Dagens blogg består av tre överraskningar i ett campingekipage. Först har vi campern från Easy Campers. Den är i sin tur lastad på en 4WD pickup, Ford Ranger. Tredje överraskningen är en Lynx med 160 hästkrafter på ett Brenderup skotersläp!
Ja, det blir ju faktiskt fyra överraskningar! Alla tillsammans bildar en femstjärnig kombination att ha med på fjällresa i påsk. Men i vårt fall är det snarare sportlov när vi åker till vägs ände. Och längre än så!
Här är ingredienserna presenterade var och en för sig:
Easy Campers Camp Compact
Den här modellen från S.Karosser är lite av en universallösning som passar de flesta pickuper. Camp Compact har trots smidiga mått både wc och dusch.
2-3 personer kan sova i den, dels i dubbelsängen och dels i den bäddbara sittgruppen som blir en enkelsäng. Givetvis finns kök och ett lagom stort kompressorkylskåp.
En camper som campingkoncept är bland det bästa som finns för vinterboende och jag har sovit flertalet nätter både sommar som vinter i campers. En liten bodel utan dragig förarhytt gör skillnad!
Gasolen räcker hur länge som helst och som grädde på moset kan man snart få tillvalet dieselvärmare som komplement på Easy Campers modeller.
Att de är så bra på vintern beror dels på att det är några få kvadratmeter bostadsyta. En bostad som värms av samma sorts Aldepanna som sitter i många, tre gånger så stora, 10-metersbjässar.
Det säger sig självt att vinterkomforten blir förstklassig ihop med flera centimeter isolering och små fönster!
Det här är bara en aptitretare och det fullständiga testet av campern kan du läsa i nummer 4 av Husbil & Husvagn. Den finns i närmaste kiosk den 12:e mars. Länk till Easy Campers här.
Alltså precis lagom innan påsk och mässan i Älvsjö (länk) i Stockholm, där du kan kolla in campern.
Över till basfordonet från Ford:
Ford Ranger Wildtrak
Att kliva direkt från förarmiljön i redaktionens plåtis, byggd på Fiat Ducato, till Ford Ranger Wildtrak är nästan som en resa i tiden. Förarmiljöerna är väsensskilda, så även komforten. Ännu en fördel med campern!
Detta trots att båda är arbetsfordon från samma tidsålder. Fiat Ducaton är dock främst byggd för stadstrafik medan Forden är bättre på landsvägskörning och därmed har en helt underbar långfärdskomfort!
Ja faktiskt även för att vara en pickup som ibland kan vara lite styltiga på vägen. Nu har dock testbilen en eftermonterad luftfjädring som bidrar till komforten.
Denna Ford har enligt rådande trend en stor pekskärm i mittkonsolen som livar upp och fångar min uppmärksamhet när tändningen vrids på. Det enda som stör är alla varningssystem som piper och blinkar.
Annars gillar jag Fordens instrumentering. Den bjuder på valfrihet snarare än skärmtvång. Till exempel finns värmereglage i dubbel uppsättning. Pekskärm för detaljstyrning och fysiska vred för snabba ändringar.
Så även radio och farthållare vars knappar sitter på ratten.
Minussidan med Ford Ranger handlar om ekonomi. Grundpriset för testbilen är 708 000 kr. Luftfjädring tillkommer förstås. Vår dieselförbrukning ligger runt 1,3-1,4 liter/mil med camper och släp.
Den årliga skatten är 28 313 kr (billigare efter 3 år). Men har man redan en pickup så är det knappt några fasta utgifter alls för själva campern. Cirka 100 kr/mån i försäkring och noll i skatt, eftersom den räknas som last.
En last jag gärna lever med.
En stor fördel med campern som campingfordon är att det är enkelt att ha med sig flera olika nöjen, en båt eller snöskoter på släp till exempel. Toy hauler som de säger i USA för campingfordon med plats för lekfordon.
Släpet vi drar är ett smidigt Brenderup skotersläp (750 kg) med tippflak. Och mer än en gång får jag kisa i husvagnsspegeln för att se om släpet ens hänger kvar bakom oss i snöröken. Så lätt går det.
Vid korta stopp parkerar vi släpet snett för att kunna fälla ner stegen utan att koppla loss. Annars är släpet lättbackat och campermodellen Camp Compact har ett smidigt överhäng så det är lätt att komma åt dragkroken.
Fricamping och snöskoter vid vägs ände
Natten i campern spenderas på ett drömställe för vintrig fricamping. Vid vägs ände. I det här fallet Konstvägen sju älvars slut, eller riksväg 92, som den heter långa sträckor.
Hit kom vi från Dorotea och sedan 9 mil ännu längre västerut till Borgafjäll där vägen slutar... eller? Nej inte det! Därefter kör vi nämligen ytterligare två mil till vändplanen vid sjön Sannaren. Länk till karta här.
Där finns några grillkojor och skylten "Här slutar allmän väg". Det är fullständig telefonskugga och vi når således varken facebook, youtube eller instagram.
Tystnaden är total. Vi stirrar på varandra. Trummar med fingrarna på bordet. Det var länge sen sist!
Det är så tyst att jag tvingas (nåja rätt ivrigt ändå) starta vår medhavda Lynx 49 Ranger Pro 850 Rotax E-Tec. En synnerligen lättstartad maskin som inte alls påminner om de gamla skotrar jag slitit av startsnöret på förr. Inga likheter finns heller när tumgasen trycks mot handtaget. "Rogntudjuuu!"
Det är en grotesk känsla när 160 hästar sparkar ut oss över sjön. Mitt ansikte och sinne blir liksom kvar på vändplanen när skotern ylar iväg. Efter den inledningen lär jag tummen att ta det varligare.
Vi lämnar campern och vändplanen och åker på utflykt. Först över sjö nummer ett (Sannaren) och tar sedan en kort tankepaus vid en övergiven gård i väglöst land.
Sjö nummer två på skoterturen heter Raukasjö. En svindlande lång sjöis som påminner om Vättern för oss båda skoteramatörer. Visst har jag kört skoter en del men jag är absolut ingen duktig skoterförare. Nervös och stel.
Vägpinnar märker ut skoterleden, men vinddrivor gör att vi måste krypköra. Det passar oss utmärkt. Åtminstone tills vi minuterna senare får brådis hem igen...
Det blåser nämligen upp till snöstorm på fjäll och sjö med alla tydlighet. Då är vi lagom kaxiga och goda råd blir jättedyra när vi ser hur snabbt våra egna skoterspår blåser igen. Vi har också passerat flera öppna vattendrag, dock inte på öppen sjö utan "bara" i bäckarna som förbinder dem intill leden.
När vi vänder vår Lynx är vi nordväst om Raukasjö, inte så många mil från Stekenjokk, och därmed vildmarksvägen som sover cirka 3-4 meter under snötäcket.
Lynxen är en hjälte som gör att vi kommer helskinnade tillbaka till baslägret. Tänk om vi hade varit tvungna att gå eller skida tillbaka den sträckan!
Vår ytterst hemtrevliga camper känns nu som en lyx utan dess like. Camperns värme och komfort innanför de mysiga fönsterrutorna går i skarp kontrast mot vildvädret utanför.
Ett glas vin passar perfekt.
Nästa dag är det högst motvilligt vi återlämnar nycklarna till Ulf på S.Karosser i Dorotea.
Som tur är har de förbarmat sig över vår plåtis som fått stå i deras varma fabrikslokal.
Återgår till plåtisen
Vi styr vår Karmann söderut igen och i vindrutan sitter en Garmin Dashcam som filmat hela resan. Den tänkte jag berätta lite mer om i avsnitt 10.
Undrar du över kartongen på kylaren? Det är för att få upp värmen i dieselmotorn. En lösning ingen har trott på sen 1967.
Om det funkar 2024? Möjligen lite... men vi gör i alla fall skäl för det tyska ordet för plåtis; Kastenwagen*.
*kartongbil/lådbil
Mer från Husbil & Husvagn
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.