Förslaget klart: EU sätter slutdatum för alla förbränningsmotorer

Dagens beslut i EU-kommissionen föreslår ett stopp för nyförsäljning av bilar med förbränningsmotorer 2035. Om medlemsländerna inför regelverket innebär det en total förändring av husbilsmarknaden.

Europeiska kommissionen, unionens verkställande organ, lade på onsdagen fram ett brett paket med 13 lagförslag för att drastiskt minska koldioxidutsläppen från transportsektorn. De förslag som lagts innebär även ett stopp för hybridteknik när det gäller batteri i kombination med bensin/diesel.

När det gäller transportbilar, basfordonen för husbilar, har problemen tornat upp sig för att kunna nå de mål som satts om enbart batteridrift ska användas. Grundproblemet är att dagens batterier inte är tillräckligt energitäta för att med rimlig vikt få en räckvidd som är praktiskt funktionell. Det forskas inom området men även om det visats upp nya batterityper, bland många även de som baseras på grafen (nobelprisbelönat material som är ett tunt kolskikt), har inget kommersiellt gångbart alternativ till dagens batteriteknik kommit i produktion.

I ett tidigt skede visade Mercedes upp en vätgasdriven Sprinter, tekniken benämns ofta som bränsleceller, och den har fått flera efterföljare. Men även om tekniken är utprovad finns det i praktiken inte några fordon i produktion och problemet är att det inte finns tillräckligt med vätgasmackar. EU har därför i ett tidigare skede satt upp ett mål om att det år 2030 ska finnas 1 000 sådana inom unionen men frågan är om det räcker. Motsvarande problematik gäller för tyngre fordon överlag även om tunga lastbilar inte har viktproblemet att ta hänsyn till annat än om man pratar nyttolast.

Några tillverkare har visat upp hybridteknik, senast tidigare idag skrev vi om Renaults satsning med Hyvia, som har hybridteknik mellan batteri och bränsleceller. På så sätt kan man komma runt problemet med att det saknas vätgasmackar i tillräcklig omfattning. Tar vätgasen slut innan nästa mack kan man trots allt komma vidare på eldrift.

Klimatpaketet ställer dock krav på EU:s medlemsländer att bygga ut laddinfrastruktur i takt med att fler elbilar säljs. Längs de stora motorvägarna i Europa ska det finnas en laddstation var sjätte mil, och en tankstation för vätgasfordon var femtonde mil.

Själva beslutet i kommissionen ska säkerställa att EU:s klimatmål uppnås. Enligt dem ska de totala utsläppen av växthusgaser år 2030 ha minskats med 55 procent jämfört med 1990 års nivåer, och till 2050 vara plus minus noll.

Ett dussintal europeiska biltillverkare har redan meddelat att de kommer gå över till att bara sälja nollutsläppsbilar under 2030-talet, men enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är lagstiftning ändå nödvändigt.

 – Vi kommer ändå sätta ett datum då alla bilar måste vara utsläppsfria. Annars uppstår osäkerhet, och då kommer vi inte nå vårt mål om klimatneutralitet till år 2050, sa hon i en intervju med tyska Sueddeutsche Zeitung i veckan.

Reaktionerna på förslaget är blandade och som väntat prisar olika miljöorganisationer förslagen medan bilindustrin menar att målen är kontraproduktiva.

– Det här är en vändpunkt för bilindustrin och goda nyheter för bilister. De nya EU-reglerna kommer att demokratisera elbilar och ge ett uppsving för laddning, vilket betyder att rena bilar snart kommer vara tillgängliga och lätta att använda för miljoner européer. Det säger William Todts, chef för miljöorganisationen Transport and Environment, i ett uttalande.

Framför allt Tyskland och Frankrike, båda stora tillverkare av fordon, är inte lika entusiastiska. Den franska regeringen med president Emmanuel Macron i spetsen vill att laddhybrider ska tillåtas längre än till 2035, och Tysklands transportminister varnade i veckan EU-kommissionen för att sätta för höga krav på bilindustrin.

– Jag tror att alla bil- och lastbilstillverkare är medvetna om att hårdare krav är på väg. Men de måste vara tekniskt gångbara, sa Macron till den tyska nyhetsbyrån DPA.

ACEA, en lobbygrupp för Europas bilindustri, skriver i ett pressmeddelande att alla dess medlemmar stöttar EU:s klimatmål och investerar miljarder euro i hållbar teknik, men att ett förbud mot en viss teknologi inte är en rationell väg framåt i det här läget medan PFA, en lobbygrupp för bilindustrin i Frankrike, menar att utfasningen av förbränningsmotorer kommer innebära att 100 000 jobb går förlorade eftersom produktionen av el- och bränslecellsbilar inte är lika arbetsintensivt.

Innan de nya reglerna träder i kraft måste de godkännas av EU:s medlemsländer och Europaparlamentet, en process som enligt uppgift kan ta två år. Långt ifrån alla medlemsländer stöttar förslagen.