Nu kommer Hymer med en ny lasthållare för plåtisar. Genom att köpa till flera delar kan det anpassas efter olika behov och bära mycket packning. Med andra ord skapa extra utrymme inne i plåtisen.

Lasthållaren heter Hymer Backtrack +  och kan användas på plåtisar som är byggda på Fiat eller Citroën och ta upp till 80 kilos vikt.

Så här ser det ut:

Räckena kan monteras på båda bakdörrarna. En eller två för maxeffekt. De ska vara lätta att ta bort och har även ett uppfällbart trappsteg. Till dem finns flera olika moduler som man kan lägga till, beroende på vad man vill frakta bak på plåtisen.

Till exempel Bike carrier swing som gör det enklare att få upp cykeln på ställningen (se bilderna ovan). Eller modulen Biker carrier shuttle. Också den för cyklar.

Båda modulerna fungerar även för elcyklar och är konstruerade så att det går att öppna bakdörren intill, även när lasthållaren är fullastad. 

Till systemet hör också två mindre moduler.

• Mini rack är en liten hylla som klara vikter upp till 20 kilo. 
• Wheel holder är som namnet antyder en modul där det går att sätta fast reservhjulet.

Många cykelställ monteras så att plåtisens bakdörr bär tyngden vilket inte är helt lyckat nu när elcyklarna blir allt vanligare. Agito Van fästs därför inte i dörrarna utan i en tvärbalk under stötfångaren, en lösning som kan bära mer vikt. Innan man kan öppna bakdörrarna måste man därför svänga undan det lågt placerade cykelstället vilket gör det lättare att lyfta på och av cyklarna.

Två cyklar får plats och stället kan bära 60 kilo. När man inte har cyklar med sig kan man antingen fälla upp hållaren eller med några enkla handgrepp ta loss det.

Priser offereras från återförsäljarna eftersom konstruktionen kräver fackmannmässig montering och vill man går det även att fästa en dragkrok i den. 

Här. finns mer information, dock enbart på tyska.
 

Dometics cykelställsmonterade kamera, CAM200, är en patentskyddad lösning för att garantera en god sikt bakåt för förare med cykelställ på sitt fordon. I stället för att backkameran monteras längst upp på fordonets baksida är Dometics idé att montera backkameran på cykelställets lägsta del. Den kompakta enheten ger bra sikt bakåt och minskar risken för att missbedöma cykelställets längd.

Dometics nya kamera passar på de flesta cykelställ som finns på marknaden och kräver ingen hålborrning. Kamerahöljet glider helt enkelt på cykelställets yttre räls när man lättat på de två inbyggda skruvarna.

Den kompakta enheten integrerar två individuellt justerbara kameraenheter för att uppnå bästa möjliga betraktningsvinkel. Elektroniken växlar automatiskt mellan de två kamerorna för att ge föraren bästa möjliga vy. Kamerans systemkabel är avtagbar, så att cykelstället enkelt kan tas bort från fordonet och enheten är damm- och vattentät enligt skyddsklass IP69K och den skyddas av ett patent.

Dometics nya kamera kommer att finnas tillgänglig på marknaden från och med den 1 februari 2020.

Pris uppges i pressmeddelandet bli från 3 622 kronor inklusive moms.

Att binda hårkrans är både enkelt och riktigt roligt – om man bara har de rätta verktygen – som hälften av befolkningen brukar säga. När man väl fått in rätta knycken går det dessutom riktigt snabbt.

Och sen börjar den mänskliga hårddisken att fundera på långa girlanger som man kan dekorera bordet med, härliga tjocka bordskransar av hortensia man kan binda och placera höstens blockljus i… ja – bara fantasin sätter gränser.

Så här gör man

1. Först mäter man huvudet på den som ska få äran att bära hårkransen. Det skiljer inte särskilt mycket i storlek på barn och vuxna, men för att kransen och passformen ska bli så bekväm som möjligt är det bäst att måtta! När man mätt huvudet drar man ut lite mer spoltråd än man behöver, använd gärna dubbla eller tredubbla spoltrådar så blir det lite extra stadga i stommen.  Forma sedan spoltråden till en rund krans och fäst med många extra varv i ”skarven” så att kransen inte kan ändra storlek. Linda floratejp runt hela stommen så går det sedan betydligt lättare att fästa de små buketterna som ska bilda den ljuvliga kransen. Utan floratejp blir stommen hal och allt glattar omkring, inte bra alls.  

2. Nu till det roligaste, blommorna och björklöven (eller annat grönt). Enklast är förstås att plocka de blommor som växer i närheten. Då kan det vara bra att plocka dem ett dygn innan, snitta dem med en vass kniv och låta dem stå ordentligt i vatten ett dygn på ett svalt ställe så att de hinner vattendra. Plocka gärna också björkkvistarna dagen innan och låt dra i vatten för bästa spänst. Är det sämre tillgång av vackra blommor i naturen kan man lika gärna köpa i butik, eller klippa från trädgårdens perenner. Bra blommor att använda är exempelvis marguriter i kruka, kvistrosor, daggkåpa, klöver, smörblommor, hundkex, blåklint, brudslöja, solidaster, riddarsporrar, prästkragar, bellis eller nästan vad man vill. Välj helst inte för stora blommor med för tjocka stjälkar, de är svårare att fästa så att de sitter kvar stadigt i kransen.   

3. Använd kniv och kapa alla blommor och björk som du ska göra små buketter av, så att de har cirka 4 cm korta stjälkar. Lägg allt i små högar, varje blomsort för sig och de små björklövskvistarna för sig.  
 

4. Dags att rulla upp myrtentråd på en liten vedartad stjälk som du lätt kan hålla i handen. Linda hellre på för mycket tråd än för lite. Det är den här du ska jobba med under kommande lilla projekt! Myrtentråd är en tunnare ståltråd som är mer följsam att arbeta med än spoltråd.  

5. Fäst myrtentråden ordentligt någonstans i kransen så att du kan rulla utifrån och in.  

6. Plocka små buketter i handen och lägg gärna björken underst i den lilla buketten. Fäst buketten mellan stommens ytterkant och ovansida, genom att vira tre, fyra varv myrtentråd runt varje bukett med andra handen. Ta inte i så hårt att stjälkarna går av. Ju tjockare buketter man gör desto fluffigare krans blir det.   

7. Fortsätt med nästa lilla bukett och fäst den över stjälkarna på den tidigare buketten. Och så håller man på, tills hela kransen är klar!  

8. Fäst sista buketten ordentligt med några extra varv myrtentråd (göm stjälkarna under första bukettens blommor) och gör små knutar, klipp sedan av tråden med tång.  

9. Klart – grattis!   Använder du vattendragna blommor kan du göra kransen flera dagar i förväg. Duscha kransen och stoppa den i en plastpåse. Blås lite luft i påsen och förslut med knut eller tejp. Sedan är det bara att lägga in den i kylskåpet i ljuvlig vila fram till dansen kring midsommarstången börjar.

Varför dansar vi runt en lövad stång, hoppar över gärdsgårdar och leker lustiga små grodor? Jonas Engman, intendent på Nordiska museet ger svar på allt du vill veta om den populära och mytomspunna traditionen. Gläns med dina kunskaper över sillen och färskpotatisen!

Vad är det vi firar?

– Ser vi till Europa i övrigt, så är midsommar en del av firandet av övergången mellan vår och sommar, då människor sådde och hoppades på god växt. Midsommarfirandet går tillbaka till Johannes Döparens dag 24 juni och den tid när vi var katolska, före 1500-talet. Den kopplingen märks i Danmark och Norge, där dagen kallas S:t Hans dag. Midsommarfirandet kom till oss från Tyskland, antagligen i samband med att vi kristnades. Men i Sverige har vi sen länge kopplat loss den religiösa innebörden.

Varför är midsommar en så populär tradition?

– Bland annat infaller midsommar när sommarledigheterna börjar, det är en förklaring. Det finns en för en del ett nationalromantiskt skimmer eller en nostalgisk idé om något gammaldags svenskt över midsommarafton, som gör att den ibland föreslås som alternativ till nationaldagen. En del av populariteten finns också i firandets koppling till landsbygden. Vi flyttade därifrån under 1900-talet, men behöll släkt och nätverk där tills för några decennier sedan. Nu har vi sommarhus. Och sen kopplas förstås våra högtidsmaträtter till midsommar: sill, potatis, köttbullar, jordgubbar med grädde.

Hur länge har vi firat midsommar och hur har firandet förändrats?

– Midsommarfirande fanns i bondesamhället, med det menar vi ungefär från medeltid till början av 1900-talet. Men vi vet ganska lite om det tidigaste firandet. I äldre kristen tid vimlade det av helgondagar, så antagligen var Johannes Döparens dag en av många religiösa dagar, som gissningsvis inte firades så särskilt. I det protestantiska bondesamhället, efter 1500-talets början, förknippades midsommaraftonens natt främst med magiska krafter.

– Dagens sätt att fira på är modernt, ungefär från mitten av 1800-talet. Då lanserade den tidens medelklass ett firande med dans kring en midsommarstång i form av ett lövat kors. Innan dess var det vanligen fråga om en lövad stång, ibland med ringar runt stammen. Danser fanns kanske, men det är mer tveksamt. Men de första beläggen på midsommarfirande är i alla fall från 1500-talet, även om det antagligen dök upp redan när vi kristnades.

– Fram till 1952 var midsommaraftonens fasta datum den 23 juni, men för att passa bättre in i arbetsveckan bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle ligga på en fredag mellan 20 och 26 juni.

Hur ser det ut i övriga Norden?

– I Norge och Danmark firas S:t Hans med lekar och sång och med att tända bål, något som vi tidigare sett i Västsverige. I svensktalande delar av Finland firas Juhunnus under tre dagar med bastu, midsommardans och midsommarbål. Förutom det är de övriga nordiska ländernas midsommarfirande mer blygsamt i jämförelse med det svenska firandet. Och inlagd sill och köttbullar är inte direkt festmat på annat håll än i Sverige.

Och i Europa då?

– I Tyskland firades och firas i viss utsträckning fortfarande Johannes Döparens dag, som kallas Johannistag med eldar och festligheter. Majstänger reser tyskarna i samband med Valborg. I övriga Europa firas dagen begränsat eller inte alls.

Midsommarstången eller majstången – var kommer den ifrån?

– Midsommarstången kom sannolikt till Sverige från Tyskland under medeltiden. Kransar och tvärslå dök upp under början av 1800-talet på lantgodsen och de högre stånden. Tvärslån som bildar ett kors och kransarna kring stammen gör att det dyker upp tolkningar om religiösa innebörder, för att inte tala om att midsommarstången skulle vara en fallossymbol med tanke på kransarna runt stammen.

– Det är ett önsketänkande hos en del som är rena påhittet. Forskningsmässigt finns det inga som helst belägg för att människor associerat midsommarstången med en fallos. Däremot förknippar vi i vår tid gärna midsommar och midsommarnatten med romantik och kanske till och med erotik – men det är en helt annan historia!

– Majstång är en benämning som var vanlig fram till 1970- och 1980-talen. Att ”maja” betyder att pryda, löva och syftar på att midsommarstången kläds med skir grönska för att uttrycka sitt hopp om en god sådd och skörd. Det har inget med maj månad att göra.

Var kommer dans, lekar och små grodor in i bilden?

– Dans kring midsommarstången har nog förekommit i alla fall sedan 1800-talet. Men dansen med sånger tog fart under 1920-talet. Då gavs det ut sångböcker med melodier och texter som kopplades till högtider. En var Små grodorna, som tycks gå tillbaka på en nidvisa som brittiska soldater sjöng om sina franska fiender under Napoleonkrigen. Innan dess var det en fransk melodi som troligen fanns i varianter i flera delar av Europa. I Sverige förknippades den alltså senare med midsommar, då vi i dansen leker grodor. Att byta skepnad från människa till djur är ett grundtema i ritualer både historiskt och globalt. Då blir det en sorts maskerad – och det blir skojigt!

När börjar vi äta sill, färskpotatis och jordgubbar?

– Färskpotatisen är sen, den börjar dyka upp på välbemedlade bord under 1900-talets början. För de allra flesta var nypotatis ett fruktansvärt slöseri med knappa resurser, eftersom man äter en gröda innan den blivit fullvuxen. Sådana marginaler var det ytterst få som hade ända in under efterkrigstiden.

– Jordgubben är sen även den, den fanns inte på åkrarna förrän under 1900-talets mitt. I bondesamhället då nästan alla var urfattiga skulle det ha varit rena självmordet att välja att odla jordgubbar på den lilla mark man hade!

– Sillens historia är lite annorlunda, eftersom sill var vanlig och lättåtkomlig, i alla fall för dem som levde längs kuster. Om man hade tillgång till salt, saltades den för hållbarhet eller så surjästes den till surströmming som vi lärde oss av tyskarna under Hansa-tiden. Att lägga in sill i ättikslag med socker sker mycket sent, det blev vanligare under 1900-talet. Fram till i slutet av 1800-talet var det bara hos den pyttelilla klick vi kallar högre stånd som socker förekom. De flesta invånare hade aldrig ens sett socker, än mindre smakat.

Hur kommer det sig att vi talar om sju blommor under huvudkudden?

– I det protestantiska bondesamhället förknippades midsommarnatten med magiska krafter. Det finns mängder av varianter på hur man trodde sig kunna använda nattens magi och sia om framtiden. Man ska vara klar över att det handlade om mycket konkreta frågor som speglar den tidens vardagliga levnadsvillkor, som oftast var mycket svåra: en tillkommande, skörd, hälsa. Det var absolut inte frågan om att gudar skulle nedstiga eller stora rikedomar.

– Att rulla sig naken i daggen i gryningen på midsommardagen kunde bota en från sjukdom. Att hoppa över sju gärdsgårdar gav hälsa, god skörd eller rikedom och sju blomster under kudden gjorde att man kunde få se sin tillkommande i drömmen. Oftast var det unga kvinnor som gjorde så, eftersom det var mycket viktigt för försörjningen för en kvinna att bli gift. Så midsommarfirandet handlade mest om magi, inte så mycket dans.

Ett talesätt säger att midsommarnatten inte är lång men sätter sju och sjuttio vaggor igång – hur blev midsommar kopplat till romantik och erotik?

– Den kopplingen går troligtvis tillbaka på önskan om att få se sin tillkommande. Det är framförallt i vår tid som vi odlat denna idé: midsommar och den ljusa midsommarnatten förknippas gärna med ungdom, erotik och romantik.

Visste du att:

• Midsommar är vid sidan av julen den kanske viktigaste högtiden i Sverige. För många människor markerar den början på en period av ledighet. Historiskt sett går både midsommar och midsommarstången tillbaka på ett firande i norra Europa av vårens spirande växtlighet.

• Midsommardagens ursprungliga funktion som kyrkohögtid är numera nästan obefintlig och var ägnad Johannes Döparen, vars kalenderdag infaller den 24 juni. Detta var den ursprungliga midsommardagen i Sverige. I Danmark och Norge ansluter namnet S:t Hans dag tydligare till de bibliska berättelserna.
• Den 23 juni var midsommaraftonens fasta datum fram till 1952. För att bättre passa in i arbetsveckan bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle firas på en fredag och den är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.
• I bondesamhället innebar midsommar en brytpunkt i arbetsåret, medan själva midsommarnatten ansågs vara full av magiska krafter och övernaturliga väsen, lämplig för att samla läkande växter och för att spå in i framtiden.
• För att få lite av den magiska kraften kunde man rulla sig naken i midsommardaggen. En torkad midsommarkrans i det årliga julbadet ansågs ge kraft, energi och allmänt stärkande för hälsan.
• Många trodde att övernaturliga väsen som häxor och troll var särskilt aktiva under midsommar och att alla varelser, även djuren, kunde tala under midsommarnatten.

Läs mer om midsommar och andra traditioner i Nordiska museets app Årets dagar.