Olyckstrenden på vägarna fortsätter uppåt

Nyligen släpptes olycksstatistiken för 2018 och det stod då klart att nollvisionens delmål till år 2020 knappast kommer att kunna nås. Tvärtom gick utvecklingen åt fel håll och den nu publicerade statistiken för januari 2019 förstärker trenden och är den högsta på tio år.

Det var i juni 2009 som Riksdagen beslutade om ett etappmål för den så kallade nollvisionen, ett mål om att maximalt 220 personer skulle omkomma i trafiken år 2020. Det innebar att antalet omkomna skulle halveras och antalet allvarligt skadade minska med en fjärdedel från 2007 till 2020.

Även på EU-nivå tillämpas etappmål för att driva på trafiksäkerhetsarbetet. Nuvarande etappmål är att antalet omkomna ska halveras mellan 2010 och 2020. En sådan reduktion skulle i Sverige motsvara högst 133 personer.

Under 2018 omkom 325 personer på vägarna i Sverige vilket bryter den relativt stabila trenden sedan 2010, förutom en topp 2011, då 2018 visade en ökning med 72 personer från 2017 då 253 personer omkom i vägtrafiken enligt statistik från Transportstyrelsen. Antalet är den högsta siffran sedan 2009. En nedåtgående trend får man först om man tittar på siffrorna från 2006 då 2006-2009 låg påtagligt högre än siffrorna från 2010 och framåt.

Under de senaste 12 månaderna (februari 2018- januari 2019) har 343 personer omkommit i vägtrafiken. Under de senaste föregående tolv månaderna (februari 2017- januari 2018) omkom 254 personer, det innebär en ökning med 35 procent. Jämför man med ett 5-års medelvärde för motsvarande tidigare 12-månadersperioder har antalet omkomna ökat med 31 procent.

– Tyvärr ser det ut att bli svårt att nå målet om halvering av antalet döda till 2020. Statistiken är preliminär och det är först när vi hunnit analysera utfallet för 2018 som vi kan styra mot de åtgärder som har effekt på trafiksäkerhetsutvecklingen. Det kan till exempel handla om att få fler att hålla hastighetsgränserna på statliga och kommunala vägar, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

Även om singelolyckor, som är relativt oförändrat från 2017, var den vanligaste olyckstypen bland dödsolyckor var det mötesolyckorna som ökade stort i antal. Omkomna i mötes- och omkörningsolyckor är 63 procent högre 2018 jämfört med medelvärdet för 2013-2017.

Tittar man på trafik som inte hänförs till bilar under 2018 omkom 47 personer på motorcykel vilket är åtta fler jämfört med 2017 medan antalet omkomna cyklister var 20, en minskning med sex personer. Av cyklisterna var tretton av de omkomna 65 år eller äldre, ingen var under 18 år. 33 fotgängare omkom efter att ha blivit påkörda av motorfordon och av dessa var sex under 18 år och 18 personer var 65 år eller äldre.

Under januari 2019 omkom 31 personer, mot 13 under januari 2018, och 1 489 skadades i vägtrafiken (140 svårt skadade och 1 349 lindrigt skadade). Det visar de preliminära uppgifter som inkommit till Transportstyrelsen den 15 februari. Det är 18 fler omkomna än under januari förra året eller långt mer än en fördubbling.

Den största ökningen är bland omkomna personer som färdats i personbil (18 personer), 9 personer omkom i lastbil varav 7 i lätt lastbil och 4 fotgängare omkom i påkörningsolyckor. Bland de omkomna var 24 män och sex var kvinnor. Sex av de omkomna var 65 år eller äldre.

Mötesolyckor med motorfordon är den vanligaste olyckstypen bland dödsolyckor. Omkomna i mötesolyckor har ökat stort i antal och har mer än fördubblats 2019 jämfört med 2018 (tretton personer jämfört med fem personer).

– Utvecklingen är fortsatt oroande. Vi har inte haft så många omkomna i januaritrafiken sedan 2008. Det är tretton fler omkomna än snittet för januarimånaderna de senaste 10 åren 2009-2018 och nästan lika många som 2007 då halveringsmålet för Nollvisionen sattes, säger Khabat Amin, statistiker på Väg- och järnväg på Transportstyrelsen.

Utvecklingen av omkomna och skadade redovisas i tabeller under sidorna officiell statistik.