Det nya skattesystemet för bilar, bonus-malus, som lett till de kraftiga höjningarna av skatten för husbilar får stark kritik av Riksrevisionen. De klagar också på att det funnits en "ryckighet" i reglerna som ständigt ändras.
Bonus-malus är omdebatterat och hamnade åter i fokus vid det gångna årsskiftet då mätmetoden för avgasvärdena ändrades från NEDC till WLTP. Den nya mätmetoden har ofta beskrivits som mer verklighetsanpassad men ser man till det praktiska utfallet för husbilar betydde det kraftiga skattehöjningar utan att utsläppen förändrades. Detta då mätvärdet för koldioxiden ökade kraftigt utan att det motsvarades av någon motorteknisk förändring för de fordonskategorier där alternativ till dieseldriften saknas. Med det som grund riktades skarp kritik från HRF som lanserade Husbilskampen för att få en realistisk fordonsskatt för husbilar under de tre år som malus tas ut på nya bilar och även Konjunkturinstitutet har riktat kritik mot skattesystemet.
Nu är det återigen dags för kraftig kritik, denna gång från Riksrevisionen. Regeringen har satsat åtskilliga miljarder på att införa systemet utan att ha gjort någon konsekvensanalys av vilka effekterna kommer bli, menar de i rapporten. Utgifterna bedöms till 13 miljarder kronor.
– Den övergripande slutsatsen är att detta jämfört med andra insatser på samma område har varit förhållandevis kostsamma sätt att minska transportsektorns koldioxidutsläpp, skriver Riksrevisionen.
För husbilarnas del ledde systemet till att Finansdepartemetet i ett tidigare skede tillsatte en utredning som ska redovisa resultatet senast vid februari månads utgång. Direktiven för denna utredning går kortfattat ut på att avställningsreglerna ska ses över med tanken på att det ska bli ekonomiskt lönsamt att ställa av husbilen även kortare perioder. I dagsläget måste fordon med en fordonsskatt som överstiger 4 800 kronor vara avställt under minst 15 kalenderdagar i följd för att den perioden ska bli skattebefriad, något som skulle kunna kortas eller tas bort. Ingen vet dock i dagsläget hur förslaget kan komma att se ut men skulle "karensdagarna" tas bort innebär det att man kan ställa på sin husbil på fredagen för att köra under helgen för att sedan ställa av den på söndag kväll. Bortsett från eventuella försäkringstekniska aspekter ger det en skattebesparing på cirka 1 500 kronor per månad om denna metod används fullt ut.
Riksrevisionen riktar in kritiken på att många av personbilarna som fått statligt stöd, bonus, exporterats vilket regeringen nu ska försöka lösa med nya regler. De har också granskat det nedsatta förmånsvärdet på miljöbilar för tjänstebilister vilket innebär att personer med förmånsbil kunnat komma undan betydligt billigare än motsvarande privatköpare som köpt samma bil.
– Beslutsunderlagen har dessutom endast knapphändig information om de miljömässiga konsekvenserna, trots att syftet med åtgärderna har varit att på sikt minska utsläppen av framför allt koldioxid. Det finns heller ingen plan för uppföljning och utvärdering för det flesta av insatserna, skriver Riksrevisionen. Osäkerhet kring framtida regelverk, avgifter och beskattning för personbilar riskerar att leda till stora kostnader för konsumenterna. Personer riskerar till exempel att lockas att köpa en viss typ av bil som efter några år blir oväntat dyr att äga.
För husbilar har hittills inte systemet inneburit några miljömässiga fördelar då det i praktiken saknas alternativ med el eller hybriddrift. Visserligen har det visats upp några fordon på marginalen som WOF Iridium samt Dethleffs och möjligen kan BMW:s satsning på bränsleceller komma att göra skillnad, likaså Nikolas hybridteknik med bränsleceller och batteri i kombination. Färre nya husbilar med den renaste tekniken har blivit sålda och intresset för begagnat har i stället ökat.
Nu är det återigen dags för kraftig kritik, denna gång från Riksrevisionen. Regeringen har satsat åtskilliga miljarder på att införa systemet utan att ha gjort någon konsekvensanalys av vilka effekterna kommer bli, menar de i rapporten. Utgifterna bedöms till 13 miljarder kronor.
– Den övergripande slutsatsen är att detta jämfört med andra insatser på samma område har varit förhållandevis kostsamma sätt att minska transportsektorns koldioxidutsläpp, skriver Riksrevisionen.
För husbilarnas del ledde systemet till att Finansdepartemetet i ett tidigare skede tillsatte en utredning som ska redovisa resultatet senast vid februari månads utgång. Direktiven för denna utredning går kortfattat ut på att avställningsreglerna ska ses över med tanken på att det ska bli ekonomiskt lönsamt att ställa av husbilen även kortare perioder. I dagsläget måste fordon med en fordonsskatt som överstiger 4 800 kronor vara avställt under minst 15 kalenderdagar i följd för att den perioden ska bli skattebefriad, något som skulle kunna kortas eller tas bort. Ingen vet dock i dagsläget hur förslaget kan komma att se ut men skulle "karensdagarna" tas bort innebär det att man kan ställa på sin husbil på fredagen för att köra under helgen för att sedan ställa av den på söndag kväll. Bortsett från eventuella försäkringstekniska aspekter ger det en skattebesparing på cirka 1 500 kronor per månad om denna metod används fullt ut.
Riksrevisionen riktar in kritiken på att många av personbilarna som fått statligt stöd, bonus, exporterats vilket regeringen nu ska försöka lösa med nya regler. De har också granskat det nedsatta förmånsvärdet på miljöbilar för tjänstebilister vilket innebär att personer med förmånsbil kunnat komma undan betydligt billigare än motsvarande privatköpare som köpt samma bil.
– Beslutsunderlagen har dessutom endast knapphändig information om de miljömässiga konsekvenserna, trots att syftet med åtgärderna har varit att på sikt minska utsläppen av framför allt koldioxid. Det finns heller ingen plan för uppföljning och utvärdering för det flesta av insatserna, skriver Riksrevisionen. Osäkerhet kring framtida regelverk, avgifter och beskattning för personbilar riskerar att leda till stora kostnader för konsumenterna. Personer riskerar till exempel att lockas att köpa en viss typ av bil som efter några år blir oväntat dyr att äga.
För husbilar har hittills inte systemet inneburit några miljömässiga fördelar då det i praktiken saknas alternativ med el eller hybriddrift. Visserligen har det visats upp några fordon på marginalen som WOF Iridium samt Dethleffs och möjligen kan BMW:s satsning på bränsleceller komma att göra skillnad, likaså Nikolas hybridteknik med bränsleceller och batteri i kombination. Färre nya husbilar med den renaste tekniken har blivit sålda och intresset för begagnat har i stället ökat.
Mer från Husbil & Husvagn
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.