Uskenbygden - en magisk plats i Bergslagen

Sjön ligger magiskt spegelblank medan det nordiska ljuset skapar en lika magisk kuliss runt sjön Usken. Den snart tusenåriga historian ligger också som ett tungt täcke över nejden, hyttorna runt Usken och alla andra hyttor i Bergslagen svarade en gång i tiden för en tredjedel av Europas järnproduktion och i grannskapet finns även andra industrihistoriska platser som Frövifors Pappersbruksmuseum och Björskogsnäs i Hällefors.

Förutsättningarna finns här: malmen, vattnet, skogen och kalken. De har genom ofattbart hårt slit över århundranden skapat rikedom och förstås bygdens sevärdheter som Siggebohyttans Bergsmansgård, Kalkugnarna vid Dyrkatorp, Leja Koppargruva, Öskeviks hytta och by, Öskebohyttan samt Garphyttan. Här kan du förirra dig in i livsöden som vi knappt kan föreställa oss idag men som är förutsättningen för vårt välstånd. Det är med andakt man rör sig i trakterna där Nora och Linde gamla bergslager möttes.

Dessutom präglas naturen och floran runt Usken av Sveriges längsta kalkstråk, det går genom berggrunden från Stråssa i norr till Älvhyttan i söder, med orkidéer, ädellövträd, tibast och andra kalkgynnade arter. Lejakärrets naturreservat är ett eldorado för botaniker där antalet arter av orkideer är unikt för Sverige, inte mindre än tretton olika arter finns i området. Beroende på vädret så kan man se orkideer från maj till juli, varför inte från den anlagda stigen.

Kombinationen av malm, skog och kalk var viktig eftersom den ursprungliga användningen av kalken var som slaggbildare vid masugnarna. Men även kalkhanteringen utvecklades under 1800-talet då det byggdes många kalkugnar bland annat runt sjöarna Råsvalen och Usken där det framställdes bränd kalk för jordbruksändamål och murbrukstillverkning. Som mest fanns det över 25 ugnar men idag återstår sex stycken i någorlunda komplett skick.

Bergsmännen, som även var jordbrukare, lade ner en stor del av sitt arbete i malmbrytningen, kolningen och järn- silver- eller kopparframställningen. I skogarna finns mängder av kolbottnar och gruvhålen och kalkstensbrotten är många. Ingen hytta finns tyvärr helt bevarad utan bara rester återstår, trots att hyttor funnits här från 1400-talet och fram till 1920-talet då Öskeviks hytta lades ned. De första bosättningarna i bygden är troligen betydligt äldre, men de arkeologiska fynden är få.

I den intressanta byn Öskevik fanns en hytta registrerad 1539 men hyttdriften sägs ha varit i gång redan på 1100-talet och malmen togs från de närbelägna gruvorna på Grönvållsön. Även om järnproduktionen periodvis varit nedlagd fick den en renässans under första världskriget och pågick ända fram till 1919. Här kan man beundra vackra bergsmansgårdar från 1800-talets mitt vars byggnadsstil var vanlig bland välbeställda bergsmän men välståndet skapades även av bra transportmöjligheter och bördiga åkrar. Vill man veta lite mer kan man gå Öskeviks kulturstig som utgår från Siggebohyttans Bergsmansgård och ger en god inblick i byns historia.

På 1550-talet startade brytning av kopparkis i och med att Lejagruvan öppnades och den stängdes först 1919. Vill man se något speciellt kollar man in det ökenartade sligfältet med grönskimrande kalk-och kopparhaltig sand som är en finkornig restprodukt efter bearbetningen av kopparmalmen.

I den här miljön verkar föreningen Uskenbygdens Väl som vill utveckla bygden runt sjön Usken. Föreningen företräder bygdens intressen som paraplyorganisation för olika föreningar runt sjön Usken. Nu har föreningen lanserat en ny hemsida (www.usken.se) som marknadsför Uskenbygden. På webbplatsen finns även information om fiskemöjligheter, var man kan äta och bo samt något om bygdens historia och natur.

Usken hittar du med koordinaterna N59°37'53", E15°01'17" och föreningen Uskenbygdens väls hemsida här.