Vem kör en självkörande bil

Det kommer allt fler system som tar över din roll som förare när tekniken bedömer att du gör fel. Det kan vara självbromsande bilar, antisladdsystem och spårhållningssystem. Förkortningarna når snabbt nivåer som fyller katalogsidor, förklaringarna kräver snarast en bok. Har du koll på vad ASR, LCA, HBA, MSR och EBS egentligen innebär och när dessa system kompenserar våra mänskliga misstag eller dumheter?

De flesa av oss är lyckligt ovetande men när den nu blixtsnabba utvecklingen leder till de första helt självkörande bilarna ställs frågan på sin spets. Vem är det egentligen som kör och vem är ansvarig för en olycka om den nu mot förmodan ändå sker? Men framför allt, skulle du känna dig säker i en bil som körs av en dator?

Redan med dagens teknik är det möjligt att konstruera bilar som kör mer eller mindre utan mänsklig inblandning men hur skulle du själv reagera när du skall "köra" en sådan bil utan att få information om bilens förmåga att köra själv? Har vi kanske redan nått dit? Vilka indikationer behövs om när du som förare måste ta över? Tove Helldin, som i dagarna presenterar sin doktorsavhandling vid Högskolan i Skövde, har forskat om hur dessa komplexa system kan bli mer användarvänliga.
 

– Ofta designas semi-automatiserade system, som till exempel självkörande bilar, utifrån vad som är tekniskt möjligt. Det kan resultera i att användaren förväntas övervaka eller använda ett system som han eller hon inte förstår sig på och kanske inte heller litar på.  I min forskning har jag undersökt hur användarna bättre skall förstå hur systemen presterar, deras styrkor och svagheter och kvaliteten på informationen som systemen baserar sina rekommendationer och beslut på, säger Tove Helldin.

Tove Helldins forskning handlar inte bara om självkörande bilar. Hon har i sin forskning genomfört simulatorstudier tillsammans med stridspiloter, luftvärnsoperatörer och bilförare. I forskningen har Tove använt sig av olika visuella metoder för att kommunicera relevant information och utvärderat effekterna av sådan visualisering på användarnas upplevda arbetsbörda, tillit till de system de använder samt hur pass väl de fattar beslut i tidskritiska situationer. 

– Studierna har resulterat i ökad kunskap om behoven av förståelse för systemen, hur detta kan inkorporeras i designen av komplexa semi-automatiserade system och effekterna på användaren. Till exempel har studierna visat att användarnas kapacitet och tillit förbättras genom att erbjuda dem relevant transparensinformation, med en möjlig kostnad i form av högre upplevd arbetsbelastning, säger Tove Helldin. 

Tove Helldin har sedan 2009 arbetat som doktorand vid Högskolan i Skövde i samverkan med Saab Aeronautics i Linköping. Forskningen är finansierad av VINNOVA och är ett led i det samarbete inom Informationsfusion som finns mellan Saab och Högskolan i Skövde. Genom det av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling finansierade projektet UMIF (Uncertainty Management in Information Fusion) har samarbetet utökats till att även inkludera Saab Electronic Defence Systems, Saab Security and Defence Solutions och Volvo Car Corporation.

Litar du på alla tekniska hjälpsystem? Skulle du kunna tänka dig att köpa en självkörande bil? Kommentera gärna!