Visionen om ett trafiksystem där ingen omkommer är kanske en utopi men nu skärper regeringen målsättningen. År 2030 ska hälften av de nuvarande antalet vara uppnått.
I ett längre perspektiv har antalet omkomna i trafiken sjunkit drastiskt och även om Sverige inte är bäst i världen tillhör vi en skara länder som placerar sig högt. Det syns i statistiken för går vi tillbaka till 1970 omkom 1 307 personer mot 2019 års siffra på 232. Det innebar att antalet omkomna aldrig varit lägre trots såväl ökad fordonspark som befolkning. Däremot var 2018 ett mörkt år med 343 omkomna men det året var ett undantag, i övrigt har statistiken sedan 2010 pekat på en relativt stabil nivå på cirka 250 omkomna.
– Som det nu ser ut är det möjligt att uppnå Nollvisionens etappmål för vägtrafiken som innebär högst 220 omkomna år 2020, men det kommer krävas fortsatta insatser från alla inblandade parter, såsom myndigheter, organisationer och enskilda trafikanter, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör för Transportstyrelsen i ett pressmeddelande om att antalet återkallade körkort ökade under 2019.
Jämfört med 1970 är det några trafikantgrupper som utmärker sig och det är framför allt bilpassagerare, mopedister, cyklister och gående. Även bilförare har minskat sin risk men inte i den grad som de förstnämnda grupperna. 1995 föreslog bland annat trafiksäkerhetsdirektören Claes Tingvall på dåvarande Vägverket att det skulle upprättas ett mål om att nå till högst 220 omkomna i trafiken år 2020. År 2000 antogs detta och nu när vi är framme vid målsnöret, och kanske når det uppsatta målet, föreslår regeringen ett nytt mål till 2030 då syftet är att komme ner till hälften.
Här kanske tekniken med olika förarassistanssystem, utöver sänkta hastighetsgränser, kan komma att spela in. Autobroms för påkörning bakifrån och sensorer som känner av såväl fotgängare som cyklister kan få ner dessa olyckor ytterligare och allmänt säkrare inredningar i bilar hjälper till liksom förstås allmänt krocksäkrare bilar. Lyckligtvis är antalet omkomna i olyckor där husbilar är inblandade väldigt lågt, i genomsnitt under senare år i storleksordningen två personer, och kanske är husbilister de första som uppnår nollvisionen under de kommande åren för det är ju först nu som personbilarnas förarstödssystem mer allmänt återfinns i nya husbilar. Larmrapporten under 2019 om husbilars bristande krocksäkerhet, i synnerhet för barn, syns alltså inte i statistiken även om det förstås inte skadar med krocksäkrare fordon också bland husbilar. Vid den gångna sommarens diskussionen om den bristande barnsäkerheten ställde vi frågan till Transportstyrelsen om antalet omkomna under 18 år i husbilar och under en tioårsperid fanns det endast en sådan person.
Något svar gavs dock inte från regeringen idag om hur det nya målet ska kunna nås. Nyligen sänktes en rad hastighetsgränser från 90 till 80 km/t och allt fler vägar mötessepareras. Även antalet fartkameror ökar med cirka 250 om året även om riskfaktorn att en sådan ska vara aktiv om den passeras i för hög hastighet är förvånansvärt låg, de siffror som går att få fram är att 99 procent av fortkörningarna förbi dessa aldrig leder till böter. Men ska målet nås måste nya lösningar till och inte minst en ökad insats från de som kör fordonen. Kanske får vi, som i Norge, hopkopplade fartkameror som mäter snitthastigheter över distanser samt övervakning av körningen och hastigheten med GPS i synnerhet om det kilometerskattesystem som nu diskuteras införs.
– Som det nu ser ut är det möjligt att uppnå Nollvisionens etappmål för vägtrafiken som innebär högst 220 omkomna år 2020, men det kommer krävas fortsatta insatser från alla inblandade parter, såsom myndigheter, organisationer och enskilda trafikanter, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör för Transportstyrelsen i ett pressmeddelande om att antalet återkallade körkort ökade under 2019.
Jämfört med 1970 är det några trafikantgrupper som utmärker sig och det är framför allt bilpassagerare, mopedister, cyklister och gående. Även bilförare har minskat sin risk men inte i den grad som de förstnämnda grupperna. 1995 föreslog bland annat trafiksäkerhetsdirektören Claes Tingvall på dåvarande Vägverket att det skulle upprättas ett mål om att nå till högst 220 omkomna i trafiken år 2020. År 2000 antogs detta och nu när vi är framme vid målsnöret, och kanske når det uppsatta målet, föreslår regeringen ett nytt mål till 2030 då syftet är att komme ner till hälften.
Här kanske tekniken med olika förarassistanssystem, utöver sänkta hastighetsgränser, kan komma att spela in. Autobroms för påkörning bakifrån och sensorer som känner av såväl fotgängare som cyklister kan få ner dessa olyckor ytterligare och allmänt säkrare inredningar i bilar hjälper till liksom förstås allmänt krocksäkrare bilar. Lyckligtvis är antalet omkomna i olyckor där husbilar är inblandade väldigt lågt, i genomsnitt under senare år i storleksordningen två personer, och kanske är husbilister de första som uppnår nollvisionen under de kommande åren för det är ju först nu som personbilarnas förarstödssystem mer allmänt återfinns i nya husbilar. Larmrapporten under 2019 om husbilars bristande krocksäkerhet, i synnerhet för barn, syns alltså inte i statistiken även om det förstås inte skadar med krocksäkrare fordon också bland husbilar. Vid den gångna sommarens diskussionen om den bristande barnsäkerheten ställde vi frågan till Transportstyrelsen om antalet omkomna under 18 år i husbilar och under en tioårsperid fanns det endast en sådan person.
Något svar gavs dock inte från regeringen idag om hur det nya målet ska kunna nås. Nyligen sänktes en rad hastighetsgränser från 90 till 80 km/t och allt fler vägar mötessepareras. Även antalet fartkameror ökar med cirka 250 om året även om riskfaktorn att en sådan ska vara aktiv om den passeras i för hög hastighet är förvånansvärt låg, de siffror som går att få fram är att 99 procent av fortkörningarna förbi dessa aldrig leder till böter. Men ska målet nås måste nya lösningar till och inte minst en ökad insats från de som kör fordonen. Kanske får vi, som i Norge, hopkopplade fartkameror som mäter snitthastigheter över distanser samt övervakning av körningen och hastigheten med GPS i synnerhet om det kilometerskattesystem som nu diskuteras införs.
Mer från Husbil & Husvagn
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.