Hur det är möjligt att fordonskatten för en husbil i två steg riskerar att höjas från ungefär 7000 kronor till ungefär 25 000 kronor på bara 13 månader? Och vad kan det leda till?
För att göra det lättare att förstå vad som nu riskerar att hända med fordonsskatten presenteras förloppet kronologiskt. Kom ihåg att detta bara gäller husbilar som registrerats efter de olika datumen nedan. Förklaring på förkortningar finns längst ner. Skatten är inte på kronan uträknad.
Juni 2018 Innan Bonus-Malus. Skatt: 7000 kr
Husbilar betalar skatt enligt ett koldioxidbaserat skattesystem. Den mätmetod som används heter NEDC men inga husbilar testas rent fysiskt. För husbilar görs inte mätningar på varje enskilt fordon eftersom serierna är korta och rent praktiskt är det är svårt göra exakta mätningar eftersom utrustning, vikt och motorval och andra parametrar gör varje husbil närmast unik. Därför används en schablonberäkning som kallas skälig grund för uträkning av skatten. Man bestämmer ett värde helt enkelt.
Juli 2018 Bonus-Malus införs. Skatt: 14 500 kr (De tre första åren)
Vid halvårsskiftet 1 juli 2018 införde Sverige det skattesystem som kallas Bonus-Malus vars syfte är att uppmuntra bilköpare att välja alternativ som släpper ut lite eller ingen koldioxid. Fordon som släpper ut mer får betala mer och vice versa. Problemet är att det inte finns några bonusfordon att välja på just nu på husbilsmarknaden. Skatten baseras fortfarande enligt samma ”skäliga grund”. När koldioxidvärdet stoppas in i Bonus-Malus-formeln blir skatten ungefär 100 procent högre (vissa variationer mellan olika fordon förekommer).
September 2018 WLTP – Ny mätmetod för personbilar
Den första september 2018 infördes mätmetoden WLTP. Övergången skapade mer eller mindre kaos på hela bilmarknaden då inte alla bilar hade hunnit få de nya WLTP-värden som krävdes och många bilar kunde därför inte levereras. De värden som mäts upp med WLTP är högre än de tidigare.
September 2019 Ny skatt igen: 23 000–28 000 kr (De tre första åren)
Från första september 2019 beskattas husbilar med WLTP-värdet. Skatten kan öka till mellan 23 000 och 28 000 om ingen ändring av skattesystemet sker.
(Vissa fordon kan registreras med NEDC-baserad Bonus-Malus-skatt till och med 31/12 2019.)
Vad innebär det här?
För såväl konsumenter, tillverkare och återförsäljare är det hela ytterst förvirrande. Det är inte ovanligt att husbilar blir stående ett tag innan de blir sålda. Det innebär att det teoretiskt sett är fullt möjligt att det i en försäljningshall hösten 2019 kan stå tre i princip identiska fordon bredvid varandra med olika skattekostnader som totalt för de tre första åren kan bli: 21 000 kr, 45 000 kr eller 72 000 kr. En helt bisarr situation.
Risken att importen av husbilar (registrerade innan 1/7 2018) ökar dramatiskt är givetvis stor. Dessa bilar omfattas inte av Bonus-Malus-systemet och har således lägre skattekostnad från dag ett. Detta kan leda till att husbilsflottan som helhet blir betydligt sämre för miljön och att skatteintäkterna blir lägre, vilket gigantiskt misslyckande det skulle vara!
Många kanske helt väljer bort att köpa ett fritidsfordon och lägger semesterpengar på andra aktiviteter som genererar stora koldioxidutsläpp som semester med flyg, nöjeskryssningar eller skaffar ett extra boende som sommarstuga.
Varför konstruerar tillverkarna inte nya motorer?
Det är givetvis en bra fråga men basfordontillverkarna följer de regler som finns, det protokoll som gäller nu heter Euro 6 eller Euro VI. De största förändringarna i dem gäller andra utsläpp än CO2, vilket är det utsläpp Bonus-Malus-systemet regleras efter. Det är ytterligare en negativ effekt av Bonus-Malus: Köparna uppmuntras inte att köpa nya fordon med renare motorer.
Går det inte att ändra?
Det är klart att det går att ändra om beslutsfattarna vill det. Husbilar har en egen fordonsklass så de är väl avgränsade mot andra fordon. När Bonus-Malus-systemet sjösattes uppgav finansdepartementet att det kunde justeras om exempelvis införandet av WLTP skulle påverka kraftigt. Det förefaller onekligen som att det gör det för just husbilar.
Hur ser framtiden ut?
På sikt kommer det givetvis finnas basfordon med lägre utsläppsvärden än de basfordon vi har nu, och det kan gå snabbare än många kanske tror. För tillverkare, importörer och handlare runt om i landet skulle ett undantag för husbilarna från det nuvarande regelverket, kanske ett tidsbegränsat sådant, öka chanserna för dem att fortsätta verka. Risken är annars stor att de kommer att drabbas hårt av den uppkomna situationen vilket kan påverka väldigt många. Inte bara alla de som riskerar att bli av med sina jobb utan även många som redan nu har fritidsfordon och även fortsättningsvis har behov av service och hjälp med sina husbilar och husvagnar.
Redan i mars 2017 skrev vi på Husbil & Husvagn vad Bonus-Malus riskerade att innebära för husbilarna i Sverige. Rubriken löd, eller lyder fortfarande för den artikeln ligger här på hemsidan, 25 000 per år i skatt på husbil? Om inte skattesystemet ändras verkar det som att vi hade rätt.
Juni 2018 Innan Bonus-Malus. Skatt: 7000 kr
Husbilar betalar skatt enligt ett koldioxidbaserat skattesystem. Den mätmetod som används heter NEDC men inga husbilar testas rent fysiskt. För husbilar görs inte mätningar på varje enskilt fordon eftersom serierna är korta och rent praktiskt är det är svårt göra exakta mätningar eftersom utrustning, vikt och motorval och andra parametrar gör varje husbil närmast unik. Därför används en schablonberäkning som kallas skälig grund för uträkning av skatten. Man bestämmer ett värde helt enkelt.
Juli 2018 Bonus-Malus införs. Skatt: 14 500 kr (De tre första åren)
Vid halvårsskiftet 1 juli 2018 införde Sverige det skattesystem som kallas Bonus-Malus vars syfte är att uppmuntra bilköpare att välja alternativ som släpper ut lite eller ingen koldioxid. Fordon som släpper ut mer får betala mer och vice versa. Problemet är att det inte finns några bonusfordon att välja på just nu på husbilsmarknaden. Skatten baseras fortfarande enligt samma ”skäliga grund”. När koldioxidvärdet stoppas in i Bonus-Malus-formeln blir skatten ungefär 100 procent högre (vissa variationer mellan olika fordon förekommer).
September 2018 WLTP – Ny mätmetod för personbilar
Den första september 2018 infördes mätmetoden WLTP. Övergången skapade mer eller mindre kaos på hela bilmarknaden då inte alla bilar hade hunnit få de nya WLTP-värden som krävdes och många bilar kunde därför inte levereras. De värden som mäts upp med WLTP är högre än de tidigare.
September 2019 Ny skatt igen: 23 000–28 000 kr (De tre första åren)
Från första september 2019 beskattas husbilar med WLTP-värdet. Skatten kan öka till mellan 23 000 och 28 000 om ingen ändring av skattesystemet sker.
(Vissa fordon kan registreras med NEDC-baserad Bonus-Malus-skatt till och med 31/12 2019.)
Vad innebär det här?
För såväl konsumenter, tillverkare och återförsäljare är det hela ytterst förvirrande. Det är inte ovanligt att husbilar blir stående ett tag innan de blir sålda. Det innebär att det teoretiskt sett är fullt möjligt att det i en försäljningshall hösten 2019 kan stå tre i princip identiska fordon bredvid varandra med olika skattekostnader som totalt för de tre första åren kan bli: 21 000 kr, 45 000 kr eller 72 000 kr. En helt bisarr situation.
Risken att importen av husbilar (registrerade innan 1/7 2018) ökar dramatiskt är givetvis stor. Dessa bilar omfattas inte av Bonus-Malus-systemet och har således lägre skattekostnad från dag ett. Detta kan leda till att husbilsflottan som helhet blir betydligt sämre för miljön och att skatteintäkterna blir lägre, vilket gigantiskt misslyckande det skulle vara!
Många kanske helt väljer bort att köpa ett fritidsfordon och lägger semesterpengar på andra aktiviteter som genererar stora koldioxidutsläpp som semester med flyg, nöjeskryssningar eller skaffar ett extra boende som sommarstuga.
Varför konstruerar tillverkarna inte nya motorer?
Det är givetvis en bra fråga men basfordontillverkarna följer de regler som finns, det protokoll som gäller nu heter Euro 6 eller Euro VI. De största förändringarna i dem gäller andra utsläpp än CO2, vilket är det utsläpp Bonus-Malus-systemet regleras efter. Det är ytterligare en negativ effekt av Bonus-Malus: Köparna uppmuntras inte att köpa nya fordon med renare motorer.
Går det inte att ändra?
Det är klart att det går att ändra om beslutsfattarna vill det. Husbilar har en egen fordonsklass så de är väl avgränsade mot andra fordon. När Bonus-Malus-systemet sjösattes uppgav finansdepartementet att det kunde justeras om exempelvis införandet av WLTP skulle påverka kraftigt. Det förefaller onekligen som att det gör det för just husbilar.
Hur ser framtiden ut?
På sikt kommer det givetvis finnas basfordon med lägre utsläppsvärden än de basfordon vi har nu, och det kan gå snabbare än många kanske tror. För tillverkare, importörer och handlare runt om i landet skulle ett undantag för husbilarna från det nuvarande regelverket, kanske ett tidsbegränsat sådant, öka chanserna för dem att fortsätta verka. Risken är annars stor att de kommer att drabbas hårt av den uppkomna situationen vilket kan påverka väldigt många. Inte bara alla de som riskerar att bli av med sina jobb utan även många som redan nu har fritidsfordon och även fortsättningsvis har behov av service och hjälp med sina husbilar och husvagnar.
Redan i mars 2017 skrev vi på Husbil & Husvagn vad Bonus-Malus riskerade att innebära för husbilarna i Sverige. Rubriken löd, eller lyder fortfarande för den artikeln ligger här på hemsidan, 25 000 per år i skatt på husbil? Om inte skattesystemet ändras verkar det som att vi hade rätt.
23 000–28 000 kr?
De siffror angående höjningen av skatten vi redovisar grundar sig på de siffror vi har fått från HRF, Husvagnsbranschens riksförbund. Några definitiva siffror på vad de olika basfordonen har för WLTP-värden är inte tillgängliga än.
NEDC
Den hittillsvarande mätmetoden för personbilar i Europa. Metoden att jämföra bilar med ett standardiserat körschema såg dagens ljus 1970 och hade som utgångspunkt situationen i stadstrafik. Den genomsnittliga hastigheten i den körcykel som började användas 1997 är 34 km/t med låg acceleration och en toppfart på 120 km/t. Metoden anses inte längre spegla dagens verkliga körförhållanden men har använts för att visa jämförande värden för bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.
WLTP
Worldwide harmonized Light vehicles Test Procedures (WLTP) har samma syfte som NEDC, att ge jämförande värden för bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp bilmodeller emellan. Testmetoden används för såväl personbilar som lätta kommersiella fordon.
WLTP anses ge mer realistiska värden än NEDC då en mer dynamisk körcykel används, snitthastigheten ökats till 46,5 km/t och tiden fordonet testas ökats med tio minuter till 30 minuter jämnt. Toppfarten har ökats till 131,3 km/t och den körda distansen från elva till 23,25 kilometer.
WLTP består av fyra delmoment, låg hastighet med maximalt 56,5 km/t, medium med 76,6, hög med 97,4 samt snabb med 131,3 km/t. Dessa moment ska simulera stadstrafik, mindre tät stadsnära trafik, landsvägar samt motorvägar. Testmetoden tar även hänsyn till fordonets luftmotstånd, rullmotstånd och vikt.
WLTP anses ge mer realistiska värden än NEDC då en mer dynamisk körcykel används, snitthastigheten ökats till 46,5 km/t och tiden fordonet testas ökats med tio minuter till 30 minuter jämnt. Toppfarten har ökats till 131,3 km/t och den körda distansen från elva till 23,25 kilometer.
WLTP består av fyra delmoment, låg hastighet med maximalt 56,5 km/t, medium med 76,6, hög med 97,4 samt snabb med 131,3 km/t. Dessa moment ska simulera stadstrafik, mindre tät stadsnära trafik, landsvägar samt motorvägar. Testmetoden tar även hänsyn till fordonets luftmotstånd, rullmotstånd och vikt.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.