Tyska vetenskapsmän har gjort en studie om elbilars koldioxidutsläpp vilken visar att de ligger väldigt högt. Visserligen släpper inte en eldriven bil med batterier ut någon CO2 lokalt men både batterier och elproduktionen är stora utsläppskällor.
Studien uppmärksammas i The Brussels Times där tyska vetenskapsmän hävdar att elbilar inte alls är den revolution för att minska koldioxidutsläppen som hävdas i debatten. Tvärtom menar de att utsläppen ligger mellan 11 och 28 procent högre än vad bilarna skulle ha med dieselmotorer. Studien utgår ifrån den elproduktionsmix som finns i Tyskland och presenterades i onsdags på Ifo Institute i München.
Gruvverksamheten och framställningen av lithium, cobolt och magnesium som behövs i elbilarnas batterier behöver mycket energi. De tar batteriet i en Tesla Model 3 som exempel vilket fram till det färdiga batteriet orsakar koldioxidutsläpp på mellan 11 och 15 ton. Med en tänkt livslängd på tio år och en årlig körsträcka på 1 500 mil motsvarar det mellan 73 och 98 gram CO2 per kilometer påstår vetenskapsmännen Christoph Buchal, Hans-Dieter Karl och Hans-Werner Sinn i studien. Enligt alldeles färsk statistik från Trafikanalys körs en svensk personbil i genomsnitt 1 200 mil och en husbil 688 mil.
Därutöver produceras koldioxid vid framställningen av elen för att ladda batteriet. När denna adderas till batteriframställningens koldioxidutsläpp kommer de fram till värden på mellan 156 och 180 gram per kilometer. Detta hävdas överstiga utsläppen från en motsvarande Mercedes och vara i storleksordning dubbelt så mycket som den gräns där malusdelen på det svenska skattesystemet träder in.
Studien menar att det därför är felaktigt att framställa el-bilar med batteri som nollutsläppsfordon och att EU:s mål på utsläpp från fossildrivna bilar på 59 gram per kilometer år 2030 är tekniskt orealistiskt då det kräver en dieselförbruknig på mellan 0,22 till 0,26 liter per mil. Gränsen för malus i det svenska skattesystem tillämpas för högre utsläpp än 95 gram per kilometer.
Studien menar att andra drivmedel och system som vätgasdrivna motorer i stället skulle minska utsläppen gentemot dieseldrivna med ungefär en tredjedel.
Dagens försäljningssiffror i Sverige, enligt Trafikanalys, har framför allt inneburit en ökning av bensindrivna motorer, en minskning av dieseldrivna, en ökning av hybridfordon och en än så länge marginell försäljning av elbilar med batterier. Hybrid och batteribilar står för ungefär tio procent av försäljningen men det var en topp under mars på grund av lanseringen av Tesla model 3. Denna studie kan ställas i relation till den tidigare höga skattehöjningen för husbilar vid införandet av bonus-malus samt den planerade ökningen av skatten i höst.
Att många köpare av bilar väljer bensin i stället för diesel är en delförklaring till att koldioxidutsläppen ökar för nyproducerade bilar.
Med HVO hävdas att koldioxidutsläppen på en dieselmotor skulle kunna minska med 90 procent. HVO är dock bara tillåten till ett fåtal modeller och inte exempelvis det vanligaste basfordonet för husbilar, Fiat Ducato.
Gruvverksamheten och framställningen av lithium, cobolt och magnesium som behövs i elbilarnas batterier behöver mycket energi. De tar batteriet i en Tesla Model 3 som exempel vilket fram till det färdiga batteriet orsakar koldioxidutsläpp på mellan 11 och 15 ton. Med en tänkt livslängd på tio år och en årlig körsträcka på 1 500 mil motsvarar det mellan 73 och 98 gram CO2 per kilometer påstår vetenskapsmännen Christoph Buchal, Hans-Dieter Karl och Hans-Werner Sinn i studien. Enligt alldeles färsk statistik från Trafikanalys körs en svensk personbil i genomsnitt 1 200 mil och en husbil 688 mil.
Därutöver produceras koldioxid vid framställningen av elen för att ladda batteriet. När denna adderas till batteriframställningens koldioxidutsläpp kommer de fram till värden på mellan 156 och 180 gram per kilometer. Detta hävdas överstiga utsläppen från en motsvarande Mercedes och vara i storleksordning dubbelt så mycket som den gräns där malusdelen på det svenska skattesystemet träder in.
Studien menar att det därför är felaktigt att framställa el-bilar med batteri som nollutsläppsfordon och att EU:s mål på utsläpp från fossildrivna bilar på 59 gram per kilometer år 2030 är tekniskt orealistiskt då det kräver en dieselförbruknig på mellan 0,22 till 0,26 liter per mil. Gränsen för malus i det svenska skattesystem tillämpas för högre utsläpp än 95 gram per kilometer.
Studien menar att andra drivmedel och system som vätgasdrivna motorer i stället skulle minska utsläppen gentemot dieseldrivna med ungefär en tredjedel.
Dagens försäljningssiffror i Sverige, enligt Trafikanalys, har framför allt inneburit en ökning av bensindrivna motorer, en minskning av dieseldrivna, en ökning av hybridfordon och en än så länge marginell försäljning av elbilar med batterier. Hybrid och batteribilar står för ungefär tio procent av försäljningen men det var en topp under mars på grund av lanseringen av Tesla model 3. Denna studie kan ställas i relation till den tidigare höga skattehöjningen för husbilar vid införandet av bonus-malus samt den planerade ökningen av skatten i höst.
Att många köpare av bilar väljer bensin i stället för diesel är en delförklaring till att koldioxidutsläppen ökar för nyproducerade bilar.
Med HVO hävdas att koldioxidutsläppen på en dieselmotor skulle kunna minska med 90 procent. HVO är dock bara tillåten till ett fåtal modeller och inte exempelvis det vanligaste basfordonet för husbilar, Fiat Ducato.
Mer från Husbil & Husvagn
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.