Efter morgonens nyhet om den höjda skatten på nya husbilar tog vi kontakt med Transportstyrelsen för att få svar på några oklarheter i deras pressmeddelande. Läs vad deras expertutredare svarade.
Jonny Geidne, som tituleras kvalificerad utredare på Transportstyrelsen, är väl insatt i frågan och då det i deras pressmeddelande hänvisas till att regelverket gäller lätta fordon lät vi honom beskriva det.
– Regelverket är besvärligt att beskriva då det använder begrepp som vi inte har någon direkt motsvarighet till i Sverige. Det är dock viktigt att läsarna förstår att det inte har något med totalviktsgränsen på 3,5 ton att göra.
– Lättaste sättet är att enbart säga att fordonen har två regelverk för avgasrening, ett för lätta fordon vars gräns är 2 840 kilo men då avses enkelt uttryckt basfordonet. Dess totalvikt med bodelen kan vara såväl under som över 3,5 ton. Detta är reglerat i en EU-förordning. De i detta sammanhang lätta fordonen är de som berörs av bonus-malus.
– De tunga fordonen har därmed en annan beräkningsgrund vilket mycket väl, och ganska troligt, kan komma att få en lägre skatt än de vanligaste husbilarna.
Resultatet av denna senaste ändring kan därför bli att de allra tyngsta husbilarna blir skattemässigt billigare än de som de flesta väljer.
Resan fram till dagens beslut har varit snårig och en enkel rekapitulering ger följande.
När regeringen utredde bonus-malus-systemet och remissinstanserna gav sina utlåtanden var Transportstyrelsen negativ till att husbilar skulle omfattas då dessa enligt dem skulle drabbas orimligt hårt. Den styrning mot nollutsläpps alternativt lågutsläppsfordon som systemet är avsett att hjälpa till med förutsätter att det finns alternativ, något som ännu inte är fallet när det gäller husbilars basfordon som är lätta transportfordon.
Regeringen tog dock inte hänsyn till detta trots att husbilars årliga körsträcka enligt de bedömningar som baseras på miltalen vid besiktningen är 688 mil, ungefär hälften av en vanlig personbils och väsentligt lägre än transportfordonen som är husbilarnas basfordon. Därav följer att beskattningen per mil blir mycket högt, något som framförts som argument av exempelvis HRF:s kampanj husbilskampen.
Först infördes den nya formeln som i grunden baseras på den mätmetod som kallas NEDC men då husbilar tillverkas i två steg, först basfordonet och därefter bodelen kan inte basfordonets uppmätta värden användas. Bodelstillverkaren gör inga individuella mätningar av den färdiga husbilen utan detta fastställs på administrativ väg och ger generellt sagt värden runt 200 g/km. Detta framräknade värde används i formeln vilket leder fram till en viss skatt. Generellt ökade då husbilarnas skatt från nivån 6 000 kronor, ungefär 8:70 per mil, till 15 000, ungefär 21:80 per mil, vid halvårsskiftet 2018.
Redan i samband med detta skrev vi om att skatten skulle kunna komma att öka till nivån 25 000, ungefär 36:30 per mil, när mätmetoden ändrades till WLTP som avses ge såväl mer rättvisande som högre värden. Mätmetoden må vara annorlunda och ge högre nominella utsläppsvärden men det innebär inte att utsläppen ökade. När dessa högre värden sätts in i formeln ger de dock väsentligt högre skatt.
När förslaget lades fram gjordes även justeringar, alltså höjningar, för befintliga fordon. Detta drogs dock tillbaka och i stället justerades formeln så att det blev något högre skatt än i det ursprungliga förslaget för nya husbilar.
När husbilskampens förerädare under försommaren och sommaren diskuterade effekterna av höjningarna verkade det som om HRF fick gehör för sina argument och HRF gick ut med information om att det inte skulle bli någon förändring mot nivån 15 000 vilket även Transportstyrelsen bekräftade. Detta eftersom det inte finns några uppmätta WLTP-värden för den färdiga husbilen.
Nu kom dock beskedet att skatten ändå ska baseras på dessa nya högre värden. WLTP-värdena skiljer sig åt beroende på motorstorlek och reningsgrad men bedömningen i regeringens promemoria om ungefär tio procents höjning gentemot NEDC ser ut att komma på skam och bilbranschens uppskattning om fyrtio procents ökning ligger troligen närmare sanningen. De nivåer som bedöms bli vanliga ligger på 30 000 kronor, vilket motsvarar cirka 43:60 per mil. Detta ska jämföras med att om transportbilen med samma skattedebitering körs 5 000 mil per år blir milskatten ungefär 6:00 kronor och vid 10 000 mil cirka 3:00 kronor. Husbilen kommer följaktligen att beskattas i storleksordning tio gånger hårdare än motsvarande transportbil med samma utsläpp.
– Regelverket är besvärligt att beskriva då det använder begrepp som vi inte har någon direkt motsvarighet till i Sverige. Det är dock viktigt att läsarna förstår att det inte har något med totalviktsgränsen på 3,5 ton att göra.
– Lättaste sättet är att enbart säga att fordonen har två regelverk för avgasrening, ett för lätta fordon vars gräns är 2 840 kilo men då avses enkelt uttryckt basfordonet. Dess totalvikt med bodelen kan vara såväl under som över 3,5 ton. Detta är reglerat i en EU-förordning. De i detta sammanhang lätta fordonen är de som berörs av bonus-malus.
– De tunga fordonen har därmed en annan beräkningsgrund vilket mycket väl, och ganska troligt, kan komma att få en lägre skatt än de vanligaste husbilarna.
Resultatet av denna senaste ändring kan därför bli att de allra tyngsta husbilarna blir skattemässigt billigare än de som de flesta väljer.
Resan fram till dagens beslut har varit snårig och en enkel rekapitulering ger följande.
När regeringen utredde bonus-malus-systemet och remissinstanserna gav sina utlåtanden var Transportstyrelsen negativ till att husbilar skulle omfattas då dessa enligt dem skulle drabbas orimligt hårt. Den styrning mot nollutsläpps alternativt lågutsläppsfordon som systemet är avsett att hjälpa till med förutsätter att det finns alternativ, något som ännu inte är fallet när det gäller husbilars basfordon som är lätta transportfordon.
Regeringen tog dock inte hänsyn till detta trots att husbilars årliga körsträcka enligt de bedömningar som baseras på miltalen vid besiktningen är 688 mil, ungefär hälften av en vanlig personbils och väsentligt lägre än transportfordonen som är husbilarnas basfordon. Därav följer att beskattningen per mil blir mycket högt, något som framförts som argument av exempelvis HRF:s kampanj husbilskampen.
Först infördes den nya formeln som i grunden baseras på den mätmetod som kallas NEDC men då husbilar tillverkas i två steg, först basfordonet och därefter bodelen kan inte basfordonets uppmätta värden användas. Bodelstillverkaren gör inga individuella mätningar av den färdiga husbilen utan detta fastställs på administrativ väg och ger generellt sagt värden runt 200 g/km. Detta framräknade värde används i formeln vilket leder fram till en viss skatt. Generellt ökade då husbilarnas skatt från nivån 6 000 kronor, ungefär 8:70 per mil, till 15 000, ungefär 21:80 per mil, vid halvårsskiftet 2018.
Redan i samband med detta skrev vi om att skatten skulle kunna komma att öka till nivån 25 000, ungefär 36:30 per mil, när mätmetoden ändrades till WLTP som avses ge såväl mer rättvisande som högre värden. Mätmetoden må vara annorlunda och ge högre nominella utsläppsvärden men det innebär inte att utsläppen ökade. När dessa högre värden sätts in i formeln ger de dock väsentligt högre skatt.
När förslaget lades fram gjordes även justeringar, alltså höjningar, för befintliga fordon. Detta drogs dock tillbaka och i stället justerades formeln så att det blev något högre skatt än i det ursprungliga förslaget för nya husbilar.
När husbilskampens förerädare under försommaren och sommaren diskuterade effekterna av höjningarna verkade det som om HRF fick gehör för sina argument och HRF gick ut med information om att det inte skulle bli någon förändring mot nivån 15 000 vilket även Transportstyrelsen bekräftade. Detta eftersom det inte finns några uppmätta WLTP-värden för den färdiga husbilen.
Nu kom dock beskedet att skatten ändå ska baseras på dessa nya högre värden. WLTP-värdena skiljer sig åt beroende på motorstorlek och reningsgrad men bedömningen i regeringens promemoria om ungefär tio procents höjning gentemot NEDC ser ut att komma på skam och bilbranschens uppskattning om fyrtio procents ökning ligger troligen närmare sanningen. De nivåer som bedöms bli vanliga ligger på 30 000 kronor, vilket motsvarar cirka 43:60 per mil. Detta ska jämföras med att om transportbilen med samma skattedebitering körs 5 000 mil per år blir milskatten ungefär 6:00 kronor och vid 10 000 mil cirka 3:00 kronor. Husbilen kommer följaktligen att beskattas i storleksordning tio gånger hårdare än motsvarande transportbil med samma utsläpp.
Mer från Husbil & Husvagn
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.