Fartkameror, eller mer formellt automatiserad trafiksäkerhetskontroll (ATK), blir en allt vanligare syn efter våra vägar. Sammanlagt skickas 300 000 bilder till centralen i Kiruna där de bedöms men bara var tredje bild leder till böter. Orsaken till att böter inte utdelas kan vara flera.
I Sverige gäller att föraren ska kunna identifieras, i många andra länder är fortkörning ett problem för den som är registrerad ägare av fordonet. Bildkvalitén är inte alltid perfekt, inte minst den här årstiden när vi har snö och regn vilket kan göra att kameraskåpet blir smutsigt. Är fordonet registrerat i utlandet blir den föraren inte bötfälld eftersom det sällan är möjligt att identifiera personen.
Alla kameror är inte aktiva samtidigt, vilka som används vid ett visst tillfälle beror på trafikintensitet och olycksrisk vid ett givet ögonblick och de aktiveras från centralen i Kiruna. Men eftersom bilisterna inte känner till om kameran är aktiv eller inte har de även en hastighetssänkande funktion. Totalt sett utdelas böter på i snitt 100 000 kronor per kamera och år vilket innebär att kostnaden för den betalas på tio år. Uppgiften bör ändå ses mot en kraftigt sänkt budget för trafikpolisen som numer sällan syns efter vägarna.
Mer från Husbil & Husvagn
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.