Lasta husvagnen rätt

Säkert har du sett det på vägen någon gång: En bil med tillkopplad släpkärra eller husvagn som verkar åla sig fram, och bakom ratten en förare med svetten i pannan som arbetar febrilt för att få ekipaget att uppföra sig så som han vill.

Fellastning kan vara en orsak till detta, och ibland är orsaken uppenbar: En släpkärra fullastad med brädor som sticker ut någon meter bakom baklämmen har ju inga större förutsättningar att vara angenäm att dra.

Men i en husvagn är en eventuell fellastning inte alltid lika uppenbar. Den som till exempel följt något ovederhäftigt råd att kompensera ett högt kultryck genom att lasta förtältet längst bak i vagnen, kommer ganska snart underfund om varför en klockpendel är konstruerad så som den är

Vid all lastning är grundregeln därför, att allt tungt ska placeras lågt och så nära hjulaxeln som möjligt. Och ju högre upp och ju längre ifrån axeln prylarna placeras, desto lättare måste de vara.

Det är därför ingen tillfällighet, att de flesta husvagnsplanlösningar verkar följa ett standardformulär med de tunga inredningsdetaljerna – kök, kylskåp och garderob – i mitten av vagnen.

Kanske är det inte ens säkert att du ska lasta allt tungt i husvagnen. Förhållandet mellan bilens och släpvagnens vikt har nämligen stor betydelse för stabiliteten.

Förtält och campingmöbler fraktar du därför bättre inne i bilen än i husvagnen, och då minskar ju dessutom risken för skador på husvagnens inredning vid en häftig inbromsning eller undanmanöver.

Att frakta de tunga prylarna i en takbox på biltaket, är däre­mot inte en lika bra lösning. Förvisso flyttas lasten över från vagnen till bilen, vilket ökar ekipagets stabilitet, men samtidigt hamnar bilens tyngdpunkt högre, vilket påverkar köregenskaperna negativt.

Det blir alltså lite av att välja mellan pest och kolera, men undertecknad skulle ändå så långt det är möjligt undvika att lasta de riktigt tunga grejorna inne i vagnen.

Även kultrycket har en avgörande betydelse för stabiliteten. ju högre kultryck desto större stabilitet, helt enkelt.

Att på en husvagn montera en cykelhållare på bakgaveln – så som man kan göra på husbilar – är en minst sagt trafikfarlig modenyck. Och ännu värre blir det, om man försöker utnyttja det takräcke som en del husvagnar är utsmyckade med.

En cykelhållare placerad på husvagnens dragbalkar är därför den bästa lösningen, men det är bäst att välja en modell som inte är i vägen när gasolkofferten ska öppnas.

En bortglömd detalj i sammanhanget är det så kallade dynamiska kultrycket – alltså det faktiska kultrycket under körning. Ju mer upprätt vagnens frontgavel är, och ju fortare man kör, desto mer trycker fartvinden på mot fronten och försöker lyfta husvagnens framände.

Husvagnens däck ser många som ”några runda svarta saker”, som ska vara till så lite besvär som möjligt. Och dessutom ska de vara billiga…

Tidigare präglade pristänkandet även husvagnstillverkaren, och för inte alltför många år sedan var åtskilliga vagnar originalutrustade med däck som nätt och jämnt orkade bära upp vagnen.

Numera är däremot allt fler vagnar originalutrustade med däck avsedda för lätta lastbilar – så kallade C-däck – som har både för- och nackdelar vid husvagnsanvändning. Den som vill ha ett däck som ger bättre köregenskaper bör i stället välja ett högfartsdäck – under förutsättning att bärigheten hos detta däck är tillräckligt stor.

Ovanstående faktorer är saker som vi som husvagnsägare lätt kan råda över. Men det finns andra faktorer som är konstruktionsbetingade som vi inte kan påverka. Som till exempel dragbalkarnas längd.

Undertecknad var för åtskilliga år sedan ute med en 5,5-metersvagn kopplad bakom en mer än 3 ton tung bil, då jag blev stoppad av en polispatrull som ville kontrollera hur illa vagnen var lastad. Förvåningen blev stor då de upptäckte att vagnen var helt tom, men själv hade jag redan då vagnen hämtades reagerat över hur korta dragbalkarna verkade.

Årsmodellen efter, hade husvagnstillverkaren bytt till balkar som var ett par decimeter längre.

Dragbilens konstruktion, och förhållandet mellan vissa mått, har också betydelse för ekipagets körstabilitet.

En bil med stort axelavstånd går ju alltid stadigare än en med kort, och detta gäller även vid husvagnskörning. 

En bil med kort bakre över­häng – alltså litet avstånd mellan bakaxeln och dragkulans centrum – blir också stabilare som husvagnsdragare än en bil med långt överhäng.

Sedan finns ju också den ständiga trätofrågan, huruvida dragbilen ska vara fram- eller bakhjulsdriven. Men det är en sak som inte utreds i denna artikel.

Artikeln skriven av Lars-Erik Paulsson och publicerad i nummer 2.2010.