Eura mobil Contura Style 670 SB

Euramobil är baserat i Tyskland, närmare bestämt i Sprendlingen som ligger mellan Mainz och Koblenz. Ursprungligen hette de Blessing KG och 1959 började de med att tillverka husvagnar. Sitt nuvarande namn tog de 1983 då de även började producera husbilar.  Sedan 2005 tillhör de Triganogruppen, en koncern som tillverkar bland annat husbilar och husvagnar. På vagnsidan finns märken som Sterkeman och Caravelair. För närvarande tillverkar gruppen husbilar under elva olika varumärken. Eventuellt kan listan snart göras längre. Det skvallras om att Trigano kommer att köpa upp SEA-gruppen med bland annat Elnagh och McLouis. I Sverige är enbart koncernens husbilsmärken representerade med egna generalagenter av Eura Mobil, Ci/Roller team, Karmann och Chausson. 2006 lades grunden till en helt ny konstruktion av Euras bilar. Väggar, tak och golv blev då helt träfria och består istället av styropor eller styrofoam (beroende på vilken del det är), aluminiumreglar och glasfiberförstärkt plast. Konstruktionen hålls ihop av en speciellt utformad aluminiumlist i vilken väggar och tak limmas tätt. Det hela säkras utan att några genomgående skruvar behöver användas. De skruvar som finns monteras inifrån.  År 2013 finns halvintegrerade, alkover och helintegrerade bilar på modellprogrammet. Gemensamt för dem alla är att de har dubbelgolv av olika slag. Alkovmodellerna och de större helintegrerade bilarna har dubbelgolv som tillåter last. I de nya och mindre helintegrerade bilarna i Integra Line-serien samt de halvintegrerade modellerna finns så kallade tekniska dubbelgolv.   Contura Style är Euras ”top of the line”-serie i det halvinteg­rerade segmentet. Det som skiljer den från serierna Profila och Terestra, är utrustningsnivån. Den har nämligen Aldeuppvärmning med värmeväxlare, Hartaldörr med trippellås, Multimediapaket med dubbla backkameror, inslag av kärnvirke samt en överraskning i sängarna (mer om den senare). De bilar som tas till Sverige är dessutom utrustade med ytterligare utrustning som större motor, markis, cykelställ, köksfläkt och mycket mera.  Allt detta gör naturligtvis att vikten sticker iväg. Den variant som säljs i Tyskland, eller den som baspriset beräknas på i alla fall, är betydligt klenare utrustad vad gäller motor och övrig utrustning. Om all den extrautrustning som ingår i den ”svenska” bilen skulle sättas på en bil med en totalvikt av 3 500 kilo skulle tjänstevikten nå hela 3 403 kilo enligt min kalkyl. Med en lastvikt på 93 kilo kan man på sin höjd i detta fall lasta ett par tandborstar.  Vilken tur då att de bilar som tas till Sverige har Al-Ko:s chassi med den maximalt tillåtna totalvikten 4,5 ton. För att bilen ska kunna användas i praktiken är bilens totalvikt begränsad till 4,25 ton. Dessutom är Fiatdelen av chassit uppgraderat till ”heavy” eller ”maxi” som det ibland kallas. Det innebär: förstärkta hjullager, bromsar och fjädring samt 16 tums hjul. Det ger en mervikt på 40 kilo, något som den förhöjda totalvikten utan problem tillåter. Det är viktigt med vikter, men nog om det nu.   Bilen heter Style vilket naturligtvis översätts till stil. Och stil tycker jag den har. Till att börja med är den utvändiga dekaleringen riktigt snygg. Att enbart använda en kulör, i detta fall brunt i form av beige, koppar och brons, i kombination med den vita basen ger ett stiligt intryck. Inne i bilen möts jag av en trevlig kombination av färger och material som känns väl matchade. Dessutom en lurvig matta som är ett trevligt men praktiskt tveksamt tillbehör. Hur är den rent praktiskt då? Jag fick chansen att pröva första bilen i Sverige, närmare bestämt i Piteå. Första intrycket är gott. Då jag ska rulla iväg tjuter det till för att jag glömt fälla in trappan till bodelen. Till höger om ratten finns en knapp som löser det problemet. På vägen beter sig bilen bra. Färden är väldigt tyst för att vara en husbil. Bodelen håller sig lugn, inget skrammel alls.    När testet utfördes sjönk temperaturen en bra bit under nollan. Bilen har ett uppvärmt tekniskt dubbelgolv som härbergerar merparten av bilens teknik och tankar. Det borgar för goda vinteregenskaper. Mycket riktigt skötte den sig väl. Som de flesta husbilar tenderar hytten att bli en aning kall och behöver extra stöd eller ett rejält isolertäcke.  En regel som jag brukar följa är att alltid ha 230V inkopplat över natten då det är minusgrader. Speciellt om bilen har mycket finesser och mycket ström förbrukas, ganska självklart. Nu gjorde jag ett undantag som straffade sig. Bilen stod still under lång tid och hade all belysning igång för bildernas skull. Jag sprang dessutom in och ut i bilen konstant. På grund av det stressade jag nog systemet. Så rätt vad det var så stängdes 12V-systemet av sig själv och följaktligen värmepannan med. Måhända var batteriet inte helt uppladdat när jag hämtade bilen. Bodelsbatteriet är för övrigt placerat i bilens förvaringsutrymme. Det ligger nedsänkt i dubbelgolvet i ett svart plasttråg med lock. Alldeles intill finns ett identiskt tråg där ytterligare ett batteri kan placeras, praktiskt och bra på alla sätt. Under förutsättning att förvaringsutrymmet inte är fullproppat, då blir det lite jobb att nå batterierna.  Förvaringsutrymmet är betydligt större än dess förhållandevis lilla utvändiga lucka. Däremot går det bra att packa utrymmet inifrån då sängen kan lyftas upp. Något som går mycket lätt med hjälp av gasfjädrar. Under sängbottnen hittar jag veven till markisen fastsatt i ett par clips. En smart lösning. Lösa vevar är annars en vanlig skrammelfaktor. Det enda negativa med förvaringsutrymmet är att det inte är belyst. Smått obegripligt på en bil i denna prisklass.   Längre fram på passagerarsidan finns en lucka till. Om någon slagit vad med mig om vad som fanns bakom den luckan hade jag satsat stort på att det var gasolförvaringen. Men även här är det en förvaring som kan nås inifrån. Även om hela sidosoffan mer eller mindre behöver plockas bort för att nå det. Gasolförvaringen finns på and­ra sidan bilen och är av typen där flaskorna står på rad i ett djupt utrymme. Det har både för- och nackdelar, mest nackdelar tycker jag. En bit från gasolen finns en avlång mindre lucka. Bakom den finns tömningen av vattentankarna. Både färsk-och gråvattentankarna kan för övrigt nås inifrån bilen. Det går även att rengöra båda tankarna manuellt inifrån bilen. Inget krälande på marken behövs, det blir med beröm godkänt.   Bilens bodelsdörr är rejäl och har tre låspunkter. Den har ett fönster som nästan är lika högt som dörren och den plisséjalusi som löper i den känns lång och ömtålig. På väg in i bilen försöker jag tända en entrélampa. Det visar sig vara svårt. Lysknappen sitter för långt in vid den tjocka dörrkarmen. Spontant tänker jag att knappen sitter där den brukar, på samma ställe som i de billigare serierna. Problemet är att den tjocka dörren tar mer plats i anspråk. Bilens säng kan dock mer än att bara sovas i eller fällas upp. Contura Style-bilarna är nämligen utrustade med ortopedisk madrass som dessutom har massagefunktion. Den är elektrisk och det går att ställa in olika massageprogram. Jag testade den grundligt. För att få min stela kropp att reagera körde jag den på högsta läget. Det skakade rejält i sängen och förmodligen hela bilen. En antenn på taket skulle kanske genera eventuella grannar? Det var riktigt skönt så den fick skaka på en god stund. Här har vi kanske anledningen till att bodelsbatteriet gav upp? Sänggaveln har kurvig belysning. Bilen formligen vimlar av olika belysningar, alla av LED-typ. Det enda negativa med dem är att de inte är dimbara. Det är av eller på som gäller. Nu finns det för all del indirekt belysning, så kallade uplights om det ska mysas. Och i köket finns indirekt belysning under kanten på bänkskivan. Manövreringen av merparten av belysningen kan enbart regleras från ett ställe. Nämligen framme i bilen vid sidosoffan där en ganska klumpig panel finns. Å ena sidan är det praktiskt att inte behöva jaga runt efter brytare. Å andra sidan kan det vara segt att ta sig fram i bilen för att tända. Och bökigt när taksängen är nere!   Hygienutrymmet håller toppklass. Riktigt rymligt och lite ovanligt planerat. Först möts jag av handfatet med förvaring under. Ett riktigt fönster finns. Det går att öppna, mörkläggas och har myggnät likt alla andra fönster i bilen. I mellanpartiet består golvet av ett duschkar med två avlopp. På det ligger ett fint trallgolv. Längst bak, mot bakstammen finns toalettstolen. För att slippa se den kan man fälla ned en träbänk med likadan trall som golvet.  Däremot går det inte att sitta på den under tiden man duschar. Nej, vid duschning behöver utvikbara väggar vecklas ut kring duschkaret. Det tar ett tag innan jag listar ut hur det går till. I utfällt läge blir det en helt okej dusch. Köket är ett klassiskt vinkelkök med en rak trelågig spis och rund ho. Lådorna är skönt dämpade och har individuella knapplås. En köksfläkt finns och två överskåp. Köksfläktens skorsten stjäl lite plats i det ena. Kylskåpet har AES-funktion, vilket betyder att det väljer energi själv. Önskad energiförsörjning kan även ställas in manuellt. Ovanför kylskåpet finns ett stort förvaringsskåp. Bra skafferi om än lite svårt att överblicka.   Sittgruppen fyller sin funktion mycket väl. Den består av en L-soffa med två färdplatser som det lagts energi på att få bekväma. En bra finess är att ryggstödet går att plocka bort i delar. När taksängen ska ned behöver bara den översta delen plockas bort, vilket spar lite besvär. Fönsterdelen av soffan går till stor del att plocka bort vilket frigör benutrymme vid den inre färdplatsen. På motsatt sida finns en sidosoffa som är riktigt rymlig och skön. Bordet i sittgruppen är oregelbundet och stort. Det går att skjuta i två led och snurra.  Inne i hytten finns ett stort panoramafönster som inringas av förvaring bakom luckor på sidorna och öppna hyllor med kant ovanför vindrutan.   Taksängen i denna bil betraktas som tillbehör. Om man inte behöver den kan många kilo sparas om den inte kryssas för på beställningsblanketten. Under den är takhöjden 180 cm. Tyvärr är den elektriskt manövrerad. Jag är ingen fantast av elektriska taksängar. Tunga, dyra, långsamma och elslukande. Allt som allt övertygar Contura Style. Från byggteknik till design. Dubbelgolvet ger möjlighet att ha ett plant golv och inte så mycket krångel i skåpen. Det känns mer som hemma, eller kanske som på hotell? Förutom den felplacerade lysknappen vid entrén och avsaknaden av belysning i förvaringsutrymmet finns inte mycket att anmärka på i denna bil.    Vem köper den då? Konkurrensen i toppskiktet av halvintegrerade husbilar är likt övriga skikt knivskarp på dagens marknad så att peka ut potentiella köpare är inte helt enkelt. Men den som inte är rädd för att sticka ut kanske kan vara intresserad av denna bil? För den som vill smälta in finns det många mer eller mindre helvita bilar att välja på.  

MIKAEL GALVÉR (text och foto) 

Artikeln publicerades i nummer 1 2013.