Carthago chic e-line, kompetent långfärdskamrat

Vi låser upp bodelen med det fjärrstyrda centrallåset och kliver in. Direkt innanför entrén finns en ledstång till vänster och ovanför den en smal spegel. Här hade vi gärna istället sett några klädkrokar men de finns några steg längre in i bilen. Carthago uppger att de prioriterar andra utrymmen framför en utrymeskrävande garderob vid entrén. Ovanför dörren finns manöverpaneler och även reglaget för den inverter som finns i bilen. Med hjälp av den kan 230 V genereras ur bodelsbatterierna.
 
Vi slår oss ner i förarhytten och konstaterar att sikten är bra med imponerande närsikt. Det beror på att hyttplatserna är något förhöjda och instrumentbrädan sluttar brant mot den långt nerdragna framrutan. Sikten bakåt är god i de busshängda backspeglarna Den ena har dessutom integrerad instegsbelysning. Som i de flesta helintegrerade husbilar med liknande backspeglar skymmer de i kombination med a-stolpen sikten snett framåt. Det tar lite tid att vänja sig med det men det går. Man får jobba aktivt med att luta sig åt sidan och vara fokuserad på trafiken då man närmar sig exempelvis rondeller.

Stolarna har många inställningsmöjligheter och vi hittar ganska enkelt bekväma lägen. Inredningen vid förarplatsen känns genomtänkt och det är lätt att trivas bakom ratten. 
 
Vi har hämtat bilen hos Caravanhallen i Haninge och väljer att köra raka spåret till norra Uppland för att genomföra testet. Vi sträcker ut bilen på E4:an och det slår oss att det faktiskt är ganska hög ljudnivå inne i bilen. Det är inte så konstigt för vi kör på tok för fort, närmare 130 km/h, vilket inte kan anses vara bra ur någon synpunkt. Det som imponerar i den höga hastigheten är att det fortfarande känns tryggt att ratta bilen i den hastigheten, vi märker inte ens att vi kör för fort. I hastigheter upp till 100 km/h är bullernivån klart acceptabel och ibland fenomenalt låg, det beror naturligtvis på hur underlaget är. Bodelen knarrar och skramlar inte speciellt mycket men visst förekommer det något knirr ibland.

Väl framme i ett Öregrund som är insvept i mörka regnmoln börjar vi syna husbilen närmare. Vårt testade exemplar är silverlackat och utrustat med en hel del extrautrustning. De e-line som säljs i Sverige är standardmässigt utrustade med ett omfattande Superpaket som består av många olika komponenter. Många av dem tycker vi känns vettiga som centrallås, SOG-toalettventilation och stödben. Barskåpet kunde däremot med fördel hållits från den listan. Backkamera med dubbla linser är en riktigt bra detalj. Det går att växla mellan två linser och det går att se bakåt under färd. Totalt väger extrautrustningen enligt specifikationerna nästan 400 kilo vilket minskar lastvikten motsvarande summa.
 
Bilen är baserad på en Fiat Ducato med ett lågbyggt lätt-viktschassi från Al-Ko med tandemaxel. Båda bakaxlarna har ståltorsionsfjädring vilket ger ökad komfort eftersom varje hjul har separat fjädring och stötdämpning. Chassit sträcker sig längst bak under bodelen vilket förenklar eftermontering av en dragkrok. Framaxeln har förstärkta fjädrar för att tåla hög belastning. Vår bil är extrautrustad med Fiats trelitersmotor som ger 177 hästkrafter och en robotstyrd växellåda vilket gör körningen enklare. Hästkrafterna behövs, vår bil är inte fullastad men väger ändå en bra bit över 4 500 kilo. 

Bodelens väggar och tak är helt träfria och isolerade med RTM-skum som har bra värme- och fuktegenskaper. Väggarna har aluminium på både inner- och yttersida och taket har aluminium som innermaterial och hagelskyddande glasfiber på utsidan. Att ha aluminium som ett skikt i taket är inte så dumt för i kombination med väggarna bildar de en så kallad faradays bur vilket betyder att ett blixtnedslag i taket inte går rakt igenom detsamma. Luckorna är konstruerade på samma sätt som väggarna och har dubbel tätning samt infällda gångjärn vilket ger en slät yttervägg. Några av luckorna öppnas utåt för att sedan skjutas uppåt som på många bussar. Det gäller inte gasolfacket som istället spärras upp av en spak som känns lite spartansk i sammanhanget.
 
I hela bodelen finns ett dubbelgolv som är mellan 22–36 cm djupt. Det undre golvet har samma isolering som väggar och tak men här är det glasfiber på över- och undersidan vilket spar vikt och skyddar mot stenskott. Det finns ett genomgående lastutrymme i dubbelgolvet vid sittgruppen. På vänster sida är det hela 70 cm högt, vilket gör det möjligt att stuva avsevärt med last här. Det är bra ur viktfördelningssynpunkt. Det finns även en fördjupning vid entrén där skor får plats. 

Längre bak i bilen, över bak-axlarna, finns stora tankar som rymmer 235 liter färskvatten och 190 liter gråvatten. Något man ska komma ihåg är att om båda tankarna av någon anledning är helt fyllda så kommer förmodligen en fullpackad bil väga mer än maxvikten som är 5 000 kilo.

Bilen har vattenburen värme och den fungerar riktigt bra. Vi testar den inte under vintern men som lägst kryper det ned mot nollan och det är en temperatur där det kan vara besvärligt för värmesystemet att kontrollera värmen på ett effektivt sätt. 
Pannan måste ideligen starta och stanna och pendla mellan gas och el eller både och om det behövs. Det kan då stundtals bli för varmt eller kallt helt enkelt. Det är då avgörande att konvektorer och givare är rätt placerade för att systemet ska fungera. Carthago har lyckats bra med det i den här bilen. Värmen känns behaglig under hela testet och rutorna är mestadels imfria och detta utan att vi rör pannans reglage någon gång, den sköter sig själv. 

Hela värmesystemets effektivitet baseras på konvektorerna i dubbelgolvet och dessutom finns extra vattenburen golvvärme vid sittgruppen. I bilens främre del behövs förstärkt värme och under förarstolen finns ett extra värmepaket och det finns även uppvärmning i instrumentbrädan för att mota kallraset från den stora framrutan och hålla den fri från imma.

Inredningen uppges vara omsorgsfullt monterad med både skruvar och pluggar och visst känns möblemanget i vår nya bil väldigt gediget. Men det är först efter några år på väg som det visar sig hur det verkligen står till med det. Trädekoren är väldigt lik vanligt trä och många beslag är av metall som inger förtroende. Högst betyg får handtaget på toadörren.
 
Garaget är rymligt med hög innerhöjd och golvet är sänkt i förhållande till bodelen vilket underlättar i- och urlastning genom dörrarna på var sida bilen. De öppnas uppåt med hjälp av gasfjädrar och ger en aning regnskydd vid lättare nederbörd. 
Garaget kan belastas med 350 kilo om vikten fördelas rätt. Lasten kan säkras med hjälp av flyttbara öglebultar. Utrymmet är uppvärmt och belysning finns självfallet. Golvet i vår bil är extrautrustat med durk-aluminium. Som pricken över i finns även en duschslang med munstycke som passar bra till att spola av lera från cykel- eller mopeddäck. Det här är utan tvekan ett av de bättre garagen vi har testat.

Åter inne i bilen tänder vi upp bilens mångsidiga belysning och det finns en hel del att välja på. Det tar en liten stund innan vi klurar ut vilken strömbrytare som hör till rätt lampor. Det står klart att det går att trimma in belysningen efter exakt de behov som finns för stunden. Från starkt arbetsljus i hela bilen via soft indirekt mysbelysning till diskret blå punktbelysning vid golvet nattetid. Alla lampor är av LED-typ.

I sittgruppen sitter vi bekvämt i den bakre soffan som även fungerar som färdplatser. Om två ska sitta i soffan under färd kan sittdynan mellan de bältade platserna och förarstolen plockas bort vilket ger mer benutrymme. På sidan av soffan finns även ett förvaringsfack med lucka, det är nytt för 2015. Upp till sex personer kan samsas runt bordet som enkelt kan skjutas i två riktningar. Bordet har en tjock kantlist av riktigt trä. Det finns en bred sidosoffa vid entrén som har ett så kallat quick-up tv-fäste i ryggstödet.

Köket är välutrustat och det finns en del överraskningar. Exempelvis kan en kaffebryggare hissas ner i ena hörnet. Bänkskivan ger ett bastant intryck som förstärks av att kanten är av kompositmaterialet Corian. Spisen är trelågig och har delad täckskiva av glas. Spisens vred är lite överdesignade för de är utformade som skålar med räfflor där smuts lätt samlas och är svårt att få bort. Diskhon är rund och kranen har ett utdragbart munstycke som underlättar vid diskning. 
 
Även diskhon har en delad täckskiva som sömlöst smälter samman med bänken och vänder man på skivbitarna kan de användas som skärbrädor och även placeras på en skena vid sidan av köket. Under bänken finns bland annat en bestick-låda, utdragbara sopkorgar och ett vinskåp. Lådorna är självstängande och dämpade samt har centrallås som automatiskt låser lådorna när motorn startas. Om någon låda inte är stängd tjuter ett larm.

På andra sidan bilen finns ett stort kylskåp med separat frysfack och över det en lite väl högt placerad ugn. Bredvid kylskåpet finns ett apotekarskåp och i taket finns en kraftfull fläkt som kan ge både till- och frånluft. Ett mycket bra och välplanerat kök på det hela taget, men i vanlig ordning vill vi gärna ha mer arbets- och avställningsyta.

För att komma längre bak i bilen krävs ett kliv upp för här är det en nivåskillnad på dryga decimetern mellan de två golvytorna. Det finns infälld belysning här så det är lätt att se steget när det är mörkt.

I bilens bakre del finns de mer privata utrymmena och det går att stänga om sig om man så vill. Toalettdörren kan stängas på motsatt sida i bilen och vips har vi en liten svit här bak med en queenbed och separat toalett och dusch. På var sida av den centralt placerade sängen finns en garderob och det finns även en nisch på var sida om sängen där böcker, glasögon och mobiltelefoner kan förvaras. I ett av överskåpen hittar vi ett uttag med 230 V och tv-anslutning i sovrummet. I dessa tider då datorer och läsplattor tar över mer och mer vore ett usb-uttag på var sida om sängen att önska.

Både drottningsängen och fällsängen över förarplatsen är bekväma. Båda har tallriksfjädring men den bakre har en madrass som är strået vassare. Dessutom kan sängbotten resas i huvudänden.
 
Toaletten har gott om förvaring och många speglar. Under handfatet finns en tvättkorg som precis passar i utrymmet. Duschen har ett kar med dubbla avlopp vilket är bra ifall bilen inte står helt i våg. Det finns en vanlig handdusch och även en fast regndusch som till råga på allt har infälld LED-belysning.

Frågan är om e-line kommer att omdesignas snart? Lillasyskonet c-line, som till skillnad från den tyskbyggda e-line byggs i Slovenien, har fått en nydesignad front med förbättrad framruta. Vi tippar att det inom kort kommer en ny design till e-line och det vore kul och klokt om den inte är identisk med c-line.

Sammantaget får bilen betyget mycket väl godkänd. Den är närmast en njutning att köra och inredningen ger ett högt kvalitetsintryck. På det hela taget är det tydligt att Carthago kan det här med att bygga husbilar och lyssnar på de som använder dem. &
 
Testet ursprungligen publicerat i Husbil & Husvagn nr 1.2015