Restips: Svenskbygden Haapsalu

Haapsalu, namnet betyder asplunden, är som ett Sigtuna i megaformat. Den rogivande miljön med de låga trähusen vid den varma viken med sin salthaltiga lera har lockat ryska tsarfamiljen Romanov likväl som mer vanligt folk. Haapsalus första lerspa slog upp sina portar 1825 och sedan dess har Haapsalu dragit till sig spa-entusiaster från hela världen. Historiemässigt är hela bygden präglad av den svenska närvaron och det finns även ett museum, Aibolands museum (Öbolandets museum), som beskriver svenskarnas tid.

Svenskmuseet i Haapsalu berättar om estlandssvenskarnas tusenåriga historia i Estland. Museet som invigts av svenska kungen visar det unika kulturarvet av denna lilla folkgrupp och här finns den välkända 20 meter långa broderade tapeten som illustrerar estlandssvenskarnas liv. Ett avsnitt av den beskriver hur svenska bönder år 1345 köpte Stora Rågön för 34 silvermynt från Padise klostret. I nätboden bredvid museihuset har en segelbåt av trä byggts efter en förebild från Runö. Har du tur kanske du kommer mitt i ett traditionellt bröllop i denna spännande miljö.

Haapsalu med omgivningar har varit centrum för den svenska befolkningen ända sedan 1200-talet ända fram till evakueringen av i stort sett alla etniska svenskar 1944, bland dessa Ilon Wikland, illustratör till Astrid Lindgrens böcker vars gula barndomshem ligger på Lindagatan. Än idag talas det svenska på Dagö och Ösel som ligger i Östersjön alldeles utanför Haapsalu och här och där i Haapsalu dyker svenska namn upp på skyltar. Vi är i den gamla kurorten Haapsalu som ofta kallas Baltikums Venedig, ungefär tio mil söder om Tallinn.

Haapsalu är en gammal stad som fick sina stadsrättigheter år 1279, men stadens historia sträcker sig tillbaka till 1263, då den valdes till den katolske biskopens högsäte för Wiek och Ösel. Biskopskatedralen blev färdigbyggd under andra hälften av 1200-talet men den gamla stadens mest dominerande byggnad är en världsarvsklassad medeltida borg som idag mer har karaktären av en ruin. Borgen är den största i sin typ i Baltikum och det höga tornet är intakt och går att besöka. Borgen byggdes delvis av svenskar och här sägs att man kan få se ett spöke, "Vita damen", som ibland visar sig i fönstret till slottskyrkan som är den största enskeppiga kyrkan i Baltikum och är det viktigaste historiska och kulturella monumentet i staden. Legenden är lite spännande och går så här:

I dopkapellets runda fönster i Haapsalus domkyrkas södra vägg uppenbarar sig en kvinnofigur under fullmånenätter i augusti.  Under medeltiden förutsattes att alla kyrkans män levde ett kyskt och dygdigt liv i enlighet med klostrets regler. Om en kvinna trädde in i biskopsborgen bestraffades detta med döden. Hur som helst inträffade det att en kyrkans man och en estnisk flicka blev vansinnigt förälskade i varandra. Eftersom de unga tu inte kunde vara åtskilda, klädde mannen den unga flickan som en körpojke som fick komma in till borgen för att sjunga. Denna hemlighet bevarades under en längre tid, men en dag avslöjades knepet. Biskopens dom blev hård, prästen kastades i borgens fängelsehåla för att svälta ihjäl, medan flickan murades levande in i dopkapellets vägg, som då var under uppbyggnad. Den stackars kvinnans skrik hördes under flera dagar till det till slut upphörde. Hennes själ har fortfarande inte funnit ro och därför uppenbarar hon sig i dopkapellets fönster för att sörja sin älskade och visa att kärleken är odödlig.

Haapsalu var slutstation på järnvägen från Tallinn och därför har den lilla staden en överdimensionerad och pampig järnvägsstation som ståtar med Europas längsta perrong byggd i trä. Idag används den pietetsfullt renoverade byggnaden till ett stort järnvägsmuseum. En annan sak som är berömd för bygden är kvinnornas handarbeten. Har du tur kanske du kommer under något evenemang där traditionen förevisas på gator och torg och sedan 1993 hålls i augusti varje år en bluesfestival som är Baltikums största. Men Haapsalu är även välkänt för Vita damens dagar, festivalen för tidig musik och violinfestivalen. Under hela sommaren är gator och friluftsscenerna vid biskopsborgen fyllda med folkmusik, opera och rock.

Men den pittoreska träbebyggelsen är orienterad mot havet med många och smala gator vinkelrätt rakt ner mot stranden. Hela staden andas historia och ovanligt mycket är bevarat eftersom Sovjet vare sig kom att underhålla eller förnya stadsmiljön. Under 1800-talet var Estland en del av Ryssland för att sedan ha en period av självständighet innan det införlivades i Sovjetunionen. Historian har varit tuff mot Haapsalu, området har ofta varit under utländsk överhöghet.

Under kalla kriget hade Sovjetunionen ett stort, numera övergivet, militärflygfält vid Haapsalu. Staden hade hunnit förfalla mycket då sovjetiska militärmakten återlämnade den till esterna år 1991 men idag har mycket hunnit restaurerats och Haapsalu är åter på väg att bli den pittoreska kurort den en gång var. Under Estlands självständighetstid på 1930-talet var den svenska turismen riklig, men det kom även en hel del tyskar och polacker. Haapsalu ingick i den populära kustremsan som ibland kallades nordeuropas riviera. Rikedomen här har traditionellt varit stor och det märks inte minst på bebyggelsen i både Tallinn och Riga som båda varit stora svenska städer. Riga var till och med Sveriges största stad för 400 år sedan och hade norra Europas högsta torn under en period.