Restips: Söderåsens nationalpark

Idag beskriver nog de flesta Söderåsens tillkomst på ett annorlunda och mer vetenskapligt sätt. Söderåsen är en bergås, en horst, som bildades genom att den omkringliggande berggrunden sjönk ner i en förkastning för ungefär 150 miljoner år sedan. Just här krockar de skandinaviska och europeiska tektonitplattorna med varandra vilket skapade denna förkastning och samtidigt uppstod spricksystemen som gör åsen så speciell.

Det var när den stora inlandsisen hade smält och bergåsen utsattes för intensiva frostsprängningar som många av de spännande och unika rasbranterna och klippväggarna bildades. Då rådde tundraklimat med ständig tjäle och det var täta växlingar mellan plus- och minusgrader. Idag utgör Söderåsen en gräns mellan barrskogsbältet och lövskogsbältet i Skandinavien då granskogen gradvis tar vid norr om åsen.

Söderåsens nationalpark är 1 625 hektar stor och de vanligaste bergarterna på Söderåsen är gnejs och gnejsgranit med ett jordlager på omkring 5-10 meter som mest består av sand och mo. Naturen är mycket omväxlande och bjuder på lummiga lövskogar, mäktiga rasbranter med höga klippor, strömmande vattendrag och vida utsikter. Bäckravinen Skäralid, med utsiktspunkten Kopparhatten vilken är Söderåsens högsta punkt med 200 meter, är en del av Sveriges största sammanhängande lövskogsområden. Längst in i Nackarpsdalen hitar du den cirkelrunda Odensjön omgiven av branta bergväggar. De extra besöksvärda platserna är, förutom Skäralid och Kopparhatten, Odensjön i Nackarpsdalen samt utsiktspunkterna Hjortsprånget och Lierna utmed Skäralidsdalen. I nationalparkens skogar blandas bok med ek, övergår i askskog där markvattnet är rörligt, al växer i våtare kärr, på några ställen finns bestånd av avenbok och lind. Här och var står alm och lönn. Döda och döende träd fullbeväxta med mossor ger plats för ett oerhört rikt växt- och djurliv, alltifrån hålbyggande fåglar till små insekter. Ju längre tiden och naturens kretslopp får verka, desto mer kommer också platåernas mer påverkade skogar att närma sig sin egen dynamik.

En av de saker som fascinerar när man vandrar i området är den stora variationen och mångfalden på marken. Den omväxlande miljön beror på variationer i näringstillgång, ljus, fuktighet och lokalklimat. Området är mycket rikt på exempelvis svampar, mossor, lavar, landsnäckor, insekter, vattendjur, fåglar, kärlväxter och fladdermöss. Hundratals av dessa arter betraktas som hotade till sin överlevnad och har tagits upp på den nationella ”rödlistan” över hotade arter. De hotade arterna visar att området hyser de särskilda och unika livsmiljöer som behövs för att vår naturliga biologiska mångfald skall kunna fortleva. Men det är också viktigt att bevara helheten i ädellövskogen med alla vanliga växter och djur. På Söderåsens sydliga backar hittar du dessutom de två strövområdena Finstorp och Smedjebacken som även de är värda ett besök.

Att lägga till denna unika natur i en rundtur i Skåne känns som en måsterekommendation. De som inte har varit här förut, framför allt de som inte kommer från Skåne, kommer för alltid att ändra inställningen till Skåne som ett platt och vindpinat landsskap med oändliga åkrar. Sätt av en dag och vandra runt, ta med maten ut i naturen för en picnic och njut av scenerierna!