Restips: fornborgen Eketorp

Den strategiskt placerade och imponerande ringmuren mitt ute på Stora Alvaret närmar sig medan grisar, får och gäss bräker och kacklar både inne i borgen och strax utanför. Medeltidsklädda museianställda möter upp och man känner sig förflyttad till en tid som för länge sedan passerat, även om det är inte den miljö som fanns när Eketorps borg, landets enda totalundersökta och rekonstruerade fornborg,  först började byggas på 300-talet som visas upp. För att förstå dess historia är det viktigt att känna till de tre perioderna i borgens historia, Eketorp I som härrör sig från 300-400 e.Kr, Eketorp II från 400-650 e.Kr och det som vi nu ser Eketorp III som härrör sig från perioden 1170-1240 e.Kr.

När det gäller själva utgrävningarna så får vi gå tillbaka till 1964 för att hitta starten för Riksantikvarieämbetets omfattande tio-årsprojektet att gräva ut fornminnesborgen Eketorp. Men det skulle dröja ytterligare tio år till Kung Carl XVI Gustaf skulle komma att inviga den på fornlämningarna återuppbyggda borgen. Fynden var rikliga och ungefär 25 000 föremål påträffades, både enkla vardagsföremål som konstnärligt påkostade smycken och vapen.

Innanför muren finns idag rekonstruerade hus från järnålder och medeltid. Här finns både bostadshus, fähus och förrådshus, vilka byggts upp med gamla hantverksmetoder och material. Men en av de viktigaste orsakerna till placeringen av borgen på den här platsen var nog den källa som funnits i alla tider innanför borgmuren och som beskrivits av Linné 1741 och fortfarande  ger vatten. Museet presenterar ett urval av den enorma mängden föremål som påträffades i samband med utgrävningarna. Den förstärkta borgmuren omges av en yttre ringmur som är ungeför 120 meter i diameter och de tidigare jordbruksbaserade bosättningarna har försvunnit och ersatts av en befolkning som huvudsakligen försörjde sig på handel och hantverk. I samband med detta förändrades även stadsplaneringen, rader av syllstenar visade var timmerlängor och bodar uppförda i skiftesverk hade stått. Mellan byggnaderna fanns stenlagda gator och gränder som strålade samman till ett centralt torg och en avloppsränna ledde från brunnen till den angränsande våtmarken i öster. Den eldfarliga verksamheten som smedjorna förlades till området mellan den inre och yttre muren.

Men går vi tillbaka till den första perioden fungerade borgen sannolikt som tillflyktsort för bygdens befolkning. Då var borgen mindre med en en diameter av 57 meter där ett 20-tal var placerade med öppna gavlar mot ett centralt torg även om mycket från denna period är förstört av den senare bebyggelsen. Under den här period på järnåldern hade de bosatta redan nära band till Romarriket.

I samband med borgens mellersta epok ändrades funktionen till en befäst och bebodd bondby med både bostadshus, fähus och förråd. Borgens blev större, 80 meter, och fick portar i nord, syd och öst. Antalet hus uppgick under den här epoken till 53 uppdelade på 15 gårdar och den välbärgade befolkningen hade mängder smycken och vapen. Det skulle dröja till 700-talet innan borgen på nytt övergavs.

Borgen bjuder både barn och vuxna på en mängd aktiviteter som bågskytte, kungsridning, hantverk, medeltida lekar och brödbakning. För dig som är kulturintresserad kan du fylla mycket tid med guidade turer om borgens intressanta historia och är de mer intresserad av faunan på Alvaret ges det chans även till sådant. En del av fynden hittar du utställda i borgens museum. Det tål även att nämnas att södra Ölands odlingslandskap klassades som världsarv av Unesco år 2000.