Restips: Den mytomspunna Korskullen

Jag kör förbi den första parkeringen och fortsätter till nästa som visar sig vara gratis. På höger sida går folk genom en grind och rör sig på en kort stig mot två låga kullar som reser sig 6–7 meter över slättlandet beläget norr om staden Šiauliai. På de omkring 5 000 kvadratmeterna finns kors i olika färger, former och storlekar, från de minsta på någon centimeter till de största på 10 meters höjd. Jag har kommit till det katolska pilgrimsmålet Korskullen, eller Kryžių kalnas som platsen heter i Litauen.

Många litauer betraktar detta som en helig plats laddad med religiös, politisk och historisk symbolik och trots att sovjetmyndigheterna rivit ner korsen och försökt förhindra att nya kors rests har platsen hela tiden behållit sin mystik. Människor trotsade myndigheterna och det tillkom hela tiden nya kors, ett av dem bar inskriptionen "Jesus, straffa inte skändarna, ty de vet inte vad de gör".  När Litauen för andra gången ockuperades av Sovjetunionen hade mängden kors börjat anta skogsliknade proportioner och idag går det inte längre att bedöma hur många kors som finns här.  1990 räknades de kors som stod för sig själva och man kom fram till att de var fler än 12 000 men därutöver tillkommer alla de som är fästade på ett stort kors eller som ligger i drivor på marken och varje dag placerar vallfärdande ut ett okänt antal nya kors. Det rör sig om åtskilliga hundratusen och vissa hävdar mer än en miljon kors.

Sovjet tröttnade tidigt på denna form av civil olydnad och utarbetade utarbetade flera idéer. En var att dämma upp floden Kulpe som flyter bredvid och dränka hela platsen, en annan var att starta "arkeologiska utgrävningar" och förstöra platsen. Men tjänstemännen som skulle genomföra dessa planer lyckades genom förhalningsteknik förhindra att de sattes i verket. Till slut gav Sovjet upp försöken och några år före Litauens självständighet fredades Korskullen.

Ingen vet när och av vem det första korset sattes upp men platsen omnämns redan 1348 i den Livländska Krönikan där det står att de livländska korsfararna bränt ned den litauiska förvaltningsanläggningen vid floden Kulpe. Enligt lokalbefolkningen skall Korskullen redan under förkristen tid varit en då hednisk plats med en helig eld vaktad av unga prästinnor. 1831 vet man att det sattes upp kors för de som stupade i upproret mot Tsarrysslad 1831 och det upprepades efter upprorsförsöket 1863-1864.

Att platsen är religiöst laddad råder det ingen tvivel om. 1993 besökte påven Johannes Paulus II Korskullen och höll en mässa inför de uppskattningsvis 250 000 församlade personerna.

Det här är en plats som måste upplevas!