Namnet Lübeck har i århundraden stått för frihet, rättvisa och välstånd. Lübisches Recht, som på sin tid var en revolutionerande förening av lands- och sjörättsliga grundregler, gav inspiration till att över 100 nya städer grundades runt om Östersjön – en förutsättning för Hansans storslagna utveckling till den största handelsmakten under sin tid.
Lübeck stod som oomstritt centrum och var en av världshandelns mest praktfulla tidiga metropoler. Lübecks äldsta stadsdel, Altstadt, omges av vatten och är med de sju tornen på de fem huvudkyrkorna 1 000 år av levande historia. Denna unika miljö är kulturminnesmärkt och sedan 1987 klassad som världsarv av UNESCO. Och med all rätta. Alla stadens historiska byggnader från gotik, renässans, barock och klassicism, gränder och gator, kyrkor och kloster, borgarhus och befästningar skapar tillsammans en unik helhetsbild.
En juvel när det gäller tegelstensgotik är Mariakyrkan, Lübecks mest praktfulla kyrka, som stått som förebild för runt 70 andra kyrkor runt hela Östersjön. Med det högsta tegelstensvalvet i världen är den en unik del av arkitekturhistorien. Kyrkan tronar stolt på den allra högsta punkten i Altstadt, i närheten av en så att säga lite modernare motsvarighet: musik- och kongresshallen, eller kort och gott MuK. Den är Lübecks största hallbyggnad, huvudarena för Schleswig-Holstein Musik Festival, internationellt kongresscenter, konserthus och allmänt kulturhus. Förutom den moderna arkitekturen är figurgruppen ”Die Fremden” av Thomas Schütte på byggnadens tak ett kännetecken för MuK. Gruppen har tidigare visats på documenta och är en symbol för alla människor som lämnat sitt hem och nu måste bygga upp sitt liv igen på en främmande plats.
Till de viktigaste byggnaderna i gamla stan hör också samlingen runt rådhuset, Burgkloster och Koberg – ett helt bevarat kvarter från sent 1200-tal – med Jakobikyrkan, Heiligen-Geist-Hospital och bebyggelsen mellan Glockengießer- och Aegidienstraße, kvarteret med de ärevördiga patricierhusen mellan Petrikyrkan och katedralen, och naturligtvis den mäktiga Holstentor som är stadens främsta symbol, samt saltmagasinen på floden Traves vänstra strand.
En promenad genom det medeltida Lübeck är en unik upplevelse – särskilt med tanke på att staden också har en mycket modern personlighet att visa upp. När dagen går mot sitt slut lever de många krogarna, restaurangerna, barerna, nattklubbarna och diskoteken upp. Lübeck förvandlas till en sjudande nöjesmetropol, och många annars nyktra och tillbakadragna hansaköpmän har här upptäckt sin mera lössläppta sida.
Det gjorde kanske till och med Günter Grass, som tillsammans med Thomas Mann och Willy Brandt är de tre nobelpristagare som man förknippar med Lübeck. I Günter-Grass-Haus, Lübecks forum för litteratur och bildkonst, finns en permanent utställning som visar den berömde författarens bilder och belyser den starka kopplingen mellan litteratur och konst i hans verk. I anslutning till huset finns dessutom en trädgård med skulpturer av Grass, ett arkiv, ett bibliotek och en butik. Om man så att säga går ut bakvägen ur huset hamnar man i stället vid Willy-Brandt-huset, som öppnades 2007 och är museum och minnesplats för fredspristagaren och den forne förbundskanslern. Litteraturmuseet i Buddenbrookhuset, eller Heinrich-und-Thomas-Mann-Zentrum, som öppnades 1993 i hjärtat av gamla stan, tar med besökaren till Buddenbrooks och familjens Manns värld. Alla tre husen, liksom hela staden, uppskattar besök utifrån, även om man inte skulle råka vara Nobelpristagare. Och det absolut viktigaste är att man smakar på stadens specialitet, marsipanen, och berömmer den ordentligt. Den är nämligen det absolut sötaste man kan göra av mandel.
Källa: DZT
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.