Himmelsk glass i stora lass

Det hela handlar om ett litet gårdsmejeri där det produceras glass av den färska feta mjölken från fjällkor, eller mer formellt Svensk Kullig Boskap. De kulliga korna betar i det naturliga gräset nedanför gården och verksamheten har bedrivits sedan 2010. Det gommen får uppleva beskriver de själva som både nya och traditionella smaker & smakkombinationer. Vår reporter beskriver platsen som ett ställe man inte ska missa.

Och smakerna, de beskriver vår reporter som mycket speciella och de har fått namn som också beskriver det. Makalös choklad sägs få den mest notoriska chokladhataren att ändra uppfattning, vild Älgört som att tugga på en söt bit skogsdunge och Hjortron Kola innehåller förstås äkta, mycket välsmakande, hjortron från de Västerbottniska myrarna men därutöver kola rippel.

Kobacka gård, som gården heter, ligger i Väster Selet som hör till Vännäs kommun, Namnet Kobacka fick gården 1993 då Helena flyttade dit, närmast innan var Grisbacka där hon växte upp. Kobacka ligger naturskönt på en höjd vid Vindelälven med de lugnt betande korna nedanför. Själv kan du glassa på terassen med utsikt över både kor och Vindelälv, en utsikt Tomas, som är fjärde generationen bonde på gården, är van vid.

Vilka är då Tomas och Helena? Helena beskriver sig själv på hemsidan som recept & kvalitetsansvarig för glassen. Hon har gått kurs på Eldrimner, SIK (Institutet för Livsmedel & Bioteknink AB), Battaglia import och med Thorkil Boisen. Hennes favoritglass är Vild Älgört som hon äter med limemarinerade hallon och mörk choklad. Tomas favoritglass är istället Hjortron Kola. Även han har gått kurs på Eldrimner, Battaglia import och med Thorkil Boisen.

Glassen då? Att de kulliga kornas mjölk är viktig har redan framgått men till glass behövs mer som grädde, mjölkpulver, socker, glykos bär, gele, kakao, naturliga aromer samt emulgerings- och stabiliseringsmedel. Allt vägs upp och blandas i en pastör, mixen kokas upp och kyls därefter snabbt ned för att sedan mogna över natten. Nästa dag är det dags för glassmaskinen som fryser mixen till glass.

Även om glass är en världsprodukt idag kan man läsa i gamla Kinesiska skrifter om att kineserna, som troligen var först, gjorde glass i form av is från saft (frukt och snö) omkring år 3000 fkr. Europa fick vänta till år 400 fkr, då Alexander den store blev förtjust i en blandning av honung, fruktsaft och mjölk som man frös i hårdpackad snö.

I slutet av 1200 talet kom nästa steg då Marco Polo på sin väg från Kina förde med sig recept på en dessert av sorbet-typ. Under 1500-talet blev glass populärt i de Europeiska hoven och smaksättningen hade inga gränser. Den idag så berömda italienska glassen tillkom då en Italiensk bagare med namn Cuteli lyckades ta fram den första gräddglassen tack vare en frysmaskin som han uppfann. Trots det öppnades den första glassbaren i Paris år 1676.

Sverige fick vänta ytterligare några decennier då glass började serveras vid Gustav III:s hov och Kajsa Warg skrev om glass i sin kokbok som utgavs 1755. Men dagens glassätande bland vanligt folk dröjde ända till 1900 talet.

Klart är dock att vår reporter Jimmie Öbom inte ville underlåta att berätta om denna besöksvärda plats med den himmelska glassen vars priser börjar på 25 kronor, men då får man bara en kula, för en femtiolapp får man fyra. Vill man lyxa till det finns otaliga andra varianter. När man är klar med glassen finns även några kortare stigar man kan vandra och uppleva det vackra landskapet samtidigt som man får svar på vad djuren heter, när hängbron byggdes och mer om kärleksstigen där ni kan låta kärleken blomma. Och så får man klappa korna som låtit Glassbonden använda mjölken till denna speciella glass!