Julen och dess helger närmar sig med stormsteg. Då gäller det att tänka på att körningen dagen efter en festlig kväll håller sig inom lagens råmärken. En alkomätare kan vara skillnaden även om marginalerna bör vara större än så.
Förutom de direkta offren i trafiken drabbas även anhöriga och närstående hårt av trafikolyckor orsakade av påverkade förare. Under coronapandemin finns en konkret risk för att trafiknykterhetsarbetet tappar fart, det menar Hunter Abbott, chef för alkotestning vid AlcoSense Laboratories, som uppmanar samhället att inte slappna av.
Var femte trafikdödad förra året dog i en olycka där alkohol eller andra droger var involverade. Till detta kommer mörkertalet för de människor som skadats allvarligt i trafiken och där alkohol och narkotika finns med i bilden. Uppskattningen är att var tredje av de drygt 3 850 allvarligt skadade i trafiken under 2019 blev det för att föraren i något av fordonen körde påverkad.
Många känner också någon som skadats eller till och med dödats i trafiken av en drog- eller alkoholpåverkad förare. Det kan vara en släkting, vän eller bekant. Till det personliga lidandet hos dem som förolyckas eller skadas behöver man därför räkna oron, ångesten och rädslan hos de tiotusentals människor vilka drabbas i andrahand varje år.
Och detta helt i onödan. Det finns inga skäl till att förare någonsin ska sätta sig bakom ratten i påverkat tillstånd. Samhället har ett trafiksäkerhetssystem med utbildning, poliskontroller, alkolås och egenkontroll genom alkomätare.
Samtidigt är trafikonykterheten inte en högprioriterad fråga av politiker och myndigheter. Särskilt inte under ett år som i år, då Covid-19 upptar de flestas agendor.
Det är bland annat just därför betydelsen av fortsatta insatser mot alkohol- och droganvändning i trafiken i år och under 2021 bör uppmärksammas lite extra. För under pandemin riskerar både konsumtionen och riskdrickandet att öka, särskilt i grupper som påverkas genom social isolering, oro, ångest och stress. När den egna livssituationen och/eller samhällets utveckling är i gungning så ökar också risken för att fler kör påverkade.
Med drygt 2,2 omkomna per hundratusen invånare 2019 är Sveriges vägar bland de säkraste per capita i Europa. Endast Norge har under de senaste åren haft en nivå av dödsfall som är lägre än för Sverige 2019. Samtidigt är Sverige ett av de länder i Europa där flest förare oavsiktligt kör rattfulla dagen efter, något som i sig bör uppmärksammas mer än det gör idag.
Varje död och skadad i trafiken är en för mycket och vår väg mot nollvisionen får inte stanna av. Den kan i praktiken bara uppfyllas genom att fler förare hindras från eller självmant avstår från att köra i onyktert tillstånd.
Nu närmar vi oss en period av helger och ledigheter där det utan tvivel kommer att röra sig många i trafiken som aldrig borde satt sig bakom ratten. Därför ökar polisen sina insatser och genomför fler nykterhetskontroller. Påminn dina släktingar och vänner om det självklara i att inte köra när de druckit och att även testa sig dagen efter. Du kan rädda ett liv.
Här hittar du mer om AlcoSense.
Var femte trafikdödad förra året dog i en olycka där alkohol eller andra droger var involverade. Till detta kommer mörkertalet för de människor som skadats allvarligt i trafiken och där alkohol och narkotika finns med i bilden. Uppskattningen är att var tredje av de drygt 3 850 allvarligt skadade i trafiken under 2019 blev det för att föraren i något av fordonen körde påverkad.
Många känner också någon som skadats eller till och med dödats i trafiken av en drog- eller alkoholpåverkad förare. Det kan vara en släkting, vän eller bekant. Till det personliga lidandet hos dem som förolyckas eller skadas behöver man därför räkna oron, ångesten och rädslan hos de tiotusentals människor vilka drabbas i andrahand varje år.
Och detta helt i onödan. Det finns inga skäl till att förare någonsin ska sätta sig bakom ratten i påverkat tillstånd. Samhället har ett trafiksäkerhetssystem med utbildning, poliskontroller, alkolås och egenkontroll genom alkomätare.
Samtidigt är trafikonykterheten inte en högprioriterad fråga av politiker och myndigheter. Särskilt inte under ett år som i år, då Covid-19 upptar de flestas agendor.
Det är bland annat just därför betydelsen av fortsatta insatser mot alkohol- och droganvändning i trafiken i år och under 2021 bör uppmärksammas lite extra. För under pandemin riskerar både konsumtionen och riskdrickandet att öka, särskilt i grupper som påverkas genom social isolering, oro, ångest och stress. När den egna livssituationen och/eller samhällets utveckling är i gungning så ökar också risken för att fler kör påverkade.
Med drygt 2,2 omkomna per hundratusen invånare 2019 är Sveriges vägar bland de säkraste per capita i Europa. Endast Norge har under de senaste åren haft en nivå av dödsfall som är lägre än för Sverige 2019. Samtidigt är Sverige ett av de länder i Europa där flest förare oavsiktligt kör rattfulla dagen efter, något som i sig bör uppmärksammas mer än det gör idag.
Varje död och skadad i trafiken är en för mycket och vår väg mot nollvisionen får inte stanna av. Den kan i praktiken bara uppfyllas genom att fler förare hindras från eller självmant avstår från att köra i onyktert tillstånd.
Nu närmar vi oss en period av helger och ledigheter där det utan tvivel kommer att röra sig många i trafiken som aldrig borde satt sig bakom ratten. Därför ökar polisen sina insatser och genomför fler nykterhetskontroller. Påminn dina släktingar och vänner om det självklara i att inte köra när de druckit och att även testa sig dagen efter. Du kan rädda ett liv.
Här hittar du mer om AlcoSense.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.