När utsläppskraven har blivit allt tuffare har fordonstillverkarna gjort bilarnas generatorer allt smartare. Kort sagt, generatorn jobbar bara när den behövs för startbatteriet vilket gör att bodelsbatteriet inte alltid blir fulladdat, något som en del husbilister blir förvånade över. Självklart förväntar man sig att bodelsbatteriet ska vara fulladdat efter en dags körning.
För att komplicera det ytterligare finns det dessutom en uppsjö av olika batterityper på marknaden och de kräver i sin typ olika former av laddsystem, en batteriladdare avsedd för "vanliga" batterier eller mer korrekt blysyrabatterier som MF, Ca/Ca, GEL och AGM är inte lämplig för litium-jon. Redan här invände Åsa Johansson som menar att begreppet blir missvisande. Bättre, säger hon, att kalla dessa litium-järnfosfat (LiFePO4 eller LFP) som är den dominerande typen när det gäller vanliga Li-ion batterier i fordon. Normalspänningen i en LFP-cell är 3.2 volt (bly-syra: 2V/cell). Ett 12,8 volts LFP batteri består därför av 4 celler kopplade i serie. Vitsen med LFP-batterier är att de har högt energiinnehåll i förhållande till sin vikt.
Nackdelen med LFP-batterierna är prisnivån. Sällsynta, och därmed dyra, metaller gör batteriet dyrt. Dessutom innehåller batteriet elektronik vilket komplicerar konstruktionen och även bidrar till de höga priserna. Fördelarna är många och här är den låga vikten och livslängden viktiga faktorer. Ett LFP-batteri tål betydligt fler djupa uppladdningar än ett baserat på bly-syra och ger även möjlighet till ett mer effektivt utnyttjande av den tillgängliga effekten. Men man måste se upp med kvalitetsskillnader, billigast kanske inte alltid är det mest prisvärda alternativet men få konsumenter kan bedöma det, menar Åsa.
Allt detta till trots blir LFP-batterier allt vanligare som bodelsbatterier och de flesta fabrikanter erbjuder numer sådana i tillvalslistan.
Vanliga batterier då? Även de finns i olika typer. De äldsta, de med skruvkork ovanpå, förekommer knappast längre utan är ersatta av slutna batterityper som inte kräver regelbunden kontroll av syranivån. AGM-batterierna har syran absorberad och gelbatterier likaså, även om tekniken att kapsla syran görs på olika sätt. Skillnaden är typen av absorberande material. Dessa har det gemensamt att de är lättare att ladda, diskussionen om pulsladdare ligger många år bakåt i tiden, det är bara de med skruvkorkar som kan laddas med den äldsta typen av batteriladdare vilka kallas linjära.
Att det är ett teknisk problem att uppfylla de olika kraven i en och samma laddare framstår även för de flesta lekmän som en utmaning och det får anses vara en bedrift att gå från grundarens idé till att bli ett världskänt bolag på drygt 20 år. Det har även inneburit en snabb utökning av produktsortimentet som nu innehåller allt från smarta mindre hemmaladdare till proffsiga verkstadsladdare som trots ett högre pris kan vara vettiga för privatpersoner. En sådan funktion som husbilister kan ha nytta av är att de går att använda som strömkälla istället för ett batteri. Så vilken av dessa, eller något annat fabrikats laddare, är vettigt att välja?
– Vi framhåller ofta att vi enbart har batteriladdare i vårt sortiment. Våra konkurrenter har oftast sina laddare som en del i en produktportfölj, något som gör stor skillnad i synen på det som produceras. Det märks i olika oberoende tester där vi ofta får mycket höga resultat.
Har man en miljövänlig nyare husbil med en smart generator kan det finnas anledning att investera i ett mellansteg mellan startbatteriet och bodelsbatteriet. Ett sådant, CTEK:s heter D250SE, ser till att bodelsbatteriet blir fulladdat oavsett om det är ett LFP-batteri eller av annan typ. Till denna enhet kan även solpanelerna kopplas in, något som allt fler upptäckt är en fördel att ha. Fricampar man ofta får de sägas öka möjligheterna en hel del utöver den miljöaspekt många har som argument.
De laddare som finns på marknaden idag har blivit allt smartare och många utger sig för att klara LFP-batterier men ämnet är komplicerat då olika batterier har olika krav, någon gemensam standard finns inte. Det komplicerar laddningen ytterligare och man kan inte utgå ifrån att en laddare som utger sig för att kunna ladda LFP-batterier klarar alla de typer som finns i handeln.
– Man får vara ytterst medveten som konsument när man väljer laddare, säger Åsa Johansson. Det är inte många som kan bedöma vad som är lämpligast för att täcka de behov man har idag och kanske imorgon. Det är ju bra om man kan använda laddaren även om man investerar i solpaneler eller byter till ett LFP-batteri vid nästa byte. Den billigaste laddaren kanske inte klarar de närmaste årens behov och vi tycker det är viktigt att framhålla att våra laddare klara samtliga typer av LFP-batterier som finns i dagsläget.
Duger en mindre laddare för de behov som moderna husbilar har?
– Jo, det måste man säga att de gör. Ändå ställer en husbil speciella krav på laddningen eftersom man inte gärna vill bli stående med tomt batteri. Allt fler fricampar och det skapar nya förutsättningar och behov. De minsta laddarna i vårt sortiment klarar mer än de flesta motsvarande laddarna på marknaden gör men de större har fler funktioner som exempelvis att rädda ett batteri som annars kanske hade behövt bytas. Sådant spar både humör, miljö och pengar. Det är inte utan anledning som så många bilfabrikanter väljer våra laddare när de säljer dem med sina egna fabrikatsbeteckningar på.
Er senaste laddare Pro25S är en av de dyrare på marknaden, varför är en sådan vettig för en privatperson?
– Den är inte alltid nödvändig men väldigt bra för husbilsbruk och klarar både vanliga och LFP-batterier. Behöver du 12-volt i förtältet och har ett eluttag kan du använda laddaren till det, något som få har kapacitet till. Dessutom kan den rädda batterier som andra laddare går bet på med sitt recondläge. Den blir heller inte lika lätt överhettad eftersom den har en fläkt. Man får en rad funktioner som är vettiga för husbilister även om den är konstruerad för proffsbruk till en kostnad av ungefär fyra gånger de billigaste. Allt handlar om vilka funktioner man anser sig vilja ha, men med solpaneler och camping utan tillgång till el är kombinationen med D250SE och ett LFP-batteri mycket flexibel.
Är inte den för kraftig? Ni rekommenderar olika laddare till olika stora batterier, varför då?
– När man väljer storlek på laddare ska man tänka på tre saker. Först är hur stort batteriet som ska laddas är. Nästa sak är hur urladdat det blir det innan du har nästa chans att ladda och det tredje är hur snabbt man vill ha det fulladdat. Om du har ett stort batteri som är tvärtomt och du vill iväg i morgon måste du ha en kraftigare laddare. Är samma batteri bara lite använt och du ska iväg nästa helg, ja då klarar du dig på en mindre laddare. Titta även på batteriets Ah-märkning och om den överskrider alternativt understiger laddarens rekommendation bör man välja en annan laddare.
Kan man ladda litiumbatterier med en laddare gjord för bly-syrabatterier?
– Nej. Litiumbatterier behöver en annan typ av laddare än bly-syrabatterier och vår rekommendetion är att du inte använder en laddare som är avsedd för bly-syrabatterier. Inte heller är det lämpligt att ladda bly-syrabatterier med en laddare avsedd för litiumbatterier då det inte ger önskvärt resultat. Laddare som har dubbla funktioner är idag en vettig investering eftersom LFP-batterier blir allt vanligare.
Kan man rädda djupurladdade batterier?
– Kanske. Generellt sagt måste ett batteri ha minst 2 volt för att en CTEK-laddare ska kunna påbörja laddprocessen men olika fabrikanter av laddare har olika startnivåer och CTEK har ett av de lägsta. En laddare som Pro25S har ett speciellt recondläge som räddar långt fler batterier än de minsta laddarna har möjlighet till. Den har även ett supply-läge där laddaren fungerar som ett kraftaggregat och kan höja spänningen över de 2V som behövs för att den vanliga laddningen ska starta. Tänk på att ett batteri tar skada när det är urladdat till mer än 50 procent så har batteriet stått tomt länge kanske inte ens dessa funktioner kan rädda det men kan man spara ett batteribyte är det mycket värt och att bara lämna batteriet åt sitt öde på hösten är inte det bästa.
Svenskbaserade CTEK är en framgångssaga i sig. Med gedigen kunskap i bagaget tog grundaren Bengt Wahlqvist 1997 tag i nya idéer om hur batteriladdning kunde gå till och Viksmanhyttan utanför Borlänge blev startpunkten för en teknikrevolution inom batteriladdning. Tjugo år senare har företaget verksamhet i 70 länder och distribuerar en miljon laddare per år som även erbjuds som "originalladdare" till cirka 40 bilfabrikanter, bland annat Audi, BMW, Ferrari och Lamborghini. Viksmanhyttan har blivit ett centrum för världsberömd batteriladdning i det företaget kallar "PoWeR Centre", en toppmodern FoU-anläggning.
Nu tar CTEK steget in i världen av hybrid- och elbilar med hjälp av 2018 års förvärv av laddbolaget Chargestorm. Det företaget har sin bas i Norrköping och utvecklar elbilsladdare för både hemmabruk och offentliga miljöer. Redan 18 månader efter förvärvet öppnades ett nytt forsknings- och utvecklingscenter i Norrköping som ska lyfta upp CTEK till en tätposition även inom det segmentet, så lyder åtminstone företagets planer.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.