"Duroplasten togs fram i Östtyskland för användning inom den östtyska bilindustrin. Duroplasten lämpar sig väl för biltillverkning då den är både stark och flexibel. Tillkomsten berodde på att man saknade tillräckligt med vanlig stålplåt att tillverka bilar av. Duroplasten tillverkades av återvunnen överskottsbomull från Sovjetunionen och fenolharts som var en restprodukt från den östtyska industrin. Det var ett praktiskt sätt att återanvända avfall från industrin som annars skulle kastats bort.
Duroplast blev mest känt för att ha använts vid tillverkningen av karosspanelerna (skärmar, tak, motorhuv mm) till Trabant-bilarna men duroplasten användes dessförinnan även till IFA F8 och AWZ P70 eller Zwickau P70 som den även kallades. På senare tid har duroplast kommit till användning i BMW X3 och i toalettsitsar. Även resväskor har tillverkats i duroplast.
Vid förbränning av duroplast uppstår giftiga ångor så skrotningen av de många Trabantbilarna är bekymmersam, men duroplasten är ätlig och nermald duroplast används som foder till grisar, får och andra kreatur inom lantbruket. Ett biokemiskt företag i Berlin hävdar att de tagit fram en bakterie som klarar av att bryta ner en Trabant på tjugo dagar och att det som blir kvar är komposterbart material. Fabriken som tillverkade Trabanten har tagit fram en metod som går ut på att krossa duroplasten och sedan blanda den med betong. Blandningen användes för tillverkning av plattor som används när man anlägger trottoarer."
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.