Fricampa med husvagn: "Vi frågar alltid om lov"

En ostadig dag för 13 år sedan följde Ingela och Martin Lindblad med Ingelas föräldrar som skulle titta på, och eventuellt köpa, en husbil. Väl på plats hos återförsäljaren händer det som kom att påverka Ingela och Martins framtid, både i verkligheten och i sociala medier.

Medan Ingelas föräldrar åkte hem med ett campingbord for Ingela och Martin hem med ett kvitto på en köpt vagn. Hur det gick till återkommer vi till senare.

Den vagn de köpte hos återförsäljaren var en begagnad Polar GLE i 1988 års modell som de hade i tre år innan de uppgraderade till en Polar 620 CTX från 2002. Även deras nuvarande vagn är av samma modell men från 2017.

För bloggläsare är troligtvis namnet ”Polarfamiljen” mer bekant än namnen Ingela och Martin Lindblad. Det är nämligen namnet på den blogg som paret har drivit sedan 2014. I bloggen berättar de om sina fricampingäventyr med husvagn och ger tips till läsarna.

De båda är också väldigt aktiva i Facebookgruppen ”Vi som har en Polar husvagn” och ingår i den jury som utnämner Årets Polare som koras på Elmiamässan varje år.

Varken Ingela eller Martin är uppvuxna med camping och i början var de osäkra på hur allt fungerade. Därför gjorde de några resor ihop med vänner för att lära sig hur allt funkar på en camping samt för att kunna ställa alla praktiska frågor som dyker upp hos nybörjare.

Att få hjälp av mer erfarna är något de med råge har gett tillbaka till andra nybörjare.

– Flera gånger har vi haft med några som varit nyfikna på fricamping och som följt med i egen vagn för att se hur vi gör, berättar Martin under intervjun.

Fricamping var inget familjen Lindblad utövade från början utan det var först under sista tiden med vagn två, för cirka 8–9 år sedan, som de gick över från att stå på campingplats till att fricampa.

– I början var vi rädda för att bli rånade och reste oftast med vänner. Men nuförtiden känner vi oss mer säkra ju längre bort från all bebyggelse och människor vi kommer, säger Ingela.

– Det är oftast det vi har som mål när vi fricampar. Vi vill vara helt ensamma med naturen för att känna lugnet. Dessutom gillar vi jakt, fiske och har tre hundar så det blir naturligt att välja ett mer avskilt ställe. Vi är nog lite friluftsmänniskor, säger Martin.

– Förr var det inga problem att hitta enskilda ställen men nu är det alltid en tysk plåtis på de mest udda ställena, skrattar Martin.

– Men vi kan varmt rekommendera appen Eremit som ger dig chansen att hitta platser över natten där du garanterat får stå utan grannar. Dessutom med markägarens tillåtelse, säger Ingela.

Det där med att ha markägarens tillstånd är något paret är mycket noga med. De anser att fricamping är ett privilegium som vi måste värna om. Ju fler som sköter sig och fricampar på rätt sätt utan att förstöra natur, terräng eller står på otillåtna ställen desto större chans att fricamping fortsätter vara tillåtet.

– I många länder är fricamping förbjudet och vi tycker det vore jättetråkigt om det blev samma sak här. Därför är det viktigt att sköta sig. Vi frågar alltid markägaren om lov och besöker till exempel enbart parkeringar vid badplatser när det är lågsäsong och när vi inte riskerar att vara i vägen för andra. Dessutom är vi alltid noga med att plocka upp allt skräp vi hittar, även om det är sådant som låg där när vi kom, poängterar de båda.

Ska man fricampa med husvagn är det en del saker som är bra att tänka på. Om man inte har fyrhjulsdrift och har en tung vagn kan det vara svårt att hantera i vinterväglag om vägen helt plötsligt är i sämre skick än väntat, en fördel är därför att kolla upp vägen i förväg om man har möjlighet. En annan sak som är bra att veta är att det inte finns en bom längre fram som tvingar dig att backa på småvägar.

– Vi har flera gånger kört in på smala skogsvägar som är mer som traktorspår för att sedan mötas av en bom. Det är så klart inte optimalt och det är en fördel om du är bra på att backa med husvagn när du fricampar. En gång fick vi backa närmare 3,5 km. Vi har dock installerat ett smart extraljus som lyser upp sidorna nedtill på vagnen så att vi ser var vi backar eftersom det tidigt blir mörkt på vinterhalvåret och på småvägar i skogen finns ingen belysning, berättar Martin.

När något sådant händer väljer de att inte slås ned eller bli irriterade.

– Resan till platsen där vi ska övernatta är precis lika mycket värd som tiden när vi väl kommit fram, det är en del av äventyret. Och till första kvällen har vi alltid planerat en snabblagad måltid, säger Ingela.

– Förut kunde vi tillbringa en helg med att köra runt 40 mil med personbilen och reka potentiella platser att åka till med vagnen. Men med nuvarande bränslekostnad håller vi oss mer i närområdet när det enbart gäller helgcamping. Det finns mycket att se här nere i Skåne, säger Ingela.

Inför en fricampinghelg gör de förberedelser under hela veckan. All mat planeras och köps in och det sista packas redan dagen innan avfärd för att kunna sticka direkt efter jobbet på fredagen.

– Hela menyn är spikad för helgen innan vi åker, fastslår Ingela.

– Fast det finns utrymme för lite fantasi också, invänder Martin för att försöka tona ner kontrollbehovet en del.

– Ja, kanske en del, medger Ingela.

För Ingela och Martin har det aldrig varit aktuellt att byta till en husbil. De är som sagt inne på sin tredje vagn nu och för att ha råd med en vagn i denna prisklass har de fått göra en del eftergifter.

– Tidigare lade jag 5 000 kronor i månaden på en häst, den har vi sålt nu och istället finns utrymme att lägga pengarna på vagnen, säger Ingela.

Trots att deras 15-åriga dotter Sophie, snart kanske väljer att stanna hemma eller att campa i egen vagn när föräldrarna vill ut och campa har paret inga planer på att gå ner en vagnstorlek, snarare tvärtom.

– Vi funderar på att byta upp oss till en boggivagn. I vår nuvarande vagn har vi ingen dusch och det är ett måste i nästa. När vi fricampar nu så brukar vi värma vatten över elden efter att vi har lagat maten färdig. Vi gillar nämligen att laga mat över öppen eld. Därefter kan det varma vattnet användas till att duscha. Men när det är kyligt är det inte super­trevligt att stå utomhus och duscha, säger Martin med ett skratt.

– Vi uppskattar en stor golvyta i vagnen eftersom vi alltid har tre hundar med oss och vi skulle gärna ha mer yta i köket också i nästa vagn, inflikar Ingela.

Första, och andra, intrycket av Ingela och Martin är att de är otroligt sociala. Orden och dialogen flödar konstant och det är lätt att tro dem när de säger att de har tusen idéer på saker de vill göra men inte riktigt tid till att genomföra alla.

– Jag har länge tänkt att jag skulle vilja göra en kokbok för campare och har redan titeln klar ”Käk på väg”. För just matlagning ligger mig varmt om hjärtat och är det någonstans man har tid till sådant är det när man är ute och fricampar, tycker Ingela.

– Står du mitt ute i skogen är det inte en massa störande distraktioner. Man kan låta matlagningen bli till en aktivitet och låta det få ta tid. När vi fricampar är matlagning ett riktigt grupparbete. Några måste ut och leta ved, någon annan måste hacka och förbereda maten och så vidare. Men vill man göra det enkelt för sig kan man tillaga allt i en enda ugnsform, om man har ugn. Då blir allt klart samtidigt medan man själv hinner dricka ett glas av något gott, säger Ingela med ett leende.

De har ett hemligt guldställe de återkommer till minst en gång per år som deras dotter råkade hitta av en slump i en app.

– Vi var ute och åkte och hon skulle guida oss till en ställplats men jag tror vi körde fel och tack vare det blev det helt rätt! Vi körde på en trång traktorväg i skogen och hamnade till slut vid en sjö med bänkar, blommor och kristallklart vatten, berättar Martin.

På frågan om vad som vore ett drömresmål för dem svarar de Gotland. Där har ingen av dem varit. Att resa ner i Europa med husvagnen är inget som lockar då fricamping är förbjudet i så många länder. Dessutom återstår så mycket av Sverige och Sveriges grannländer att upptäcka för dem att de inte lider brist på framtida resmål.

Så vad var det då som hände hos återförsäljaren den där dagen för 13 år sedan som fick Ingela och Martin att köpa sin första Polarhusvagn?

Jo, det började regna – rejält! De sökte skydd i första bästa vagn och satt där medan de väntade ut regnet. För att få tiden att gå började de undersöka vagnen de satt i. Efter ett tag kunde de konstatera att den verkade trivsam och att det där med en Polarhusvagn verkade vara bra.

När regnet väl avtog hade Ingela och Martin bestämt sig – de ville ha denna vagn! En kort stund efteråt hade de gjort slag i saken och vagnen var deras. Att de gjorde rätt som skaffade just en Polar kan man enkelt konstatera så här i efterhand med tanke på allt det har gett dem.