Vårkollen – hjälp forskarna att hålla koll på våren

Vårkollen, som är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015. Varje år har tusentals observationer rapporterats in från hela landet om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning.

Tidigare år har det visat sig att till exempel björkarnas lövsprickning hunnit 40–50 mil längre norrut än vad som var normalt för drygt 100 år sedan. Genom att samla in vårtecken under många år, kan Svenska Botaniska Föreningen (SBF) i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) analysera hur växterna tar emot våren och om det finns några trender som tyder på att förändringar har lett till bestående skillnader jämfört med förr.

– Förra året var det rekordmånga som rapporterade in till Vårkollen. Vi är glada att det är så många som vill vara medborgarforskare och intresserar sig för vårtecknen. Vi hoppas på samma stora uppslutning i år. Dessa vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap och är ovärderliga för vi ska kunna få in uppgifter som täcker hela landet vid samma tidpunkt, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

I år hade vi ordentlig vinter i hela landet, men övergången till vår kom tidigt, så tidiga vårtecken har redan skådats på många platser i landet. Det har också kommit flera bakslag med snö ända ner i Götaland, men även om en del tidiga växter hinner börja blomma innan bakslagen, så gör andra halt tills nästa värmebölja kommer. Många vårtecken hålls också tillbaka av snön, så att de på många håll måste vänta tills snön smält bort. Sådana lokala variationer gör att det är viktigt att få in rapporter från alla delar av landet. Genom att delta i Vårkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt vårtecknen hunnit hemmavid just kring Valborg i år.

Varje år är unikt så det finns fortfarande anledning att göra observationer. De senaste tio åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat ca två veckor tidigare än vad som var normalt för drygt 100 år sedan. Men hur ser det ut i år?

– Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer, kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

Vårkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behöver vi kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.

Vårkollen tar emot observationer av vårtecken enbart under de två dagarna 30 april och 1 maj. Resultatet publiceras på förmiddagen den 3 maj, som är första vardagen efter Vårkollens genomförande.

Vårkollens hemsida: www.vårkollen.se

Ladda hem folder om Vårkollen