Nästa artikel
Sommaren blir extra lång 2015
NYHETER

Sommaren blir extra lång 2015

Publicerad 7 juni 2015 (uppdaterad 7 juni 2015)
Maj 2015 må ha varit ovanligt kall men juni blir i varje fall längre än den brukar vara. Efter klockan 23.59.59 den 30 juni får vi ytterligare en sekund innan juli börjar.

Tiden är ur led! Igen. Om tusen år är tiden över sju timmar ur led, det är den skillnad mellan vår tidräkning och det astronomiska året som jordens rotation runt solen skapar. Därtill behövs det då och då läggas till en skottsekund, en extra sekund före midnatt, för att få tiden och jordens rotation runt sin axel att gå i takt. Nu är det alltså dags att lägga till skottsekunden vilket betyder att juni blir en hel sekund längre än förra året. Sammantaget hade annars solen om några tusen år gått upp på kvällen och det kan ju bli lite rörigt.

Hur vet vi nu detta undrar säkert den vetgirige husbils eller husvagnsägaren? Och vad har det för betydelse?

Det hela började med att atomuret uppfanns 1955. Atomur som går en sekund fel på 300 miljoner år är så exakta så att det går att avgöra även små avvikelser, inte bara de större som gör att vi får skottår varje år som är delbart med fyra, utom jämna år som 1900, 2000 eller 2100. Undantaget är om detta jämna år är delbart med 400, då är det ändå skottår. Skott betyder att skjuta in något som denna sekund.

Följer vi dessa regler blir antalet dagar inte alls något jämnt tal. Vår gregorianska kalenders år är därför 365,2425 dagar långt vilket, trots reglerna om skottår, fortfarande skiljer sig lite från det mer specifika tiden 365,24219. Det innebär aningen för många skottdagar och en förskjutning av exempelvis dagjämningar och solstånd.

1972 infördes skottsekunder för att hålla reda på jordens oregelbundna rotation som till skillnad mot jordens rotation runt solen (som regleras med skottåren) inte har någon regelbundenhet.

I takt med teknikens utveckling blir sådana avvikelser oacceptabla och jorden själv är alldeles för inexakt där de enklaste faktorerna som månens dragningskraft som gör att jorden snurrar allt långsammare är de enklaste att beräkna. Helt oberäkneliga faktorer som vädersystem och andra naturfenomen är också tidspåverkande. Exempelvis påverkade jordbävningen i Indiska oceanen, som ledde till tsunamikatastrofen i december 2004, att jorden snurrade lite snabbare och sådant är ju självklart svårt att beräkna i förväg.

Den som är herre över tiden är Daniel Gambis, astronom och ledande forskare vid den internationella organisationen IERS, International earth rotation and reference systems service, vid observatoriet i Paris. Där larmas om skillnaden mellan jordtiden och atomurens tid är större än 0,7 sekunder då ett meddelande går ut till världen att det ska infogas en extra sekund. Basta!

Denne Daniel Gambis och hans föregångare har sedan skottsekunden infördes 1972 beslutat om 25 skottsekunder. Det går dock inte att avgöra särskilt långt i förväg när nästa skottsekund kommer att behövas, och en extra sekund kan ställa till problem för allt från satellitnavigering och flygövervakningssystem till finansmarknaden.

Jorden är helt enkelt inte perfekt, men vad är väl det. Annars hade ju inte juni blivit längre i år och vem vill inte ha en längre sommar? Speciellt om man har semester när skottsekunden infaller.

Ämnen i artikeln

Missa inget från Husbil & Husvagn

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.