Nästa artikel
Skatten blir ännu högre om regeringen backar om begagnat
NYHETER

Skatten blir ännu högre om regeringen backar om begagnat

Publicerad 13 september 2017 (uppdaterad 14 september 2017)
När regeringen nu backar och inte höjer skatten på befintliga bilar föreslås samtidigt att skatten höjs ännu mer än i det tidigare förslaget på nya husbilar och att övergångsregler införs. Läs mer!
Den 1 september i år infördes en ny testmetod för att fastslå vilka utsläpp en bil lämnar. Metoden kallas Worldwide harmonized Light vehicles Test Procedure och förkortas WLTP. WLTP ger väsentligt högre värden än de nuvarande men det tvistas om hur mycket högre.

WLTP ersätter en tidigare testmetod som heter New European Driving Cycle och förkortas NEDC.

Skillnaderna i utsläppsvärden av CO2 mellan testmetoderna varierar med mellan 10 och 40 procent beroende på vem man väljer att tro på men regeringen ligger i sin promemoria lägst med 10 procent. Tror man istället på Transport & Environment och bilbranschen räknar de med att CO2-siffrorna justeras uppåt med cirka 30–40 procent.

Det vid typgodkännandet angivna CO2-värdet ligger till grund för skatteberäkningen. Därför blir det en skattehöjning genom denna förändring.

Promemorian, regeringens första förslag som kom i mars, föreslog att fordon inregistrerade efter 2018-06-30 och av årsmodell 2018 eller nyare skulle omfattas av Bonus-Malus-systemet under fordonets tre första år men även att bilar i det befintliga fordonsbeståndet skulle få en skattehöjning.

I Bonus-Malus sänkte regeringen i promemorian gränsvärdet för när skattetilläggen börjar tas ut jämfört med dagens system och promemorians formel hittar du i faktarutan. Enligt ett pressmeddelande ändras nu denna formel genom att malus-värdena ökar men samtidigt föreslår man att låta NEDC och inte WLTP ligga till grund för beskattningen fram till 1 januari 2020. Men eftersom NEDC inte längre används vid typningar uppstår det ett glapp där något sådant värde inte finns för vissa fordon och hur detta ska hanteras framgår inte av pressmeddelandet.

När Husbil & Husvagn ringde Finansdepartementet och pratade med Marc Gren som är tjänsteman där säger han att de är medvetna om den här problematiken men hänvisar till den proposition samt lagrådsremiss som ännu inte finns varför vi inte kom vidare i hur detta ska gå till. Marc Gren meddelade dock att detta kommer att klargöras innan det politiska beslutet tas.

Inte heller fick vi något svar på vad som händer med de bilar som omfattas av övergångsreglerna. Blir det en höjning till "full" skatt den 1 januari 2020 för en bil som inregistrerats 1 juli 2018 eller gäller övergångsregeln till dess bonus-malus "upphör" när bilen 30 juni 2021 når treårsgränsen och inte längre ska ha malus-tillägget? Dessutom finns en brasklapp i pressmeddelandet om att skatten återigen kan komma att "justeras"

Det rör sig alltså om två olika skattehöjningar. Den ena baserat på ändrade skatteberäkningsregler och det är det som kallas Bonus-Malus, det andra på grund av ändrade testmetoder från NEDC till WLTP vilket höjer CO2-värdet.

Det som debattens fokus legat på sedan promemorian publicerades har varit effekten av Bonus-Malus även om vi i vår artikel publicerad den 28 mars 2017 påpekade att även körcykeländringen sannolikt skulle få stor betydelse. Vi räknade ut att den sammanlagda effekten av dessa två skatteändring skulle kunna höja skatten på en normalstor husbil som vår redaktionsbil till 24 648 kronor per år. Det nya förslaget höjer höjningen till 26 123. Dessa siffror baseras på att CO2-värdet höjs med 40 procent vilket ingen med säkerhet kan säga blir fallet. Ingen vet heller vad de föreslagna övergångsreglerna kommer att innebära.

Transportstyrelsen ansåg i sitt remissvar att den sammanlagda effekten fick orimliga konsekvenser för just husbilar och ansåg därför att husbilar skulle undantas från Bonus-Malus systemet, en synpunkt som aldrig fann gehör. Som kuriosa kan nämnas att ett annat fritidsfordon, motorcykeln, är undantaget och motiveringen är att dessa, likväl som husbilar, körs förhållandevis få mil.

Eftersom husbilar och transportfordon beskattas efter samma regler blir fordonsskatten på en husbil byggd på exempelvis Fiat Ducato, som är husbilarnas vanligaste basfordon men även vanlig som varubil, väsentligt högre per mil än om "samma" fordon används som transportfordon.

I pressmeddelandet finns följande stycke:

Givet den osäkerhet som finns kring effekterna av EU:s nya körcykel WLTP (Worldwide Harmonized Light-Duty Vehicles Test Procedure) anser regeringen att den gamla körcykeln NEDC (New European Driving Cycle) bör ligga till grund för fordonsbeskattningen inom bonus malus-systemet under en övergångsperiod. Den 1 januari 2020 sker en övergång till WLTP. Då finns möjlighet att justera nivåerna så att minst samma miljöstyrning upprätthålls.

Vi frågade Marcus Gren om betydelsen av den fetade meningen men fick inget annat svar än att citatet kommer att utvecklas mer i propositionen och att vi inte kunde få några mer kommentarer om vad som menas med att "samma miljöstyrning upprätthålls".

Det som hittills rapporterats i media om att regeringen "backar" har haft fokus på de bilar som inte omfattas av Bonus-Malus, enkelt uttryckt de bilar som redan finns i trafik den 1 juli 2018. Dessa bilar får efter det att regeringen backat från en tänkt skattehöjning samma skatt som den nuvarande, det är den "höjningen" som regeringen backar ifrån. 
 
Den nya formeln som förelogs i promemorian kontra pressmeddelandet lyder så här:

För att beskriva hur det nya skattesystemet slår kommer vi att använda vår redaktionsbil som exempel, den är baserad på Fiat Ducato och har en 150 hästkrafters motor på 2,3 liter. Enligt registreringsbeviset släpper den ut 219 g koldioxid per kilometer. För den bilen betalar vi nu årligen 6734 kronor i skatt.

För en ny bil (årsmodell 2018 inregistrerad efter 180630) med samma värden skulle det se ut så här:

PROMEMORIAN:

95-140 g CO2/km: Grundavgift på 360 kr + 77 kr extra per gram och år.

>140 g CO2/km: Samma avgifter som ovan + 100 kr extra per gram över 140.
För dieselbilar tillkommer även ett miljötillägg på 250 kronor, samt ett bränsletillägg, vilket är det deklarerade koldioxidutsläppet på bilen multiplicerat med 12,88.

Med detta som grund får vi följande skatt enligt formeln:

360+(77*45)+(79*100)+250+(219*12.88) vilket ger en skatt på 14 795 kronor. Märk dock att detta gäller de tre första åren, för bilar av årsmodell 2018 och nyare inregistrerade efter den 1 juli 2018.

Byter vi ut värdet med det högsta antagna enligt WLTP får vi 307 g CO2/km.

Det betyder att skatten de tre första åren skulle hamna på 24 684 kronor.

Allt däremellan är möjligt.

PRESSMEDDELANDET:

För bensin- och dieseldrivna fordon tas en förhöjd fordonsskatt (malus) ut under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången.

95-140 g CO2/km: Grundavgift på 360 kr + 82 kr extra per gram och år.

>140 g CO2/km: Samma avgifter som ovan + 107 kr extra per gram över 140.
För dieselbilar tillkommer även ett miljötillägg på 250 kronor, samt ett bränsletillägg, vilket är det deklarerade koldioxidutsläppet på bilen multiplicerat med 12,88.

Koldioxidbeloppet är då summan av 82 kronor per gram koldioxid som fordonet släpper ut per kilometer utöver 95 gram och upp till och med 140 gram, och 107 kronor per gram koldioxid som fordonet släpper ut per kilometer utöver 140 gram.

360+(82*45)+(79*107)+250+(307*12.88) vilket ger en skatt på 16 707 kronor.

Om WLTP ger en ökning av utsläppsvärdena med 40 procent får vi följande resultat

360+(82*45)+(167*107)+250+(307*12.88) vilket ger en skatt på 26 123 kronor.

För begagnade bilar genomförs en sänkning då tillägget från år 4 och därefter blir 22 kronor per gram koldioxid utöver 111 gram. Detta ger exakt samma skatt som den nuvarande, men är en sänkning jämfört med promemorians förslag. Formeln lyder: (((CO2-111)*22)+360)*2,37+250

Ämnen i artikeln

Missa inget från Husbil & Husvagn

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.