I en Sifo-undersökning från Kvdbil har 1 033 svenskar svarat på frågor om bilpolitik. Resultatet visar på ett utbrett missnöje. Endast 15 procent har förtroende för hur politikerna hanterar bilpolitiken. 55 procent svarar att de har ganska litet eller mycket litet förtroende. Resten vet inte.
– Kritiken är svidande och jag tror en viktig orsak är bristen på kontinuitet och förutsägbarhet. Ett bra exempel är bonus malus-systemet. Den 1 april höjs fordonsskatten på nya bilar för tredje gången sedan införandet 2018. Det är åtminstone en gång för mycket, säger Daniel Odsberg, försäljningschef Kvdbil.
Lägst förtroende för bilpolitiken har inte överraskande de som äger eller på annat sätt har tillgång till bil, såsom genom privatleasing eller firmabil som används privat. I den gruppen svarar 59 procent att de har ganska litet eller mycket litet förtroende. Men förtroendet är anmärkningsvärt lågt även bland dem som helt saknar bil. Fyra av tio icke-bilister (40 %) svarar att deras förtroende är ganska litet eller mycket litet.
– Det finns nog de som har behov av bil men som avstår att skaffa på grund av hur politiken hanteras. De kanske tycker att ett komplext och föränderligt regelverk gör bilvalet svårt, att bensinen blivit för dyr eller att det inte finns någonstans att parkera eller ladda, säger Daniel Odsberg, försäljningschef Kvdbil, som förklaring till siffrorna.
I undersökningen framkommer också att 49 procent av bilägarna (inkl. leasing, bil genom jobbet etc.) oroar sig för nya politiska reformer. Mest plågar tanken på högre skatter på drivmedel (80 %) och höjd fordonsskatt (77 %). Färre oroar sig för att politikerna ska hålla igen på infrastruktursatsningar (33 %).
– Att det är de ekonomiska effekterna som oroar mest kommer inte som en överraskning. Väldigt många svenskar saknar alternativ till bilen, men samtidigt måste ju ekonomin gå ihop, säger Daniel Odsberg, försäljningschef Kvdbil.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.