Sämre vägar leder till mindre trafik

I debattartikeln som publicerats i Svenska Dagbladet hävdar de fyra forskarna att den problematik som transporterna i samhället skapat kräver en total omprövning av trafikpolitiken. Föreslagna och pågående insatser för att minska fossila drivmedel räcker enligt forskarna inte för att nå målet om att minska klimatpåverkan från inrikes transporter med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Idag står transportsektorn för nästan en tredjedel av Sveriges klimatpåverkan vilket huvudsakligen får tolkas som koldioxidutsläpp.

– Med klimatutmaningen vi står inför är det orimligt att investera i vägutbyggnader som dels bara kan motiveras utifrån prognoser om ökade vägtransporter, dels genererar ökad biltrafik. Även redan beslutade projekt bör omprövas, skriver Mats-Ola Larsson
expert hållbar mobilitet på IVL Svenska Miljöinstitutet, Emma Lund fil dr transportforskare på Trivector, Fredrik Pettersson-Löfstedt
fil dr, transportforskare på Lunds tekniska högskolaLinda Styhre tekn dr, transportforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Visserligen, skriver forskarna, innebär biodrivmedel och energieffektivare fordon gör att utsläppen minskar per kilometer, men en del av den förbättringen uteblir på grund av att trafiken samtidigt ökar. Sex statliga myndigheter arbetar med en strategisk plan för en fossilfri transportsektor där elektrifiering och biodrivmedel är viktiga delar, men forskarna hävdar att man måste- planera för effektivare godstransporter och ett samhälle där man arbetar mer på distans, reser mindre med privatbil och i stället går, cyklar och åker kollektivt. Debattartikeln skrivs med anledning av att Trafikverket den 30 oktober ska lämna sitt inriktningsunderlag till regeringens nästa infrastrukturproposition då ungefär 600 miljarder ska fördelas till den svenska transportinfrastrukturen.

Trafikverket har genom flera intervjuer med tjänstemän uttryckt att infrastrukturplaneringen i sig endast har en mindre påverkan på biltrafiken eftersom tillskottet till den befintliga infrastrukturen är marginellt och för att det inte är infrastrukturen i sig, utan trafiken, som står för de stora utsläppen. Enligt tjänstemännen krävs istället kraftigare styrmedel som påverkar hur infrastrukturen används, samt vilka drivmedel landets fordonsflotta använder.

Forskning menar sig kunna påvisa ett betydande glapp mellan mål och utfall i infrastrukturplaneringen samt att Trafikverket fortsätter att dimensionera vägtrafiksystemet för ökad trafik trots mål om motsatsen. Även infrastrukturplaneringens långa ledtider menas utgöra ett problem då en stor andel av de investeringar som ligger i dagens planer beslutades långt innan dagens klimatmål antogs.

Därför borde, enlgt forskarna, regeringen ge Trafikverket ett tydligt uppdrag att dimensionera infrastrukturen för att passa in i en framtid där bilresandet och godstransporter på väg inte ökar som hittills, och efterfrågan på alternativa färdmedel är större. Det kräver att alla investeringar styr i denna riktning och att Trafikverket får i uppdrag att ompröva tidigare beslutade vägobjekt som motverkar klimatmålet om de genomförs.