Osäkert att cykla på nya bygdevägar

Cyklister som uppger att de vill komma fram så fort som möjligt väljer ofta "flexibla" färdvägar, till exempel att cykla på övergångsställe, trottoar/gång­bana och bilväg, oavsett om det är tillåtet eller inte. De uppger i större utsträckning att det är vanligt att de låter bli att stanna vid rödljus och stopplikt än vad de långsammare cyklisterna gör. 

Detta sker trots att en enkätstudie från VTI visar att deltagarna i studien har relativt goda kunskaper om regler, i varje fall när det gäller beteenden som är förbjudna. Men många anser samtidigt att reglerna för cyklister är oklara, vilket enligt studien leder till osäkerhet och regelbrott. Forskarna rekommenderar enklare, mer anpassade trafikregler, bättre infrastruktur och mer riktad information till cyklister.

Anledningen till att forskarna rekommenderar mer till cyklister anpassade trafik­regler är för dessa nya tydligare regler skulle bli attraktivare och lättare att följa. Detta skulle även kunna öka cyklisters acceptans och därmed också deras regel­efterlevnad.

Platser som uppges ställa till problem, enligt VTI:s forskare Sonja Forward, är cykelöverfarter och andra korsningspunkter, övergångsställen, trottoarer och rondeller. Där anses att reglerna är oklara.

Men även infrastrukturen bör ses över så den bättre passar cyklisterna och att det därmed blir lätt att göra rätt. Vägplanerarna borde därför undvika exempelvis avbrutna cykelbanor, farliga cykelstråk, komplicerade överfarter och trafiksignaler som inte är anpassade efter cyklister.

Cyklisternas regelbrott beror oftast på att de medvetet struntar i de regler som gäller, därefter kommer förklaringsvariablerna dålig regelkunskap och ålder. Ju färre regler deltagarna känner till desto vanligare är det att de bryter mot reglerna. 

– Det behövs en mer riktad information till cyklister om vilka regler som gäller och var man får cykla. I denna studie kunde vi identifiera att en grupp med lägre regelkunskap var de yngre cyklisterna, här definierade som 18–24 år, säger Sonja Forward.

Även en förändring av attityderna behövs hos de som medvetet bryter mot reglerna och där föreslås någon form av dialog.

Som en separat studie från VTI kom idag rapporten om situationen på den för dryga året sedan introducerade vägtypen "Bygdeväg" som är en enfilig väg där bilarna kör åt olika håll i en smal mittplacerad fil. Möten möjliggörs genom att bilisten inkräktar på de vägrenar som i övrigt reserverats för cyklister och gående men cyklisterna upplever att införandet gjort det svårare att förutsäga bilisternas placering på vägen och vill ha lägre hastighetsgräns.

– De som cyklar upplevde att införandet av bygdeväg lett till minskad känsla av trygghet, minskad känsla av säkerhet och minskad faktisk säkerhet. Dessutom ansåg de att bilisternas beteende blivit svårare att förutse, säger Christopher Patten, forskare på VTI.

Att bilisternas beteende blivit svårare att förutse bekräftades av bilisternas svar. Cirka en tredjedel uppgav att de ofta kör med ena hjulparet på vägrenen även när de inte möter andra bilar. Dessutom uppgav bilisterna att de i större utsträckning kör om cyklister på nära håll efter införandet av bygdeväg, trots att de i högre grad är rädda att köra på dem. 

Som en del av projektet gjordes också en experimentell studie om cyklisters avstånd till sidohinder på cykelbana. Resultaten antyder att en enkelriktad cykelbana eller cykelfält på en väg med blandtrafik bör ha minst 120 cm i sidled från cyklisten till körfältet för de motordrivna fordonen, för att cyklisten inte ska påverkas negativt. Det är avståndet från cyklisten till bilar och lastbilar som är viktigt. På bygdevägarna i Skåne delas själva vägytan av cyklister och andra fordon. 

Forskarna ger följande rekommendationer till väghållare som överväger att införa bygdeväg:

• Sträckor som utformas till bygdeväg bör väljas med stor omsorg och på de ställen sikten är skymd bör alternativa lösningar övervägas.
• Införandet av bygdeväg bör förankras hos lokalbefolkningen och föregås av informationsinsatser så att alla vet vilka regler som gäller.
• Hastighetsbegränsningen på bygdeväg bör vara max 50 km/h med skyltning i kombination med övervakning och/eller infrastrukturåtgärder för att även minska hastighetsöverträdelserna.