Grattis Christel Christensen som har valts till Caravan Clubs första kvinnliga riksordförande. Husbil & Husvagn fångade henne i bilen på väg upp till kansliet i Örebro från hemmet i skånska Furulund.
– Tittar man på Caravan Clubs historia så fyller vi 65 år och det är första kvinnliga ordföranden. Man kan undra emellanåt varför. Det var väl på tiden att vi fick kvinnlig ordförande, säger hon.
Gör det någon skillnad?
– Nä, det tror jag egentligen inte. Nu är vi tre kvinnliga ledamöter i riksstyrelsen. Jag tror det som har förändrats över tid är att vi vågar. För kunskapen finns ju där. Vi tittar mycket på de mjuka delarna, som service. Eftersom jag själv kommer från ett serviceyrke ligger det mig varmt om hjärtat.
Vem är du?
– Jag är på väg in i pensionsåldern, det låter ju hemskt. Rent mentalt är jag inte där, men ibland är min kropp det. Tittar man på mig personligen är jag en social och utåtriktad person som ser möjligheter.
Vad var din värsta fördom innan du själv skaffade husvagn?
– Jag är en hyfsat bekväm människa. Ligga i tält, det har jag gjort en gång, men aldrig mer! Jag såg inte att husvagn var bekvämt. Jag såg bara WCT-overalller och att man satt där vid sitt fikabord utanför husvagnen. Den fördomen är helt utsuddad. Man ska aldrig säga aldrig. Min man säger ”det blir aldrig husbil” och jag säger ”säg inte det, vi får bara äta upp det.”
Hur kom det sig att det blev husvagn?
– Det är en ganska rolig historia. Min man och vår dotter tävlingssköt i mer än en gren, så det behövdes flera gevär, och så hade vi två hundar. Vi kånkade runt med allt på vandrarhem och hotell. Men så vann min man hyra av en husvagn. Så vi tog ut den och provade när vi var i Jönköping på en tävling. Och då blev vi lite taggade. Det var rätt så mysigt. Plus att det var praktiskt, vi hade toa och allting.
– Sedan hyrde vi några gånger och så köpte vi en begagnad vagn, det var en Tec Weltbummler. Vi trivdes jättebra med den, det var en barnkammarvagn med dinett. Gubben låg i underslafen, dottern i överslafen och så låg jag i dinetten.
Min man säger 'det blir aldrig husbil' och jag säger 'säg inte det, vi får bara äta upp det.'
Hur många år har ni haft husvagn nu?
– Jag tror vi köpte vår första 93–95, jag minns inte exakt. Och det har varit många husvagnar för min man har gillat att byta. Man hinner precis bo in sig och sedan ska man byta. Vi har fortsatt med samma upplägg, vi ligger sex personer och tre hundar ibland på sommaren. Och det går hur bra som helst.
Vad är bäst med husvagnslivet?
– Just det här att man kopplar av. Du kommer dit och allt rinner av, all stress och så kan du bara vara. Det är inga stora ytor att städa. Det är skönt. Och när man är ute och kör är det allt nytt man ser, alla trevliga människor man pratar med som man aldrig hade träffat annars.
Vad tycker du är mest obekvämt?
– Det värsta med husvagn för min del numer att sätta upp och ner tältet. Förr gjorde man ju det busenkelt, men det är väl det jag tycker är värst. Men det är också för att vi gör det ganska många gånger under en säsong.
Varför ska man gå med i Caravan Club?
– Jag skulle säga att dels är det för fritidsanläggningarna, men för oss är det också viktigt med gemenskapen som finns på ett annat sätt på en Caravan Club-camping än på en privat.
Vad har Caravan Club på gång?
– Det vi jobbar med just nu är Elmia som är ett stort event för vår del. Plus att vi letar efter nya fritidsanläggningar, det gör vi hela tiden.
Kollar ni på onlinebokning på sajten?
– Vi har vår onlinebokning, sedan fungerar det inte fullt ut, så vi håller på och tittar på hur vi ska få till en lösning. Så det ligger långt fram i pipeline.
Ålder: 61
Familj: Maken Hans och vuxna dottern Lina, barnbarnen Elin 12 år och Vincent och Melvin, 9 år
Yrke: Butikschef inom KF som taggat ner, numer är jag säljare på Spira
Bostadsort: Furulund utanför Lund
Fritidsfordon: Knaus 650 UDF
Aktuell: Ny riksordförande för Caravan Club
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.