2010/11 introducerades en uppdaterad version av Hymers framgångsrika B-klass. Vi hyrde en B-678 och använde den som rullande reportagebil i mer än 1000 mil. Norrländska stenbroar, branta alpvägar och Toskanas böljande kullar är några av de underlag som passerat under bilen. Klimatet har varierat från gassande sommarsol till bitande vinterkyla. Följ med på vår resa och lär dig allt om denna bil.
Teknik och körning: Ros och lite ris
År 1981 presenterade Hymer sin B-Klass. Sedan dess har mer än 50 000 fordon sålts och genom åren kammat hem ett antal priser och utmärkelser. Man kan säga att Hymer med sin B-klass bildat skola i ämnet helintegrerad husbil. På senare år har Hymer fått hård konkurrens från andra tillverkare och även släktingar som Bürstner och Dethleffs. Det som bäst förklarar Hymers särställning i denna bransch är att man ofta hör uttrycket ”Hymerkvalitet” när husbilar diskuteras. Frågan är om de fortfarande är måttstocken? Det ska vi nu försöka ta reda på genom att fingranska en av företagets storsäljare. Hymer B-678, hädanefter kallad bilen.
B-klass har baserats på olika chassin genom åren. Sedan 1986 har huvudsakligen Fiat bidragit med drivlina och chassi. Det finns även varianter med Fiatmotor och Al-Ko chassi samt bilar baserade på Mercedes. Vår bil är baserad på ett Fiat Ducato Maxi chassi och har en totalvikt på 4,25 ton. Vissa modifikationer på chassiet har gjorts, Bakaxeln är breddad och framvagnens fjädring är utbytt mot en kraftigare variant. Motorn i vår bil är en 2,3 litersmotor på 130 hk. Den uppfyller utsläppskraven enligt Euro 4.
Något som Hymer ofta och tydligt marknadsför är deras vägg- och takkonstruktion. Metoden kallas PUAL och har varit standard sedan 1991. Metoden innebär att polyuretanskum under högt tryck pressas in mellan skivor av aluminiumplåt och kryssfaner. När skummet härdar fungerar det som ett lim vilket binder ihop skivorna Det blir då ett tämligen homogent material. Det blir stenhårt helt enkelt. Aluminiumet är påbyggnadens ytterskikt och kryssfaneret skummets invändiga beklädnad. Övergången mellan tak och vägg är intressant. Skarven går inte i vinkeln mellan vägg och tak utan en bit ned på väggen, där de limmas ihop. Trots materialets hårdhet går det inte att fästa saker i väggar och tak utan vidare.
Allt som ska fästas i väggarna får en bit sträckmetall, ett finmaskigt galler, ingjutet i skummet som stöd där infästningen ska ske. Polyuretan har den i sammanhanget lämpliga egenskapen att inte binda fukt. Det kan inte ruttna med andra ord. Väggarna och takets kryssfaner är en träprodukt som kan binda och avge fukt. Det är ingen negativ egenskap för ett material inne i bilen, klimatet blir behagligare och mer naturligt med naturmaterial.
De områden där man tydligast kan se tillverkarens ambitionsnivå är där det inte syns så lätt. Hur många kryper till exempel under bilarna innan de skriver på köpehandlingarna? Det gör vi gladeligen när tillfälle ges, kryper under det vill säga. Eller som i detta fall, hissar bilen. Sedd von unten upplever vi bilen lika välgjord som von oben. Allt sitter där det ska och det är rent och snyggt. Ramförlängningen som bär upp den bakre delen av bilen är ett bra exempel. Gedigna balkar med U-profil och en tvärbalk längst bak ger stabilitet. Bodelen fixeras på chassiet med hjälp av ett lim från Sikaflex. Gråvattentanken är placerad bakom bakaxeln och har ett skyddande hölje av glasfiber. Inuti detta hölje finns isolering där värme förs in via värmesystemet.
Ibland har vi undrat varför det kan kosta en ganska rejäl slant att få extra bältade platser, eller varför det inte är standard? När vi granskar bältesinfästningen i chassiet förstår vi varför. Det görs inte i en handvändning, inte på denna bil i alla fall.
Ett exempel på Hymers förtroende för sina bilar är det faktum att man regelbundet utför krocktester på sina modeller. De enda vi sett utförs i ganska blygsamma hastigheter. Men man testar bilarna i alla fall, det tycker vi är bra.
Ute på vägarna trivs vi bra i bilen. Bilen är lätt att placera på vägen och sikten är bra. Både genom rutorna och de delade backspeglarna vilka underlättar tillvaron. Den största och övre delen av speglarna ger bra sikt bakåt. De nedre delarna av speglarna är riktade nedåt och är ovärderliga när man kör på smala vägar. En snabb blick ger oss placeringen mellan mittlinje och vägkant. När vi lägger i backen tänds backkamerans display. Förutom syn kan man även använda hörseln när den är igång, den har nämligen en mikrofon. Vid ett tillfälle hörde vi en skramlande kundvagn i den döda vinkel som trots allt kan uppstå mellan speglar och kamera.
Motorn räcker gott och väl för normal körning. När vi klättrar på slingrande bergsvägar eller behöver köra om en traktor skulle en kraftigare motor inte sitta fel.
Något som slår oss är hur enkelt vi kan konversera inne i bilen under färd. Vi mäter ljudet och det bekräftar vår upplevelse. Ljudnivån är i personbilsklass, även i motorvägsfart mycket bra.
Den kraftigare fjädringen framtill märks inte så mycket vid normal körning. När vi körde över Öresundsbron i en kraftig höststorm var den däremot behjälplig. Vinden låg på starkt och krävde ett konstant mothåll på ratten. Vi höll cirka 70 km/h när vi kom fram till den första pylonen där vinden upphörde tvärt. Det ryckte till ordentligt i bilen då vi kom i lä men bilen återfann snabbt sitt läge utan överdrivet krängande.
Överhänget bak finns där som det alltid gör på en drygt sju och en halv meter lång husbil med Fiats originalchassi. Axelavståndet på Ducato Maxi är 4035 millimeter vilket innebär att bilens längd per automatik ger ett överhäng. Det är främst då det blir riktigt trångt det kan upplevas problematiskt. Är man osäker på sitt läge är det bara att kliva ur och kika, de bakom får snällt vänta. Som med alla fordon tar det ett tag innan man lär känna det. Vi har svårt att bedöma var bilen börjar.
Från förarens huvud till fronten mäter vi cirka 210 centimeter. Detta kan tyckas överraskande då bilen utifrån ser väldigt tvärhuggen ut framtill. En anledning till det är att den främre sängen behöver plats för att den ska bli rymlig. Det positiva med att sitta långt ifrån fronten är att det finns lite som kan knyckla ihop sig om en kollision skulle inträffa.
Begreppet Hymerkvalitet är fortfarande gångbart vad gäller konstruktion och tekniska lösningar. Helt problemfri har vår resa med B-klass däremot inte varit. Krånglande luckor, vindrutetorkare och vibrationer i ratten under färd är något av det vi tampats med.
Att utnämna en tillverkare som bäst är så klart vanskligt. En husbil är så mycket mer än bara hur den är konstruerad och vilken utrustning som ingår. Det finns andra faktorer som också spelar in. Tillgången på reservdelar och hur lång tid tar det att få fram dem till exempel. Nu saluförs inte bilar med parollen: Vi har flest reservdelar! Man vill ju inte antyda att bilen kommer att gå sönder. Men alla som har ägt en husbil vet att det förr eller senare kommer att krävas både det ena och andra.
Ett tips till er som funderar på att köpa en bil är att grundligt undersöka i vilken utsträckning det finns reservdelar att tillgå. Vindrutorna på helintegrerade husbilar är ett bra exempel på en reservdel som kan vara svår att få fram till äldre eller udda modeller. I detta sammanhang klarar sig de stora tillverkarna som Hymer bra.
Bo i bilen: En rullande träsalong
När vi kliver in i bilen möter vi en av de mest populära planlösningarna på marknaden idag. En bil med långbäddar, vinkelkök och stort lastutrymme. Bilen äntras via bodels- eller förardörren. Till hjälp finns elektriska fotsteg vid båda dörrarna. På vår bil krånglade båda efter cirka 300 mil. Det var på hösten så kylan kan ha spelat in. Vi fick ingen riktig fason på dem.
Nåväl, väl inne i bilen möts vi av en välplanerad hall med såväl ledstång som klädkrokar. Skoförvaring erbjuds på båda sidor om dörren. Dubbelgolv är en av Hymers paradgrenar och denna bil är inget undantag. Längs golvet i hela bilen finns luckor, de flesta är till för förvaring. Ett av utrymmena är djupt och rymmer två förvaringsväskor. Det tar oss ett bra tag att inse att de är två, sett uppifrån sett ser man bara den ena. Andra luckor döljer grundare utrymmen.
Golvet känns gediget, nästan som ett riktigt trägolv. Det kan bero på den behagliga golvvärmen som likt bilens konvektorer får värme av bilens Aldepanna. Förutsatt att gasol finns håller den bilen varm även vid svår kyla. Pannan är utrustad med el-patron. Vid ren eldrift går det inte att hålla bilen speciellt varm i strängare kyla, något vi fick erfara ett par gånger då gasol inte kunde uppbringas. Det finns plats för två gasolflaskor i bilens gasolfack, vi rekommenderar att båda är fulla vid avfärd om det är kallt.
Svensksålda B-klass är optimerade för våra förhållanden och är utrustade med exempelvis isolerglas, vinterjalusi för framrutan och värmeväxlare. Det gäller att se till att bilen har har ström och i svår kyla även gasol om den lämnas en längre tid på vintern, annars kan den likt alla bilar frysa sönder. Allt finns att läsa i instruktionsboken, en bok husbilägare gör gott i att bekanta sig med. Hymers egen instruktionsbok är hyfsat lättläst. Däremot går vi vilse i Aldepanelens menyer ibland. Vi antar att vi inte är ensamma om det.
Köket i denna bil är en trevlig bekantskap i vilket ett flertal mer eller mindre raffinerade måltider tillagats. Spisen är trelågig. Under hela vår tid i bilen lyckades vi aldrig använda fler än två samtidigt. Den förvaring som finns räcker gott och väl för två personer. Barskåpet känns lite daterat och opraktiskt, kryddhyllan under känns mer husbilsmässig.
Ovanpå kylskåpet finns en ugn som ger fina möjligheter. En dagsgammal baguette förvandades till krutonger och frysta färdigrätter trivdes. Låset till en av utdragslådorna under köksbänken gav sig efter ett tag, ett spännband fick hålla den på plats under färd. Även handtaget till toalettens jalusidörr pajade efter ett tag. Då funderade vi lite till mans var Hymerkvaliteten tagit vägen? En bil upplevs inte bättre än sina komponenter. Ett av de vanligaste problemen våra läsare berättar om är just trasiga handtag och beslag.
Det finns inte så många tillverkare av beslag och de är ganska lika i de flesta bilar.
För det första måste man ha ”husbilshänder” det vill säga vara försiktig och inte ta i för hårt eller smälla igen dörrar och luckor. Nu går ju saker och ting sönder ändå, även då handtagen i det närmaste smeks. Det kan bero på flera saker. Det kan vara fel på produkten, den kan vara fel monterad eller den kan ha nyttjats felaktigt. Prio ett för komponenter i husbilar är att de ska vara lätta, något som ibland påverkar funktionen. De trasiga detaljerna i vår bil beror nog på en cocktail av ovan nämnda orsaker.
Bilen har en skiljevägg som kan dras ut och dela upp bilen i två utrymmen. Det bakre utrymmet är mer privat med toa, dusch och sovrum. Det främre är den sociala ytan med kök och sittgrupp.
Den privata delen upptas till största delen av de upphöjda långbäddarna. Sängarna har separat fjädring och kallskumsmadrass. Vi tycker de är lite hårda. Med en bäddmadrass på sover vi ännu bättre. Mellan sängarna finns trappsteg med förvaring i. Sängarna kan bäddas ihop till en stor säng som rymmer en hel familj. Då får man fälla ut en stege för att ta sig upp. Det finns även fallskydd till fotändan av sängarna samt löstagbara paneler som skyddar gardinerna.
Under sängarna finns förvaring, närmast duschen finns ett jalusiskåp med hyllplan och vid toan finns en stor välvd dörr som höljer en garderob med klädstång. Ett varningens ord angående den välvda dörren. Man bör inte ta stöd mot den, det blir ett avsevärt moment så risken finns att gångjärnen ryker. I taket finns en lång taklucka monterad som tillsammans med fönstren ger ett trivsamt utrymme med hög mysfaktor.
Under våra resor fungerade hygienutrymmena bra, förutom låset vi tidigare nämnt. Oftast lät vi dörrarna vara öppna för att ge bodelen mer rymd. I duschen finns en utfällbar stol som känns lite rank.
Sittgruppen med sina sköna dynor och den rymd en helintegrerad bil erbjuder skapar ett trivsamt utrymme. Bordet är skjutbart i längs- och sidled och överraskar med utfällbara mugghållare. De snurrbara pilotstolarna, som är höj- och sänkbara, är klädda med samma klädsel som de övriga sittplatserna. Den kallas Salerno och påminner om mocka till ytan medan färgen påminner om kaffe latte. Trädekoren är genomgående mörk i bilen och de flesta beslag är av – eller ska se ut som – borstad metall eller krom. Bakom ryggen på soffan på passagerarsidan finns tv:n fiffigt integrerad. Man fäller upp ett avlångt lock och med en knapptryckning åker den upp. Snyggt och prydligt.
Den nedfällbara sängen fram är rymlig och är utrustad med samma sovkomfortsystem som de bakre sängarna. En taklucka ger luft och ljus. Två lampor i taket ger ljus men som läslampor kan de blända. Samtliga takluckor och fönster i bilen går att mörklägga och har myggnät.
Det sammantagna intrycket av bilen är gott. En stabil resekamrat med robust grundstomme. Vägg- och takkonstruktionen övertygar. Bilen är tyst och lättkörd. Bodelens ytor känns självklara och dubbelgolvets möjligheter är väl tillvaratagna.
Det har hänt en del med bilen och bodelen under resans gång. Vissa saker är fabrikations- och installationsfel som sedemera åtgärdats. Andra saker som gått sönder eller inte fungerat som förväntat beror på oss själva. Vi har helt enkelt inte tillräckligt noga satt oss in i hur bilen fungerer. Detta är något vi tar med oss och uppmanar alla läsare att göra detsamma.
Ekonomi: Strax över miljonen
En ny Hymer B-678 kostar 1 029 000 kr. Då är den väl utrustad och klar att rulla iväg. Vår testade bil är utrustad med en rad tillbehör. Vissa av dem, exempelvis backkamera och pilotstolar, tycker vi är självklara val.
De garantier som ingår vid köp av en ny bil är: sex års täthetsgaranti, två års nybilsgaranti, två års bodelsgaranti och två års vägassistans.
Sprängskissen till höger är av en B-678 av 2012 års modell. Den är till största del lik bilen vi körde, det som skiljer är främst takluckornas placering. Från och med i år utrustas de nya bilarna med Fiats Euro-5 motorer. &
Mikael Galvér och Carola Eklundh (text och foto)
Anders Vänerman (foto)
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.