Däck är ofta ett kärt ämne för diskussion, både när det gäller fabrikat och mönster men inte minst typ. Någon absolut sanning går knappast att hävda då lämpligaste typ beror på exempelvis användningsområde och klimat. Den som bor långt norrut i Sverige har andra hänsyn att ta jämfört med de som nästan uteslutande kör i mellansverige eller i våra sydligaste områden. Går man ännu längre söderut som till centraleuropa ställs återigen andra krav och där uppfyller däcken de krav som majoriteten där har.
Frågar man en däckfirma hävdar få att olika typer av åretrunt-däck är optimala och många avråder helt från att alls använda sådana. De är helt enkelt inte bäst på något område eftersom gummiblandningen är en allt för vid kompromiss. Man kan konstatera att bromsstäckan med sådana däck, ofta märkta M+S, blir längre på sommaren och på vintern är gummiblandningen för hård men många som har dessa däck lovordar dem. Utöver de objektiva skillnaderna mot säsongsdäck kommer det även in ekonomiska aspekter eftersom en husbil i snitt rullar knappa 700 mil per år. Få, om ens någon, med husvagn hinner slita ner mönstret på säsongsdäck och vare sig husvagnar eller husbilar är några sportfordon. Det som man inte får glömma bort är om dragbilen har dubbade vinterdäck så måste det även finnas sådana på husvagnen.
Grundprincipen är att ju mjukare gummiblandningen är desto bättre blir väggreppet och ju kallare det är desto hårdare blir gummit. Ett sommardäck är därför hårdare och ger fler mil än ett vinterdäck. Det är här året runt däcken kommer till korta, de blir för mjuka i sommarvärmen och för hårda på vintern. Ju grövre mönstret är desto högre blir i allmänhet ljudnivån men på vintern vill man just ha grövre mönster för att ta sig fram bättre i snö och modd. Alla däck är kompromisser mellan dessa egenskaper men det gäller i synnerhet året runt däck. Inga däck är bäst för alla förhållanden.
Har du separata vinter- och sommardäck ska de under ickesäsong stå svalt, mörkt och torrt. Då bevaras gummit på bästa sätt och däcken åldras långsammare. Däck gillar inte heller kombinationen lågt lufttryck och punktvis belastning, bäst är att förvara dem liggande eller hängande med extra högt lufttryck.
Men på en camping där husvagnen står i solen under långa perioder är det inte mycket som stämmer från det föregående stycket. Att skydda däcken mot värme är relativt enkelt, ett solskydd ger stor skillnad när solen ligger på i timmar. Ska man ligga still länge kan det vara idé att åka in på någon mack strax innan man kommer fram för att fylla i lite extra luft så att däcket inte plattar till sig mot marken. Sett ur ett bredare perspektiv är det dessutom så att nästan alla kör med för lågt lufttryck vilket gör att däcket blir för varmt under körning, något som påverkar miltal och dessutom utgör en brandrisk. Då och då kan man läsa om husvagnar som fattat eld under körning och det ligger nära till hands att tro att för varma däck varit orsaken i många fall.
En annan faktor för husvagnar som i allmänhet inte körs så många mil per år är att däcken blir för gamla innan de är utslitna. Det påverkar vägegenskaperna och i detta fall kanske mest förmågan i vått väglag och för att hålla koll på att de inte åldrats för mycket finns datummärkning samt en del andra koder. För att däck inte ska vara ålderstigna redan vid nymonteringen finns datummärkning men det har senare betydelse hur däcken förvaras när de inte används.
Märksystemet är standardiserat av DOT (departement of transportation) och är en juridisk märkning som krävs för att få sälja däck och den fyrsiffriga koden återfinns på däckssidan. Vid millenieskiftet ändrades ordningen på siffrorna så riktigt gamla däck, de som tillverkats 1999 eller tidigare, kan särskiljas från färskare exemplar. De första två siffrorna anger tillverkningsveckan och de två sista året. Står det exempelvis 4618 betyder det att däcket är tillverkat vecka 46 år 2018. Den äldre märkningen är omvänd och består av tre siffror, exempelvis 408< där pilen till höger visar att däcket är från 90-talet, vilket ger vecka 08 år 1994.
Hur gammalt ett däck får vara innan det blir för gammalt beror som sagt på men många däckfirmor säger sex år, andra säger tio. Först och främst får det inte finnas några torrsprickor eller andra skador men det är långt ifrån säkert att däcket är lämpligt även om mönsterdjupet klarar lagkraven.
Om man hittar det där riktiga supererbjudandet när man jämför priser kan det bero på att däcket är gammalt. Räknar man med att ha sin husvagn under väldigt många år har det förstås betydelse om däcket har tio års användningstid kvar, erbjudandet blir ju sämre ju lngre tid det gått sedan tillverkningen. Var extra noga med datummärkningar på däck du beställer via nätet, men även om gummiblandningen är lämplig för ditt klimat. Centraleuropeiska däck är inte nödvändigtvis identiska med de som säljs i Sverige även om de har samma namn, i Norden finns två typer av friktionsdäck, mellaneuropeiska friktionsdäck där bra våtgrepp och höga hastigheter prioriteras samt nordiska friktionsdäck där prioriteten ligger på is och snö.
När det gäller husbilar kan du inte räkna med dagsfärska däck vid nyleveransen. Det finns en anledning till att registreringsförfarandet har en undantagsregel på 18 månadet och den är att basfordonet först ska tillverkas för att därefter få sin bodel byggd. Innan basfordonet levereras till bodelstillverkaren måste däcken dessutom finnas i lager hos exempelvis Fiat varför man inte får bli förvånad om däcken på den sprillans nya husbilen är två år.
När du läser däcktester måste du vara klar över om det gäller den version av däcket som din leverantör tillhandahåller, och för att krångla till det lite extra kanske tillverkaren har gjort några ändringar från ett år till ett annat. När testaren hyllar ett däck måste du också fråga dig om det är de egenskaper som fått flest pluspoäng som är viktigast för just din typ av körning. Det som fått något sämre totalresultat kan ändå vara det bästa för just dig.
2012 tillkom en EU-märkning som inte finns gjuten på däcket utan är en lös klisterlapp med samma typ av utseende som de vi är vana vid på exempelvis kylskåp. Märksystemet har utsatts för kritik då det inte mäter alla egenskaper men ger förstås en viss vägledning. Systemet används inte på dubbdäck.
EU-märkningen mäter tre egenskaper på däcken, bränsleförbrukning (rullmotstånd), våtgrepp och buller. En seriös däcktest brukar ligga på bedömningar av ett tiotal punkter som ofta redovisas separat och gör det lättare att prioritera mellan dessa. Det har gjorts konsumentundersökningar om EU-märkningen och dess betydelse vid val av däck men långt från alla använder den som vägledning, en del känner inte ens till den. Den ska dock finnas tillgänglig både i fysiska butiker och vid internethandel.
Det kan också påpekas att de tre egenskaperna våtgrepp, bränsleförbrukning och buller inbördes står för en målkonflikt. Kortast möjliga bromssträcka på våta vägar innebär principiellt högre rullmotstånd och bränsleförbrukning samt högre buller. Vilka egenskaper man vill åt är då fortfarande en prioriteringsfråga men något däck som får högsta möjliga värden för alla tre mätningarna finns inte.
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.