Grovt förenklat kan man säga att i den nya beräkningsmodellen för skatteuttag jämställs en 3,5-tons husbil, som i snitt körs 688 mil per år, skattemässigt med en tung 16-tons lastbil som rullar 10 000 mil per år eller mer. För husbilsägare innebär det en årlig beskattning på drygt 25 000 kronor per år.
– Vi vill ha rim och reson. Den nya och schablonmässiga beräkningsmodellen strider mot de grundläggande juridiska kraven inom proportionalitetsprincipen att en skatt ska vara skälig. Som utformningen är i dag jämställs en liten husbil (personbil klass II) med en tung lastbil. Det är både oproportionellt och oskäligt, säger Mikael Blomqvist, vVD för husbils- och husvagnstillverkaren Kabe samt talesperson för HRF:s opinionskampanj.
Branschen är orolig för konsekvenserna för svensk husbilsindustri och husbilshandel. Indirekt är de även oroliga över hur det ska påverka svensk besöksnäring, inte minst i glesbygd, när det säljs färre husbilar. Eller när husbilen ställs av och inte används.
– Synen på husbilen är något av en stad-land-fråga. Det räcker med att se hur husbilsägandet fördelar sig över landet. Generellt är glesbygdslänen i topp på listan, säger Mikael Blomqvist. Flest finns i Gotlands län med 236 husbilar per 10 000 invånare. Sämst är tillgången i Stockholm – 40 per 10 000 invånare.
Branschen bedriver nu en dialog med både Transportstyrelsen och Finansdepartementet.
– Vi hoppas på en snar och bra lösning som innebär ett mer proportionerligt och skäligt skatteuttag som inte skadar husbils- och campingnäringen, säger Mikael Blomqvist.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.