VTI skriver att Riksdagen 2009 fattade beslut om målet att antalet dödade i vägtrafiken ska halveras mellan åren 2007 och 2020. Ett av resultaten är att hastigheterna på landsvägsvägnätet successivt har sänkts men även i tätorterna blir det allt vanligare med 40 i stället för 50 km/t, en åtgärd som ger en sänkt medelhastighet på drygt 2 kilometer i timmen. För att följa upp detta studeras utvecklingen av bland annat hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet i tätort, mätningar som har gjorts årligen sedan 2012. Delmålet för 2020 är att minst 80 procent av trafiken ska köra inom gällande hastighetsgränser.
Mätningar från 2018 visar att hastighetsefterlevnaden var som sämst på gator med 40 kilometer i timmen, där endast 53 procent höll sig under hastighetsgränsen. Därför har forskare från VTI har i en ny studie undersökt hur utformningen av gators utformning kan bidra till en ökad hastighetsefterlevnad och byggs stensättningar och planteringar genererar leder till en högre efterlevnad.
– Resultaten visar att hastighetsefterlevnaden är bättre i de fall där man förväntar sig oskyddade trafikanter. Efterlevnaden är också generellt bättre i stadsmiljö än på genomfartsgator i villamiljö och i ytterområden, säger Anna Vadeby, senior forskare vid VTI. Vi behöver hitta förhållningssätt som bidrar till att öka efterlevnaden på gator med hastighetsgräns 40 km per timme. Det behövs dels för att få den effekt man önskar av en hastighetsgränssänkning, dels för att behålla acceptansen för hastighetsgränserna.
Studien gjordes på uppdrag av NTF och finansierades via Trafikverkets bidrag till ideella organisationer.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.