Vi fick ett debattinlägg tillsänt till redaktionen. Här kan du läsa Björn Ellers inlägg om fordonsvikt. Vad tycker du, håller med eller inte? Kommentera gärna.
Text: Björn Eller
Vi har 250-300.000 inregistrerade husvagnar i Sverige. Flertalet går på väg någon eller flera gånger varje år. Var är utvecklingen på väg? Vad håller våra trafikmyndigheter på med? Det är konsumenterna, husvagnsfolket, som tar smällen. Är detta rätt i en alltmer populär del av fritidssverige?
Är det så att alla dessa nymodigheter och ändringar runt bilarnas tillåtna dragvikter egentligen är föranledda av att husvagnarna blivit allt bredare och längre? Ja, då finns en rimlig förklaring. Fungerande viktregler för fordonskombinationer finns sedan många år. Någon olyckstatistik finns dock inte för att utvecklingen mot att större vagnar orsakar fler olyckor.
Däremot kan det finnas ur säkerhetssynpunkt en rimlighet i att när husvagnar blir lika breda som den tunga trafikens släp så behöver man skärpa körkortskraven för denna kategori husvagnar.
Är det den alltmer tilltagande längden på husvagnar i trafik som ligger bakom? För 20 år sedan var det ovanligt med husvagnar längre än sex meters karosserilängd.
Varför måste då alla husvagnar och dragbilar straffas. Vore det då inte rimligare att man istället delade upp reglementet och reglerna i två grupper beroende på t.ex. fordonsbredder.
Idag har man i princip två bredder på husvagnar. Dels de som är max 230cm och dels de som är bredare så kallade fullbreddsvagnar. De smalare väljs oftare av de ägare som reser runt mer just för att den smalare vagnen ger ett enklare handhavande i trafiken. Dessa förare blir också mer erfarna förare att dra husvagn i olika trafiksituationer. De bredare fullbreddsvagnarna väljs oftare av de som ställer upp husvagnen på säsongsplats.
Eftersom min nuvarande bil börjar bli gammal så har jag börjat titta mig omkring efter en kanske bättre dragbil. Jag upptäcker då att nya bilar har fått väsentligt sänkt tillåten dragvikt med B-körkort jämfört med tidigare modeller.
Frågan blir varför? Har konstruktionerna blivit vekare? Knappast. Är det av miljöskäl? Är det för att man i Sverige skall bli tvungen att köpa större bilar?
Är det den vanliga lobbyismen från bilindustrin med främst den svenska med stora tunga bilar som fått underligt gehör hos okunniga beslutsfattare? Jag får inte ihop logiken.
Är det en trend så blir resultatet att man köper onödigt stora bilar för de mil,gissningsvis max. 20% av den årliga körsträckan, som man har husvagn efter.
Det blir, oavsett bättre bilmotorer ur utsläppssynpunkt, trots allt sämre miljöförhållanden med större bilar totalt om husvagnsägare börjar köpa onödigt stora bilar. Eller vill man få folk att köpa s.k. miljödieslar, som är intressant i grunden men som efter 3 år blir en otrevlig baksmälla när skatterabatten försvinner.
Lika viktigt som att regler med rimliga krav på husvagnstrafiken med allt större, lyxigare och tyngre husvagnar, är ju att ur alla aspekter, miljöpåverkan, resursutnyttjande av materiel- och energitillgångar m.m., lika viktigt blir det att hålla ner bilstorlekarna.
Ställ krav på husvagnssäljarna och husvagnsindustrin.
Dagens husvagnar blir allt större och alltmer lyxiöst utrustade. Detta påverkar givetvis storlek och vikt. Jag menar att husvagnsindustrins säljare inte upplyser i tillräcklig grad, och har inte det absoluta kravet på sig, att upplysa en kund om hur extrautrustning påverkar kvarstående lastvikt.
Med de reglar som finns för förhållandet mellan en husvagns tjänstevikt och totalvikt så undrar i alla fall jag hur man tänkt sig att detta skall gå ihop. I broschyrer för nya husvagnar kan man läsa att mellan totalvikt och tjänstevikt återstår till kvarvarande lastvikt 8 kg! Det innebär möjligtvis att man kan lasta badkläder och en necessär för ett par personer. Lastvikten är ju skillnaden mellan tjänstevikt och tillåten totalvikt.
Jag anser att krav skall ställas på att all extrautrustning till nya husvagnar i prislistorna också skall ha angiven tilläggsvikt jämfört med vad som är standard i den uppgivna tjänstevikten. Vad väger t.ex. bättre sängbottnar, större kylskåp m.m., eller vid ren extrautrustning vad utrusningsdetaljen väger.
Jag anser att husvagnsindustrin alltför mycket klarar sig ifrån ansvar för lastvikten. Detta missgynnar konsumenterna som inte kan begäras ha all kunskap och förståelse för hur viktförändringar i slutänden påverkar husvagnenes olika viktbegrepp och trafiksäkerhet. Detta ämne är en konsumentskyddsfråga.
Eftersom husvagnarna har en tendens att bli alltmer fuktskadade ju äldre vagnen blir så bör en vägning ske vid besiktningarna hos bilbesiktningen för att upplysa ägaren om hur mycket lastvikt som finns kvar vid besiktningstillfället. Fukt i konstruktion och inredning uppgår inte sällan till fler kilon än man tror.
Om inte husvagnsägarna är beredda på att betala stora böter vid polisens vägningskontroller så måste en sanering ske för konsumenternas, husvagnsköparnas, bästa.
Grundkrav:
1. - Varje vagn skall ha ett vägningscertifikat med utrustningen specificerad (t.ex. antal batterier, gasolflaskor, vattentankar och liter i dessa)
- Vägningen och certifikatet minst följa EU-standard ISO 9001 dvs. att fabrikanten har ett kvalitetsledningssystem i frågan. Vikterna är en trafiksäkerhetsfråga.
- Varje ny husvagn skall vägas individuellt inför leverans med den utrustning som är standard och som beställts som extrautrustningen utöver grundutrustningen.
2. - Man borde kanske t.o.m. ställa krav på att (som på bilar) viktbalansen mellan vagnens bakdel resp framdel borde framgå.
- Det skulle anges var kompletterande lastning bäst skall placeras i den aktuella vagnen. - Extrautrustningens placering påverkar ju vagnsstabiliteten beroende på var den är placerad.
3. Vilket kultryck har husvagnen vid leverans.
Tjänstevikt:
Grundkrav vid vägningen av tjänstevikt är att s.k. viktattrapper ej får förekomma. Risken är att slangar och annat för inkoppling inte är med vid vägningen.
1. Vagnen inkl. dynor och annan utrustning som elteknik, TV, radio etc. som är beställd i vagnens grund- och extrautrustning dvs. husvagnens leveransutrustning, .
2. Batteri/-er
3. Fyllda vattentankar
4. Gasolflaska/-or
5. Toilett med fylld spoltank
6. Godkänd kabel (2,5mm2) min. 10meter
7. Reservhjul
8. Avloppstank/ lunga
9. Ev annat jag inte tänker på
10. Helst skall man även ha 20kg för efter leverans extra säkerhetsutrustning som extra varningstriangel, brandfilt, brandsläckare etc..dvs. sådant som varje ansvarkännande husvagnsägare utrustar sin husvagn med.
Lastvikt:
För övrig medhavd last som mat, kläder, förtält, grill m.m. måste husvagnarna totalvikt vara beräknade för vad som ofta ingår i en normallast för vagnsstorleken på samma sätt som en personbil.
Jag anser efter diskussioner med andra husvagnsägare att rimlig lastviktsberäkning skall göras enligt nedan.
1. Minst 100kg oavsett vagnsstorlek
2. Tillägg 20kg per decimeter vagn mellan 5 och 6 meter
3. Tillägg 10kg per decimeter vagn över 6 meter
4. 20kg per person som vagnen är typgodkänd för (=antal sängplatser).
Totalvikt = tjänstevikt + lastvikt.
Vi räknade på våra vagnar, som alla är mellan 15 och drygt 20 år gamla. Våra totalvikter med beräkningsmodellen höll sig inom +/- 20kg enligt ovanstående beräkningsmodell. Vi har också kontrollvägt vagnarna i ovanstående s.k. tjänsteviktsutförande.
Krav på obligatoriska säkerhetsdrag och bättre däcksutrustning på husvagnarna spelar en större roll för trafiksäkerheten än att drastiskt minska tillåtna dragvikt för bilarna än dessa drastiska förändringar som vare sig gynnar vår husvagnsindustri eller övergången till modernare och mer miljövänliga fordon.
Jag skulle gärna se motiven till och bakgrunderna till de skärpta myndighetskraven liksom kommentarer från husvagnsindustrin och dess säljare hur de resonerar i dessa frågor.
Jag menar att det bästa kan vara att dela upp husvagnarna efter dess totalbredd i två kategorier.
Det andra är att skärpa kraven på viktinformation av husvagnssäljarna till konsumenterna.
Det tredje är att husvagnsindustrin skall ha klara regler och dokumentationskrav för hur husvagnarnas olika vikter anges för köparna.
För de som idag har tveksamma fordonskombinationer så är det bara att börja plugga för ett BE-körkort.
Inför nästa års husvagnstransporter kan man i dagsläget bara bäva inför resultatet av polisens skärpta kontroller av fordonsvikterna. Det är alltså hög tid att frågan om husvagnarnas vikter och bilarnas dragvikter tas upp på allvar på politikernas och trafiksäkerhetsmyndigheternas dagordning. Det är dessa som bestämmer reglerna i slutänden.
Björn Eller
Nässjö
Vi har 250-300.000 inregistrerade husvagnar i Sverige. Flertalet går på väg någon eller flera gånger varje år. Var är utvecklingen på väg? Vad håller våra trafikmyndigheter på med? Det är konsumenterna, husvagnsfolket, som tar smällen. Är detta rätt i en alltmer populär del av fritidssverige?
Är det så att alla dessa nymodigheter och ändringar runt bilarnas tillåtna dragvikter egentligen är föranledda av att husvagnarna blivit allt bredare och längre? Ja, då finns en rimlig förklaring. Fungerande viktregler för fordonskombinationer finns sedan många år. Någon olyckstatistik finns dock inte för att utvecklingen mot att större vagnar orsakar fler olyckor.
Däremot kan det finnas ur säkerhetssynpunkt en rimlighet i att när husvagnar blir lika breda som den tunga trafikens släp så behöver man skärpa körkortskraven för denna kategori husvagnar.
Är det den alltmer tilltagande längden på husvagnar i trafik som ligger bakom? För 20 år sedan var det ovanligt med husvagnar längre än sex meters karosserilängd.
Varför måste då alla husvagnar och dragbilar straffas. Vore det då inte rimligare att man istället delade upp reglementet och reglerna i två grupper beroende på t.ex. fordonsbredder.
Idag har man i princip två bredder på husvagnar. Dels de som är max 230cm och dels de som är bredare så kallade fullbreddsvagnar. De smalare väljs oftare av de ägare som reser runt mer just för att den smalare vagnen ger ett enklare handhavande i trafiken. Dessa förare blir också mer erfarna förare att dra husvagn i olika trafiksituationer. De bredare fullbreddsvagnarna väljs oftare av de som ställer upp husvagnen på säsongsplats.
Eftersom min nuvarande bil börjar bli gammal så har jag börjat titta mig omkring efter en kanske bättre dragbil. Jag upptäcker då att nya bilar har fått väsentligt sänkt tillåten dragvikt med B-körkort jämfört med tidigare modeller.
Frågan blir varför? Har konstruktionerna blivit vekare? Knappast. Är det av miljöskäl? Är det för att man i Sverige skall bli tvungen att köpa större bilar?
Är det den vanliga lobbyismen från bilindustrin med främst den svenska med stora tunga bilar som fått underligt gehör hos okunniga beslutsfattare? Jag får inte ihop logiken.
Är det en trend så blir resultatet att man köper onödigt stora bilar för de mil,gissningsvis max. 20% av den årliga körsträckan, som man har husvagn efter.
Det blir, oavsett bättre bilmotorer ur utsläppssynpunkt, trots allt sämre miljöförhållanden med större bilar totalt om husvagnsägare börjar köpa onödigt stora bilar. Eller vill man få folk att köpa s.k. miljödieslar, som är intressant i grunden men som efter 3 år blir en otrevlig baksmälla när skatterabatten försvinner.
Lika viktigt som att regler med rimliga krav på husvagnstrafiken med allt större, lyxigare och tyngre husvagnar, är ju att ur alla aspekter, miljöpåverkan, resursutnyttjande av materiel- och energitillgångar m.m., lika viktigt blir det att hålla ner bilstorlekarna.
Ställ krav på husvagnssäljarna och husvagnsindustrin.
Dagens husvagnar blir allt större och alltmer lyxiöst utrustade. Detta påverkar givetvis storlek och vikt. Jag menar att husvagnsindustrins säljare inte upplyser i tillräcklig grad, och har inte det absoluta kravet på sig, att upplysa en kund om hur extrautrustning påverkar kvarstående lastvikt.
Med de reglar som finns för förhållandet mellan en husvagns tjänstevikt och totalvikt så undrar i alla fall jag hur man tänkt sig att detta skall gå ihop. I broschyrer för nya husvagnar kan man läsa att mellan totalvikt och tjänstevikt återstår till kvarvarande lastvikt 8 kg! Det innebär möjligtvis att man kan lasta badkläder och en necessär för ett par personer. Lastvikten är ju skillnaden mellan tjänstevikt och tillåten totalvikt.
Jag anser att krav skall ställas på att all extrautrustning till nya husvagnar i prislistorna också skall ha angiven tilläggsvikt jämfört med vad som är standard i den uppgivna tjänstevikten. Vad väger t.ex. bättre sängbottnar, större kylskåp m.m., eller vid ren extrautrustning vad utrusningsdetaljen väger.
Jag anser att husvagnsindustrin alltför mycket klarar sig ifrån ansvar för lastvikten. Detta missgynnar konsumenterna som inte kan begäras ha all kunskap och förståelse för hur viktförändringar i slutänden påverkar husvagnenes olika viktbegrepp och trafiksäkerhet. Detta ämne är en konsumentskyddsfråga.
Eftersom husvagnarna har en tendens att bli alltmer fuktskadade ju äldre vagnen blir så bör en vägning ske vid besiktningarna hos bilbesiktningen för att upplysa ägaren om hur mycket lastvikt som finns kvar vid besiktningstillfället. Fukt i konstruktion och inredning uppgår inte sällan till fler kilon än man tror.
Om inte husvagnsägarna är beredda på att betala stora böter vid polisens vägningskontroller så måste en sanering ske för konsumenternas, husvagnsköparnas, bästa.
Grundkrav:
1. - Varje vagn skall ha ett vägningscertifikat med utrustningen specificerad (t.ex. antal batterier, gasolflaskor, vattentankar och liter i dessa)
- Vägningen och certifikatet minst följa EU-standard ISO 9001 dvs. att fabrikanten har ett kvalitetsledningssystem i frågan. Vikterna är en trafiksäkerhetsfråga.
- Varje ny husvagn skall vägas individuellt inför leverans med den utrustning som är standard och som beställts som extrautrustningen utöver grundutrustningen.
2. - Man borde kanske t.o.m. ställa krav på att (som på bilar) viktbalansen mellan vagnens bakdel resp framdel borde framgå.
- Det skulle anges var kompletterande lastning bäst skall placeras i den aktuella vagnen. - Extrautrustningens placering påverkar ju vagnsstabiliteten beroende på var den är placerad.
3. Vilket kultryck har husvagnen vid leverans.
Tjänstevikt:
Grundkrav vid vägningen av tjänstevikt är att s.k. viktattrapper ej får förekomma. Risken är att slangar och annat för inkoppling inte är med vid vägningen.
1. Vagnen inkl. dynor och annan utrustning som elteknik, TV, radio etc. som är beställd i vagnens grund- och extrautrustning dvs. husvagnens leveransutrustning, .
2. Batteri/-er
3. Fyllda vattentankar
4. Gasolflaska/-or
5. Toilett med fylld spoltank
6. Godkänd kabel (2,5mm2) min. 10meter
7. Reservhjul
8. Avloppstank/ lunga
9. Ev annat jag inte tänker på
10. Helst skall man även ha 20kg för efter leverans extra säkerhetsutrustning som extra varningstriangel, brandfilt, brandsläckare etc..dvs. sådant som varje ansvarkännande husvagnsägare utrustar sin husvagn med.
Lastvikt:
För övrig medhavd last som mat, kläder, förtält, grill m.m. måste husvagnarna totalvikt vara beräknade för vad som ofta ingår i en normallast för vagnsstorleken på samma sätt som en personbil.
Jag anser efter diskussioner med andra husvagnsägare att rimlig lastviktsberäkning skall göras enligt nedan.
1. Minst 100kg oavsett vagnsstorlek
2. Tillägg 20kg per decimeter vagn mellan 5 och 6 meter
3. Tillägg 10kg per decimeter vagn över 6 meter
4. 20kg per person som vagnen är typgodkänd för (=antal sängplatser).
Totalvikt = tjänstevikt + lastvikt.
Vi räknade på våra vagnar, som alla är mellan 15 och drygt 20 år gamla. Våra totalvikter med beräkningsmodellen höll sig inom +/- 20kg enligt ovanstående beräkningsmodell. Vi har också kontrollvägt vagnarna i ovanstående s.k. tjänsteviktsutförande.
Krav på obligatoriska säkerhetsdrag och bättre däcksutrustning på husvagnarna spelar en större roll för trafiksäkerheten än att drastiskt minska tillåtna dragvikt för bilarna än dessa drastiska förändringar som vare sig gynnar vår husvagnsindustri eller övergången till modernare och mer miljövänliga fordon.
Jag skulle gärna se motiven till och bakgrunderna till de skärpta myndighetskraven liksom kommentarer från husvagnsindustrin och dess säljare hur de resonerar i dessa frågor.
Jag menar att det bästa kan vara att dela upp husvagnarna efter dess totalbredd i två kategorier.
Det andra är att skärpa kraven på viktinformation av husvagnssäljarna till konsumenterna.
Det tredje är att husvagnsindustrin skall ha klara regler och dokumentationskrav för hur husvagnarnas olika vikter anges för köparna.
För de som idag har tveksamma fordonskombinationer så är det bara att börja plugga för ett BE-körkort.
Inför nästa års husvagnstransporter kan man i dagsläget bara bäva inför resultatet av polisens skärpta kontroller av fordonsvikterna. Det är alltså hög tid att frågan om husvagnarnas vikter och bilarnas dragvikter tas upp på allvar på politikernas och trafiksäkerhetsmyndigheternas dagordning. Det är dessa som bestämmer reglerna i slutänden.
Björn Eller
Nässjö
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.