Trafikverket redovisar att de använder ungefär åtta miljarder till drift och underhåll av det omkring 10 000 mil långa statliga vägnätet. Utöver detta används pengar från andra budgetposter till andra kategorier av vägar.
Trafikverket ansvarar för skötsel och underhåll av det statliga vägnätets cirka 10 000 mil men därutöver finns ungefär 4 200 mil kommunala vägar och gator samt 7 400 mil enskilda vägar med statsbidrag. Dessutom finns ungefär 40 000 mil enskilda vägar utan statsbidrag.
För underhållet på det statliga vägnätet satsar Trafikverket ungefär åtta miljarder varje år. En tredjedel av pengarna är kostnader för underhåll av vägbeläggningar, en tredjedel för vinter- och sommarvägsunderhåll som till exempel snöröjning eller halkbekämpning, skötsel av rastplatser och slåtter av vägkanter. Resterande tredjedel går till bro- och tunnelunderhåll och eltekniska anläggningar, till exempel belysning skriver Trafikverket på sin hemsida. Den nuvarande nationella planen sträcker sig till 2029. Staten satsar i storleksordningen tio till tolv miljarder per år på att bygga nya vägar, men där ingår även kommunala och regionala satsningar, så sammantaget handlar totalbeloppet om cirka tjugo miljarder.
– Vi har bra kunskap om tillståndet på våra vägar. Utifrån våra tilldelade medel kan vi bibehålla en god funktion på stor del av vårt vägnät. Samtidigt redovisar vi att underhållsbehovet på det lågtrafikerade vägnätet är stort och kommer att öka inom nuvarande planperiod, säger Christian Eriksson på Underhåll väg.
Underhållet påverkas av strategiska inriktningar som finns i den nationella planen för vägtransportsystemet vilket sedan konkretiseras i genomförandeplan och underhållsplan. Som utgångspunkt för prioriteringarna i planerna tas åtgärdssträckor fram men det tas även hänsyn till mer detaljerade tillståndsuppgifter, besiktning på plats, kundsynpunkter, intern kunskap samt erfarenheter från de entreprenörer som gör regelbundna kontroller av vägnätet.
Till detta tillkommer kommunernas underhåll av deras vägnät och statsbidragen till enskilda vägar.
Siffrorna kan ställas i relation till den offentliga sektorns skatteintäkter (enligt Ekonomifakta) på cirka 2150 miljarder varav punktskatterna är på totalt cirka 135 miljarder. Tittar man sedan vidare på de punktskatter som bilismen drar in hittar man energiskatt på bensin som ger cirka 12 miljarder, koldioxidskatt bensin på cirka 8, fordonsskatt cirka 14, vägavgifter cirka en miljard, trängselskatt cirka tre och skatten på trafikförsäkringspremierna ger även det cirka tre miljarder. Dessa bilismrelaterade punktskatter ger följaktligen åtminstone 41 miljarder eller ungefär en tredjedel av samtliga punktskatter.
För underhållet på det statliga vägnätet satsar Trafikverket ungefär åtta miljarder varje år. En tredjedel av pengarna är kostnader för underhåll av vägbeläggningar, en tredjedel för vinter- och sommarvägsunderhåll som till exempel snöröjning eller halkbekämpning, skötsel av rastplatser och slåtter av vägkanter. Resterande tredjedel går till bro- och tunnelunderhåll och eltekniska anläggningar, till exempel belysning skriver Trafikverket på sin hemsida. Den nuvarande nationella planen sträcker sig till 2029. Staten satsar i storleksordningen tio till tolv miljarder per år på att bygga nya vägar, men där ingår även kommunala och regionala satsningar, så sammantaget handlar totalbeloppet om cirka tjugo miljarder.
– Vi har bra kunskap om tillståndet på våra vägar. Utifrån våra tilldelade medel kan vi bibehålla en god funktion på stor del av vårt vägnät. Samtidigt redovisar vi att underhållsbehovet på det lågtrafikerade vägnätet är stort och kommer att öka inom nuvarande planperiod, säger Christian Eriksson på Underhåll väg.
Underhållet påverkas av strategiska inriktningar som finns i den nationella planen för vägtransportsystemet vilket sedan konkretiseras i genomförandeplan och underhållsplan. Som utgångspunkt för prioriteringarna i planerna tas åtgärdssträckor fram men det tas även hänsyn till mer detaljerade tillståndsuppgifter, besiktning på plats, kundsynpunkter, intern kunskap samt erfarenheter från de entreprenörer som gör regelbundna kontroller av vägnätet.
Till detta tillkommer kommunernas underhåll av deras vägnät och statsbidragen till enskilda vägar.
Siffrorna kan ställas i relation till den offentliga sektorns skatteintäkter (enligt Ekonomifakta) på cirka 2150 miljarder varav punktskatterna är på totalt cirka 135 miljarder. Tittar man sedan vidare på de punktskatter som bilismen drar in hittar man energiskatt på bensin som ger cirka 12 miljarder, koldioxidskatt bensin på cirka 8, fordonsskatt cirka 14, vägavgifter cirka en miljard, trängselskatt cirka tre och skatten på trafikförsäkringspremierna ger även det cirka tre miljarder. Dessa bilismrelaterade punktskatter ger följaktligen åtminstone 41 miljarder eller ungefär en tredjedel av samtliga punktskatter.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.