På semester med en dragkroksförsedd tidsmaskin

Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning. Krönikan publicerades första gången 2018.

Du har säkert någon gång känt en doft eller hört ett ljud som har fått dig att känna exakt samma känsla som du kände för X antal år sedan.

Utan att du vet ordet av är du mentalt tillbaka i en svunnen tid – som om du hade färdats i en tidsmaskin. Den tidsmaskin som tar mig tillbaka i tiden måste vara utrustad med dragkrok, för husvagnen är ofta med på resan.

Varje gång jag äter ljusa frallor med vallmofrön, åker jag på en mental färd till sittgruppen i husvagnen. Pappa har gått upp i ottan och bäddat, köpt färskt bröd och dukat fram på bordet.

Under tiden har mamma varit i servicehuset och duschat medan brorsan och jag har dragit igång någon livlig lek, som egentligen kräver fyra gånger större yta och allt annat än sällskap av nyvakna föräldrar. Nåväl, till slut sitter alla vid bordet och jag njuter i fulla drag av tanken på många veckors ledighet och smaken av färska frallor med kall O´boy.

Nyligen surfade jag på Youtube och fann ett videoklipp med arkadspelet Outrun. Någon sekund efter att jag hade klickat på play lät det ”Ruuuiiiooo”. 

Plötsligt är jag sju år och befinner mig i en spelhåla i Danmark. Nyfiket står jag och glor på skärmen över axeln på en tonåring. Med en femkrona har han köpt sig en biljett till frihetens land. Ruuuiiiooo-ljudet innebär att texten ”Insert coins” (lägg i mynt) försvinner från skärmen och snart kan tonåringen själv styra den röda Ferrarin genom palmkantade vägar – med en galet imponerad sjuåring bakom sig.

Varje gång jag hör någon vissla med vibrato tas jag tillbaka till 80-talens servicehus. Farbröderna står på rad vid handfaten och rakar sig med hyvel och raklödder. Med träskor, badshorts och rödbrända överkroppar flödar de darrande tonerna glatt från deras vitskummande ansikten.

Häromdagen skulle min ­flickvän Ida rosta bröd. Plötsligt föll det ner en liten brödbit bland de glödande trådarna och några sekunder senare var året 1987. 

Familjen sitter i husvagnen och vi ska lyxa till det med rostat bröd på kvällen. Men den näst intill antika brödrosten har på nolltid förvandlat ena sidan av brödskivan till något som liknar en kolgruva – och en doft av brandrök fyller husvagnen.

När jag författar dessa rader skriver jag ”brödrost” i Wikipedias sökfält och läser: ”År 1909 presenterade företaget General Electric modellen D12 som hade värmetrådar och öppna hyllor på sidorna, där man själv fick vända på brödskivorna.” Exakt vilket år just vår brödrost var ifrån vet jag inte, men klart är att tekniken inte var en dag nyare än den som beskrivs ovan.

Det är fascinerande hur dofter och ljud kan låta oss uppleva det förgångna med enorm intensitet – om så bara för en liten stund. Dock är inte alla resor i tidsmaskinen av godo. Varje gång någon vill bjuda på mandelkubb associerar jag till dåtidens urinoarer med ljusgröna doftkuber som låg i rännan och spred en odör av bittermandel i hela servicehuset. 

När påsen med kubbar öppnas får man vänligen men bestämt be tidsmaskinen åka tillbaka till nutid. Sedan är det bara att stålsätta sig och försöka hålla god min under fikat.

Läs också: ”Jag är en tolftedel dansk – men det märks inte”