Detta är en krönika skriven av er webbredaktör.
En morgon möttes vi. Han bara stod där och njöt. Jag på min kant med en kopp kaffe som doftade så där ljuvligt som det bara gör när man fricampar och har smugit ut i bara kallingarna. Han, å andra sidan, hade inte en tråd på kroppen men kronan glittrade som guld. Jodå, våra blickar möttes en bra stund. Jag trodde han skulle ta till flykten men jag satt blickstilla. Kaffedoften blev bara mer och mer intensiv. Jag har ingen aning om rådjur gillar kaffe men han såg misstänkt intresserad ut. Nej, troligen var det nog ändå inte kaffet som drog hans intresse. Han var lugn ändå. Vi fick en kort stund tillsammans och jag ett minne för livet. Ett minne jag aldrig kunnat få i en stad eller ens i ett tättbebyggt område. Ett minne som bokstavligt förgyller livet för oss som vågar fricampa.
Visst har varje årstid sin charm men jag älskar maj, juni och juli med sina ljusa ljumma kvällar. Med fricamping i sinnet kan man verkligen njuta av stillheten. Man ska ha lite tur för att få en stund tillsammans med ett rådjur som plirar med sina stora ögon. Ett som tittar lite avvaktande men beslutar sig för att inte ta till flykten. Som vågar ge mig ett sommarminne som det här.
Den här typen av minnen kan jag leva med länge, samlar gärna på sådant för jag tror inte man kan få för mycket av dem.
Nu när kvällarna blir aningen mörkare får man samla på annat när naturen lyser i gult. Det är hjortronen som lyser på myren och kantarellerna i skogen, sensommarens guldkant. Jag samlar på båda och gör gärna någon god rätt på dem. När kvällarna blir ännu mörkare tar jag fram grillen och ordnar någon läcker rätt på kantarellerna. Det blir ofta en fläskfilé med lite krämig kantarellsås och varför inte lite camembert med hjortronsylt efter. Eller bara en våffla med grädde och hemmagjord hjortronsylt. Något helt annorlunda än det köpta. För vare sig upplevelsen jag inledde med eller smakminnen som dessa går att köpa för pengar.
Visst är det en ynnest att få uppleva naturen med husbil och husvagn. Att bara vara. Att få minnen som dessa. Egentligen är det inte konstigt att Vanlife vinner terräng.