Dieseln är död. Det har vi snart hört till leda och kanske blir det så när euro 7 introduceras inom EU år 2025. 2025, det är om bara tre-fyra år och än så länge lyser alternativen för husbilar med sin frånvaro.
Vad är då euro 7? Euro-normen reglerar som nog de flesta känner till bilars avgasutsläpp av många ämnen men mest känt är nog koldioxiden och kväveoxiderna. Speciellt de senare gör att dieseln lever på lånad tid och allt fler städer inför miljözoner som utestänger äldre dieseldrivna fordon. I Stockholm behövs en med som lägst euro 5, den 1 juli 2022 kommer kraven att skärpas så att dieselbilarna måste uppfylla euro 6 för att få köras där. Euro 6 blev krav den 1 september 2014 men med den övergångstid mellan normerna som tilläts kan man med fog hävda att det snarare är 2017.
Nu är det inte riktigt så enkelt, euro 6 blev euro 6 c år 2017, 2019 var det dags för euro 6 d temp, 2020 kom euro 6d och däremellan lyckades man klämma in både RDE (real drive emission) och en ny testmetod som kallas WLTP. Som sagt, det är inte lätt att hänga med i svängarna.
Euro 7 ska säkerställa att samtliga fordon är så rena som möjligt över hela sin livslängd. Det låter ju bra men många tillverkare undrar om kravnivån ens är möjlig. Visserligen tillverkar inte Audi några husbilschassin men det är ändå intressant att notera att de har sagt att de ska sluta sälja fossildrivna bilar inom EU 2026. Det är om bara fem år.
Euro 7 är tuff. Då ska bilen via en planerad liveuppkoppling mellan bilen och myndigheterna tala om de aktuella förbruknings- och utsläppsvärdena. Längre fram planerar man dessutom för dataöverföringar av broms- och däckslitage, men än så länge saknas en lämplig mätprocess. En fråga som en del ställt sig är om EU-kommissionens plan är för överambitiös och ett indirekt förbud mot fossila drivlinor eller ett genomtänkt och realistiskt försök att minska utsläppen?
Nåväl, det är dagens situation och i det segment som utgör basfordon för husbilar så finns i praktiken bara dieseldrift. Orsaken skrivs som lastförmåga kontra räckvidd. Elbilar har tunga batterier och ska man få räckvidd blir lastvikten lidande. Det är inte alls bra och ledde fram till en regeländring för B-körkort. Kör man en transportbil tillåter numer EU att länderna tillåter upp till 4 250 kilo för det som definieras som nollutsläppsfordon. Nu, när det nya körkortsdirektivet diskuteras, är avsikten att genomföra denna höjning generellt för B-kort men ta bort rätten att dra ett släp på max 750 kilo.
Möjligen skulle det möjliggöra normalstora husbilar med eldrift med rimlig räckvidd och lastförmåga. Möjligen. Den i praktiken enda eldrivna husbilen med enbart batterier verkar i dagsläget leva ett mycket stillsamt liv. Uppgifter gör gällande att den i sammanhanget dubbelt så dyra husbilen bara funnit en privat köpare. En.
Hybriddrift verkar inte heller vara populärt hos myndigheterna. Här diskuteras numer uteblivna skattefördelar så kanske är även den vägen stängd.
Gasdrift, skulle inte det kunna vara ett alternativ? Kanske, men även här är myndigheterna njugga. Med flera fabrikanter av personbilar som dragit i nödbromsen och redan skrotat pågående projekt verkar även denna väg vara stängd. Ändå presenterade Bürstner en gasdriven husbil för bara några veckor sedan. Tekniskt är det inte några problem men gas är ett fossilt bränsle även om det ger väsentlig renare avgaser.
En väg som nog ser ut att kunna vara framkomlig är bränsleceller eller annorlunda uttryckt, vätgasbilar. Mercedes tog fram en Sprinter redan för ett par år sedan men trots att det var ett färdigt koncept har den aldrig börjat produceras och Opel lanserade en vätgashybrid så sent som i maj i år. Nu diskuteras tekniken för tyngre lastbilar och då kanske den bristfälliga infrastrukturen skulle kunna byggas ut. Det blir lite som historian om hönan och ägget, här med bränslet som grund. Ingen infrastruktur, inga bilar - inga bilar, ingen infrastruktur. Bedömningar nu gör gällande att det skulle kunna finnas tusen mackar i hela Europa men först år 2030. Tusen mackar låter ju inte så imponerande om de ska användas av en halv miljard människor.
Annars borde bränsleceller vara en framkomlig väg. Vätgas går att tanka ungefär som diesel vilket gör att räckviddsproblemet elimineras. Restprodukten, avgaserna, är vatten och produktionen kan ske med solceller på lokala "bensinstationer". I princip är ju tekniken eldrift även om Opel kombinerar den med batteridrift, mackarna är ju bara en handfull i Sverige.
Knepet är att få till en driftsäker teknik som kunderna kan acceptera och betala för. Även om ungefär hälften av Fiats produktion av Ducato används för husbilstillverkning är transportsektorns behov än mer styrande än våra egna önskemål. För finns det inga basfordon med nollutsläpp finns det inget alternativ, oavsett vilka skatter som höjs för att få bort dieseldriften för husbilar.
Just nu kan man nog krasst konstatera att det inte finns något självklart alternativ till dieseln, och eldrift med batterier är knappast något som är favorittippat.