För många är Strasbourg lika med EU, och trots att själva staden har färre invånare än Malmö ligger här flera av unionens tunga institutioner. Så man skulle kunna tro att det mesta handlar om storpolitik.
Och visst är EU-parlamentet en imponerande byggnad i glas och stål som man passerar på någon av alla utflyktsbåtar.
Men då har man redan glidit förbi alla andra turistmagneter - som det historiska centrat, den enorma katedralen, de smala kanalerna och korsvirkeshusen som ser ut som hämtade ur en saga.
Hela provinsen Alsace är bitvis som ett utomhusmuseum, med byar där tiden tycks ha stått stilla och med en 17 mil lång vinväg som slingrar sig mellan böljande kullar med vinstockar.
Den centrala delen av Strasbourg, Grand-Ile, förklarades som ett världsarv redan 1988. Här är många gator bilfria, atmosfären lugn och du kan strosa omkring bland andra turister som storögt beundrar de utsirade korsvirkeshusen från medeltiden.
Höjdpunkten är Petite France, en gång fiskarnas, garvarnas och mjölnarnas stadsdel, med trånga gränder och det ena huset mer fantastiskt än det andra.
Staden Tromsö breder ut sig över ön med samma namn och man brukar även räkna med Tromsdalen på fastlandet dit det går både bro och även en av de många tunnlar som finns under Tromsö.
Åker man i tunnlarna är det inte helt enkelt att veta var man är om man kör efter en gps, min trodde att jag körde på gatunätet ovanför, och uppmanade mig ideligen att svänga åt det ena eller andra hållet i de spikraka tunnlarna.
Jag fick inventera många rondeller både över och under jord innan jag till slut kom fram. I Tromsdalen finns en välutrustad camping där jag och mina reskamrater bor under resan.
Blir det jobbigt att cykla är det ingen fara, för självklart kan då elmotorn kopplas in.
Trots att den är så nätt finns det gott om – nåja – plats för två personer, enligt reklamen.