Bild
Nästa artikel

Vårtips RV63

30 maj 2016

Fylkesvägen med nummer 63 börjar vid E136 i norr och går sedan söderut mot riksväg 15 i söder. (Jag föredrar sträckan från norr till söder för att få köra uppför Trollstigen, istället för nedför.)

Den mäktiga Trollväggen finns på mängder av klipp på youtube där folk hoppar fallskärm och klättrar. (Det är i dag förbjudet enligt uppgift) Vi tar det lite lugnare i dalgången...

Från norr börjar de kända sevärdheterna med mäktiga Trollväggen där det finns en camping men också en fin parkering vid informationscentret, där denna bild är tagen.

Trollväggens informationscenter är ovanligt tomt den här tiden på året (29 maj 2016) och tiden på dygnet. (Kl. 08:00)

Det är helt enkelt ett underbart landskap som väntar bakom varenda kurva. Slutet av maj och början på juni är en härlig tid då det är klart lugnare längs sträckan.

På väg uppför Trollstigen. Vattenfallen är otaliga den här årstiden i Norge vilket är ännu en fördel med en vårtur i det vackra landet.

Trollstigen är målet för många och här kan 3000 fordon per dag trängas under högsäsong. När den har "bestigits" väntar en belöning (eller straff för oss höjdrädda!) med en balkong där glasväggar och gallergolv kryddar upplevelsen.

Trollstigen är i dag 4 till 6 meter bred och det finns mötesplatser, men man blir ändå svettig om händerna om man är lite höjdrädd. Det är en stor fördel att åka före eller efter den stora turistsäsongen (juli/augusti) när bussar och bilar köar i kurvorna.

Den tunga balkongen ovanför Trollstigen har någon svetsat ihop. Ett mörkt svetsvisir kanske är en fördel på dessa höjder...

Gallergolv med 800 meter luft, berg och vattenfall under.

Promenad- och handikappvänliga ramper högst upp där Trollstigen slutar på dryga 800 meters höjd. Trollstigen borde egentligen heta Trollstegen på svenska då det är en stege som avses och inte stig.

Färden går sedan vidare till den vackra färjeöverfarten i Eidsdal mellan Trollstigen och Geiranger.

Uppvärmd väntkur samt toaletter finns vid färjeläget om du av någon anledning inte vill nöta på fritidsfordonet under väntan på färjan...

På andra sidan vattnet väntar färjan på dagens första tur som avgår kl 07:30 under helger från "min sida" och en halvtimme tidigare från den andra sidan. Färjorna går med 30-minuters intervall och kostar mellan 183 kr och 315 kr beroende på fordonslängd. (Fordon 7,5 meter med förare = 215 kr + 30 kr/vuxen)

Under högsäsong är bildäck proppfullt med motorcyklar, husvagnar, husbilar, bussar, personbilar och cyklar. Ofta sätts extrafärjor in för att klara trycket. Då är det lugnare vid lågsäsong.

Under den korta färjeturen kan man njuta av utsikten från passagerardäck.

Det tar inte många minuter förrän vi är över den vackra fjorden. (Vill du besöka en annan vacker plats så går vägen mot Ålesund intill färjeläget på norrsidan)

Efter färjeöverfarten fortsätter resan längs 63:an förbi härligt vackra Eidsvattnet och den vackra byn Eidsdal.

Rastplats invid Eidsvattnet. Övernattning är inte tillåten här men inte långt härifrån finns en camping.

Den gamla bron invid Eidsvattnet och den grunda bäcken med kristallklart vatten.

Bron och bäcken vid Eidsvattnet.

Vägen fortsätter sedan på andra sidan sjön och snart når vi nästa höjdpunkt längs den nationella turistvägen, riksväg 63.

Vy innan vi når Geirangerfjordens vindlande nedfart.

Där nere mellan bergen skymtar världsberömda Geirangerfjorden.

Utsiktsplatsen längs Örnvägen ned mot Geiranger är enormt populär men en helgmorgon i slutet på maj är vi bara ett tiotal besökare. Förmodligen också lugnt en bra bit in i juni. Byn Geiranger syns längst ned där vattnet slutar och vi ser de vita prickarna vid vattnet som är campingens fritidsfordon. Se kommande bilder i detta bildspel...

Balkongen imponerar, här har man styrt om en bäck så att den rinner över plexiglaset och sedan faller ned mot fjorden ett stycke ned.

Geirangerfjorden fortsätter ut mot havet och under våren är det extra bra fart i alla vattenfall. Härifrån syns fem av "de sju systrarna" som de största vattenfallen kallas. Ovanför branterna finns även några gamla gårdar som har en högst intressant historia.

Geiranger med en av kurvorna ned mot byn. På motsatt sida syns de snöklädda topparna där vägen fortsätter åter upp på fjället. Är vädret bra rekommenderas turen upp på Dalsnibba (1500 möh) mitt i bilden. Därifrån är utsikten magnifik. Se bilder längre fram i detta bildspel.

Längst ner i Geirangerfjorden finns både campingar och parkeringsplatser. Möjligen med världens vackraste omgivningar(?)

Foto taget från föregående bildens parkering mot "örnvägens" serpentiner där vi nyss färdades utför.

Tre husbilar strävar uppför backen som vi nyss har åkt nedför mot byn Geiranger. Lantbruken längs denna väg imponerar, tanken att sitta i en traktor på ett fält som slutar med ett stup är hisnande...

Campingen vid stranden i Geiranger är såklart superpopulär och otaliga är de bilder som använts i reklam och tryck för fritidsfordon. Här väljs dock en lite annorlunda vinkel med utsikt åt motsatt håll...

Campingen i Geiranger.

Ännu en välkänd vy från Geirangers södra sida.

Det går fint att knalla ut på den lilla bergknallen till höger för den som vill ha en extra spektakulär bild. Se omslaget på vår tidning Resmål & Roadtips 2015...

Omslag med vacker vy över Geiranger, köp tidningen i vår shop.

Det är sällan man träffar på reg-skyltar från Australien. Trish och Billy bor på sina sadlar och har varit på sin resa i 10 år! Under den tiden har motorcyklarna rullat 500.000 km och de har besökt 110 länder i Nord- Sydamerika, Asien, Afrika och Europa. Favoritländer?
- Här är det vackraste landskapet men vi älskar västra Afrika, säger Billy (som växte upp på Nya Zeeland).
- Den värsta vägen vi har åkt är "Death road" i Bolivia, säger Trish vars lilla 250 cc Kawasaki får kämpa hårt med sina 15 hästkrafter, särskilt när luften blir tunn på hög höjd.
- Vi trivs bäst i länder som betecknas som otrygga för där finns inga turister och vi tas emot på ett annat sätt, avslutar Billy innan de kastar sig upp och drar vidare mot Trollstigen och senare Nordkap.

Färden fortsätter upp på toppen av Dalsnibba som är en frivillig avstickare på 5 km. En bemannad bomstation kostar 120 kr/fordon och det går bra med betalkort. Om du tycker att det var högt vid de tidigare visade balkongerna så är det här nästan dubbelt så högt. (Europas högst belägna fjordutsikt med fordon)

Missa inte denna plats om vädret är okej. Det kan vara rejält blåsigt så öppna dörrarna försiktigt när ni ska kliva ut!

Så här ser det ut att titta ner på Geirangerfjorden från 1500 meters höjd. Kittlande är bara förnamnet och tänk att det går utmärkt att åka upp hit med husbilen!

Husbilarna där nere slingrar sig fram på drygt 800 meters höjd. Notera fordonens litenhet i kurvan längst ned till höger i bild.

På toppen av Dalsnibba finns såklart en souvenirshop. Kaffeautomat/kioskvaror och toaletter finns också.

Den smått galna utsikten från Dalsnibba får avsluta. Nu återstår dock vackra och mer normala Gudbransdalen på väg hem eller för dig som vill se mer kan en tur till Stryn eller tidigare nämnda Ålesund rekommenderas... god vårtur!