Svenskars attityder till vattensäkerhet har undersökts

Svenska Livräddningssällskapet är en ideell organisation som har till ändamål att främja allmän simkunnighet, att verka för utbredd kunnighet i livräddning och att propagera för säkerhet vid all verksamhet i anslutning till vatten och isar. Undersökningen är ett led i deras strategiska arbete för att minska antal drunknade och genom att förmedla vattenkunskap ska deras vision om noll drunknade uppnås.

– Att så pass många som 225 000 personer har erfarenhet av ett drunkningstillbud de senaste tre åren är ett överraskande stort antal. Det innebär att det är hög tid att samhället samlar kraft för att lära mer om bakomliggande faktorer och hur dessa ska bemötas. Allmänheten behöver kunskap om hur man livräddar sig själv och andra i och vid vatten, säger Mikael Olausson, Områdesansvarig Säkerhet och Livräddning i Svenska Livräddningssällskapet (SLS) i ett pressmeddelande.

Hela 64 procent uppger att de är bekväma med att simma/bada ensamma i svenska sjöar/hav. De som i högst grad är bekväma med detta är män (72 procent) och personer i åldern 18 - 29 år (72 procent). Även personer i åldern 50 - 64 år (70 procent) svarar i högre utsträckning att de är bekväma med att simma/bada ensamma. Att simma/bada ensam är en hög riskfaktor när det kommer till drunkningsolyckor. Under 2018 miste 49 personer livet till följd av drunkning i samband med badolyckor. Vid 30 av händelserna har dödsolyckan inträffat när personen varit utan sällskap och så många som 19 av dödsolyckorna inträffar på ett obevakat friluftsbad. SLS uppger att de 353 omkomna utgör 0,16 procent av de 225 000 händelserna.

Svenska Livräddningssällskapet förespråkar att alla kommuner ska ha relevant information och utrustning vid landets badplatser och eftersom de flesta olyckorna går att förebygga med bättre kunskaper hos allmänheten vill de att kommunerna därför behöver underlätta fört allmänheten att göra rätt, samtidigt menar de att allmänheten behöver utbildas.

– Kunskap om hur en drunkning ser ut är väldigt viktig men tyvärr bristfällig och det finns många missuppfattningar som till exempel att det är skrik och plask som signalerar att någon håller på att drunkna. Drunkning sker oftast relativ tyst, det är små rörelser och diskreta ljud som kan vara väldigt svåra att uppfatta. Att alltid bada och eller simma med sällskap kan därför vara direkt livsavgörande vid ett drunkningstillbud, säger Karin Brand, Generalsekreterare, Svenska Livräddningssällskapet.

Vanligast tecken på drunkning:

• "Klättrar" med armar och ben och står lodrätt i vattnet.
• Inte kan visa nödtecken. Instinktivt slår personen ut med armarna åt sidorna för att skjuta upp huvudet och munnen över ytan.
• Är oförmögen att kalla på hjälp. Det är svårt att ropa i en paniksituation när man hyperventilerar eller håller andan.
• Inte har munnen ovanför ytan tillräckligt länge för att både hinna andas och ropa på hjälp.
• Inte kan kontrollera sina armrörelser och exempelvis greppa en livboj, simma framåt eller vinka på hjälp.

Tänk igenom vad och hur du skulle göra om det skulle inträffa en olycka:

• Skulle jag kunna agera om det händer något?
• Var finns det intakt livräddningsutrustning?
• Vad heter platsen jag befinner mig på?
• Vilken adress alternativt gps-position befinner jag mig på?
• Finns det andra personer i min omgivning som kan hjälpa till i händelse av en olycka?

Om du uppmärksammar en drunkningsolycka!

• Ropa på hjälp och larma 112.
• Ta med dig flythjälpmedel som en förlängd arm.
• Kasta livboj till den nödställde.
• Få upp den nödställde på land.
• Gör en medvetandekontroll.